Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nineve el. Ninive - Ning-po - Ninive - Niobe - Niobid - Niobit - Niobium el. Niob - Niosvansad katt - Nipa - Nipertz, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1029
N ing-po—N ip er tz
1030
Ninive» (1917); R. C. Thompson och R. W.
Hutchinson, »The excavation on the temple of
Nabu at Nineveh» (1930). — Jfr bilder vid art.
A s s y r i e n och Babylonisk och a
s-syrisk konst. D. M.*
Ning-po, stad i kin. prov. Chö-kiang, på s.
stranden av Hang-chouviken, vid Yun-kiang,
omkr. 20 km från dess mynning, omgiven av
stadsmur; 212,397 inv. (1928). N. är
provinsens förnämsta hamnstad med livlig handel,
särskilt på Shanghai; uthamn: Chen-hai
(se d. o.). Stora bomullsspinnerier, tillv.
av stråmattor och -hattar m. m.
Betydande fiske kring Chu-sanöarna; export
av bomull, fisk, te, salt, import av
bomullsvaror, socker och petroleum. — N., vars
europeiska kvarter ligga n. om floden, är en av
Kinas första fördragshamnar (1842).
Ninive, se Nineve.
NBobe. 1. (Grek, myt.) N. (grek. Nio’be,
lat. Ni’obe) var dotter till Tantalos, syster
till Pelops och förmäld med konung Amfion
i Tebe. Grunddragen av myten berättas
redan av Homeros, i Iliadens sista bok. N.
hade sex söner och sex döttrar (senare växlar
antalet); stolt över sin blomstrande
barnskara, jämförde hon sig med Leto, som blott
hade två barn. I vrede dödade Apollon
och Artemis med sina pilar N :s barn. N.
förvandlades till en klippa i berget Sipylos.
Denna förvandlingssaga anknyter möjl. till
en gammal klipprelief i Sipylos, en sittande
kvinna i en nisch. Myten behandlades ofta i
litteraturen, t. ex. i två förlorade tragedier
av Aischylos och Sofokles, och utsmyckades
alltmera; utförlig framställning i Ovidius’
»Metamorfoser», VI. Den var ett synnerligen
omtyckt ämne för den bildande konsten.
Utom talrika vas- och väggmålningar finnas tre
skulpturala verk. Det äldsta, från omkr. 450
f. Kr., är friskulpturer, tillhörande en
gavelgrupp från något tempel. Bevarade äro en
på knä nedsjunkande dotter (nu i Museo
na-zionale i Rom), en flyende dotter och en
liggande son (i Glyptoteket i Köpenhamn).
Berömdast är Niobidgruppen i Florens,
påträffad i Rom 1583. Den består av tio
statyer, N. med sin äldsta dotter,
flyende och döende ynglingar och jungfrur;
därtill kommer som den elfte en pedagog, som,
enl. vad en kopia i Soissons visar, var
grupperad med en son. Mest uppmärksammad är
en replik av en flyende dotter i Museo
Chia-ramonti i Vatikanen, därför att den är
utförd i kraftigare stil. Man har antagit, att
Florensgruppen är kopierad efter en i
antiken berömd grupp, som fördes till Rom och
uppställdes i Apollon Sosianus’ tempel;
antika konstkännare tvekade om dess
upphovsman var Praxiteles el. Skopas. Den
bevarade gruppens konsthistoriska ställning är
starkt omtvistad. I varje fall torde den
vara en hellenistisk ombildning, som dämpat
originalets patetiska verkan.
Chiaramonti-statyn synes stå originalet närmare.
Litt.: K. B. Stark, »N. und die Niobiden»
(1863); W. Amelung i »Führer durch die
Antiken in Florenz» (1897); E. Buschor och J.
Sieveking i Münchener Jahrbücher der
Bil-denden Kunst 1912. M. Pn N-n.
2. (Astron.) En av småplaneterna.
Niobld, Niobes barn, se Ni o be 1.
Niobe och hennes äldsta dotter. Ur Niobidgruppen i
Florens.
Niobit, miner., se Co 1 u m b i t.
Nio’bium el. N i ö b (i angelsaxiska länder
columbium), metalliskt grundämne, som
upptäcktes 1801 av Ilatchett i mineralet
colum-bit; först C. W. Blomstrand (1864) och J. C.
de Marignac (1865) lyckades framställa dess
föreningar i ren form och bestämma n:s
atomvikt. N:s kem. tecken är Nb (Cb),
atomnummer 41, atomvikt 93.5. Metallen är
glänsande ljusgrå, den är hård men tänj- och
svetsbar, dess spee. v. är 8,4, smpt 1,950° C.
Såväl metallen som dess föreningar sakna
praktisk användning. G. S-ek.
Niort [niå’r], huvudstad i fr. dep.
Deux-Sèvres, Poitou, vid floden Sèvre Nioitaisej
25,721 inv. (1926). Av slottet återstår
donjonen (1100-talet). Kyrkan Notre-Dame är
från 1491—1540. Garverier, tillv. av
skodon och handskar.
Niosvansad katt, se Katt 2.
Nipa, en i n. Sverige, särskilt i områdena
för Indalsälvens och Ångermanälvens
dalgångar, använd benämning för lodräta eller
brant stupande sandväggar vid älven,
uppkomna genom ras, som förorsakats
genom att vattnet underminerat
älvstränderna. K. A. G.
Nipertz, adelsätt (vapen: enhörning). Inkom
under 1300-talets senare hälft från Tyskland
till Sverige. Riddaren och riksrådet Erik
N. (d. 1470), lagman i Östergötland, från 1457
hövitsman på Älvsborg, intog i regel en
uni-onsvänlig ståndpunkt och stupade under
Kristian I:s fanor vid öresten febr. 1470. Han
slöt ätten på manssidan. G. C-n..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
