Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitroglycerin - Nitroglycerin a.-b. - Nitroglycerinkrut - Nitrogrupp - Nitrokloroform - Nitrometer - Nitron - Nitropentamminkoboltsalter - Nitroprussidnatrium - Nitros - Nitrosomonas - Nitrosyl - Nitrösa gaser - Nitskarv, Nitskruv - Nittedal - Nitti, Francesco Saverio - Nittis, Giuseppe de - Nittonårscykel - Nittorp - Nitväxel - Nitzsch, Karl Immanuel - Niu-chuang, Newchwang el. Yingkou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Nitroglycerin a.-b.—Niu-chuang
1040
låta n. uppsugas av kiselgur erhöll Nobel
snart ett relativt ofarligt, degartat
sprängämne, dynamit (se d. o.), som sedermera
genomgick en epokgörande förbättring genom
att Nobel löste nitrocellulosa i n. till ett
lätt formbart gelatin.
N. är nästan olösligt i vatten och syror
men löses lätt i t. ex. metylalkohol, eter och
aceton. Vid upphettning exploderar n. vid
190° C. Då n. i köld fryser till
kristalli-nisk massa och därigenom blir känsligare
vid rivning och stöt, tillsättas numera vanl.
vid nitreringen 20 % glykol till glycerinet,
varigenom en nitreringsprodukt erhålles, som
tål låga temp. utan att frysa. — N. är giftigt
och förorsakar redan vid beröring med
händerna häftig huvudvärk. Vanl. vänja sig
emellertid personer, som dagligen arbeta med
n., därvid och röna inga obehag därav. N. har
även fått en viss användning för medicinskt
bruk mot astma, hjärtkramp etc. G. v. F.
Nitroglycerin a.-b., gr. 1864 av Alfred
Nobel (se d. o.), äger sprängämnesfabriker vid
Vinterviken (Stockholm) och i Gyttorp,
Örebro län. Tillverkar dynamit o. a.
sprängämnen, svartkrut, röksvagt krut,
jaktammunition och hagel. Aktiekap. (1930) 4 mill. kr.,
arb.-antal omkr. 200. G. H-r.
Nitroglycerinkrut, se Krut, sp. 197.
Nitrogrupp, den envärdiga kem. radikalen
—NO2.
Nitroklorofo’rm, kem., se Giftgaser.
Nitromèter, apparat för kvantitativ
voly-metrisk bestämning av salpetersyra,
salpeter-syrlighet och deras salter samt av nitros (se
d. o.). Mest nyttjas G. Lunges (se d. o.) n.,
i vilken kvävets syreföreningar genom
metalliskt kvicksilver reduceras till kväveoxid, vars
volym mätes i n:s graderade rör. H. E.*
Nitron [-ä’n], en komplicerad organisk bas,
C2oHibN4.
Nitronsulfat är lösligt i vatten och brukas
som reagens på salpetersyra, då det med
denna ger en olöslig förening.
Nitropentamminkoboltsalter, kem., se M
e-tallammoniakföreningar.
Nitroprussldnatrium, Na2Fe(CN)5NO . 2H2O,
ett rött salt, som nyttjas för att påvisa
svavelväte.
Nitros [-å’s] bildas vid blykammarprocessen
genom inverkan av nitrösa gaser (se d. o.) på
konc. svavelsyra i Gay-Lussacs torn (se
Svavelsyra).
Nitrosomo’nas, bot., se
Salpeterbakterier.
Nitrosyl, benämning på radikalen —NO.
Den förekommer i nitrosylklorid, NO Cl, och
nitrosylsvavelsyra (se Svavelsyra).
Nitrosa gaser, blandning av kvävets
syreföreningar (jfr Kväveföreningar). N.
nyttjas vid framställning av svavelsyra (se d. o.).
Nitskarv, Nitskruv, se N i t n i n g.
Nittedal, norsk dalgång i Akershus fylke.
Genomflytes i s. ö. riktning av Nitelv till sjön
öieren, ö. om Oslo. Skogs- och jordbruksbygd.
NFtti, Franc e sco Saverio, italiensk
politiker (f. 1868). Blev prof, i
finansvetenskap vid Neapels univ. och invaldes 1904 i
deputeradekammaren, där han småningom
blev den radikala gruppens ledare. N. var
minister för jordbruk, industri och handel i
Giolittis ministär mars 1911—