Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nipfjället - Nipflod - Nipper - Nippold, Friedrich Wilhelm Franz - Nippon el. Nihon - Nippon Yusen Kaisha - Nippur - Nirukta - Nirvana - Niš - Nisan - Nisard, Désiré - Nisch - Nischnij - Nisibis - Nisima (Neesima), Joseph Hardy - Nissafors - Nissan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nip fjället—Nissan
1031
Nipfjället, fjäll i n. Dalarna (se d. o., sp.
343). Dess högsta topp, Molnet, når 1,191
m ö. h., den något lägre topp i s., som vanl.
kallas N., 1,102 m.
Nipflod, se Ebb och flod, sp. 250.
Nipper (fr. nippes), små smycken (ringar,
nålar o. dyl.).
Nippold [ni’pålt], Eriedrich
Wilhelm Franz, tysk evangelisk
kyrkohisto-riker (1838-—1918), prof. 1884—1907 i Jena,
var en av stiftarna av Evangeliska förbundet
(se d. o.). N. är mest bekant genom
»Hand-buch der neuesten Kirchengeschichte» (1867;
3:e uppl. i 5 bd 1880—1906). Hj. H-t.*
Nippon el. Ni hon, det japanska uttalet
av de kin. orden ji-pen, solens upphov, namn
på det japanska riket. B. Kgn.
Nippon Yusen Kaisha [nipån jusen kaija],
Japans största rederiföretag, hemort Tokyo,
med regelbunden linjefart på Östasien,
Amerika och Europa, ägde 1929 99 ång- och
motorfartyg på tills. 645,000 bruttoregisterton.
1931 slöts mellan bolaget och Japans näst
största rederi, Osaka Shosen Kaisha i Osaka
(1929 114 fartyg, 285,000 bruttoregisterton),
en ömsesidig överenskommelse i syfte att
minska konkurrensen. K. H. A.
Nippur, gammalbabylonisk tempelstad, 150
km s. ö. om Bagdad, framgrävd 1888—1900
genom univ. i Filadelfia. Templet E-k u r
(»berghus»), helgat åt Enlil, uppvisar många
tidsåldrars byggnadssätt. Bland fynden
märkas de omkr. 54,000 kilskriftstavlorna, av
vilka ett stort antal är från 2000-talet f. Kr.
och många innehålla viktiga religiösa texter.
Fynden förvaras dels i Konstantinopel, dels i
Filadelfia. Se D. W. Myhrman,
»Upptäckterna i Babylonien och Assyrien»(1913). (P.L.)
Nirukta, skt, »ordförklaring», »etymologi»,
en gren inom den inhemska exegesen av
ve-datexterna och särskilt det enda bevarade
verket inom denna, förf, av Yäska (antagl.
600-talet f. Kr.). N. är en kommentar till
s. k. nighantus, »ordlistor», över vediska ord.
N. är bl. a. utg. av Sämasrami (4 vol., 1882
—91; 2:a uppl. 1911 ff.) och med eng. övers,
av L. Sarup (1920—29). J. Ch-r.
Nirväna, skt, »utblåsande», »avkylning»,
»vederkvickelse», »vila», eg. i sin betydelse
av »förlossning (från återfödelse)»
likbety-dande med moksa (se d. o.). N. framträder
särskilt inom Sämkhyafilosofien (se S ä
m-k h y a) och buddismen såsom målet för
individens strävan, den fullständiga befrielsen
från all existens, vilken i sig själv endast är
lidande. Men det är en ännu oavgjord
tvistefråga vad buddismen i själva verket förstår
med n. I senare utvecklingsfaser av
buddistisk spekulation har n. otvivelaktigt kommit
att bli liktydigt med total tillintetgörelse,
liksom det i populärt betraktelsesätt
kommit att uppfattas som en sinnligt färgad
»evig salighet». Men det synes troligt, att
man med n. först skulle ha förstått en
fortsatt existens under förhållanden, så absolut
olika de jordiska, att de ej av mänsklig
tanke kunna uppfattas el. skildras. Jfr J.
Dahlmann, »N.» (1897); J. A. Eklund, »N.
En religionshistorisk undersökning» (1899);
L. De la Vallée Poussin, »The way to N.»
(1917); Th. Stcherbatsky, »The conception of
buddhist N.» (1927). J. Ch-r.
1032
Nis [nij], ty. Nisch, huvudstad i banatet
Mo-rava, Jugoslavien, vid Moravas biflod Nisava;
vid N. grenar sig Orientbanan till
Konstantinopel och Aten; 37,000 inv. (1929). N., som
är starkt befäst, behärskar viktiga dalpass
till Balkan. I omgivningarna vinodling.
Kvarnar; järnvägsverkstäder.
Vid N. (det antika Naissfts) slog kejsar
Claudius 269 e. Kr. goterna. Under
bysantinskt välde var N. en blomstrande
handelsstad, kom sedan under serberna och 1386
under turkarna. N. kom 1878 definitivt till
Serbien och gjordes till landets huvudfästning.
Under världskrigets början hade N. stor
strategisk betydelse men erövrades 5 nov. 1915
av bulgarerna och hölls besatt av
centralmakternas trupper till okt. 1918.
Nisän, judisk månad, se A b i b.
Nisard [nizä’r], D é s i r é, fransk
litteraturhistoriker (1806—88). N. blev, efter att i sin
ungdom ha svärmat för romantikens ideal,
en av dess hätskaste och talangfullaste
vedersakare såväl i pressen som i katedern.
Han invaldes 1850 i Franska akad. och
efterträdde s. å. Villemain som prof, i fransk
retorik vid Sorbonne. Hans huvudverk är
»Histoire de la littérature frangaise» (1844—
49), vari han angriper romantiken från
ensidigt klassisk ståndpunkt och förhärligar
litteraturen under Ludvig XIV. Han var dir.
för École normale 1857—67 och utövade stort
inflytande på ett yngre släktled
litteraturhistoriker. Kj. S-g.
Nisch (fr. niche; jfr it. ni’cchio, musselskal),
halvcylindrisk och välvd eller mera sällan
flerhörnig fördjupning i en mur för
uppställande av ett altare (se Apsis), en/ bildstod
el. dyl.; fönstersmyg (se Fönster).
Nischnij, tysk transkribering av ry. nizjnij,
nedre, i geogr. namn. Se Nizjnij- i olika
sammansättningar.
NFsibis, i forntiden huvudstad i
landskapet Mygdonia i Mesopotamien, vid den nuv.
lilla staden Nisibin, Bagdadbanans nuv.
ändpunkt. Efter att ha varit i armeniernas
händer togs N. omkr. 165 f. Kr. av romarna och
tillföll Persien efter Julianus’ död 363.
Nisima (N e e s i m a), Joseph Hardy,
japansk främjare av kristendom och
undervisning (1843—90). Tillhörde en
samurajfamilj, begav sig trots fötbudet för unga
japaner att lämna fosterlandet till Amerika, där
han blev döpt och tjänstgjorde som tolk vid
den stora japanska beskickning, som 1871—
73 reste i Amerika och Europa. Han
studerade därunder Västerlandets skolväsen och
skrev därom en avh., som blev grundvalen för
ordnandet av Japans hela undervisningsväsen.
Han inrättade 1875 i Kyoto det evangeliska
institutet Doshisha. — Eng. biogr. av A.
Hardy (1891) och J. D. Davis (1894). G. Lbrg.
Nissafors, stations- och industrisamhälle i
Källeryds socken, Jönköpings län, vid Borås—
Alvesta järnvägs skärning av Nissan. Invid
N. träsliperi, ångsågar, tjärfabrik och
elektricitetsverk (vid delvis utbyggt fall av Nissan).
Nissan, flod på Sveriges västkust, från
Tubbebo mosse (nära 300 m ö. h.) i n.
Bons-torps socken, Jönköpings län, genom n. v.
Småland och Halland till Laholmsbukten av
Kattegatt; flodområde 2,700 kvkm, längd
nära 200 km, disponibel medelvatteneffekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
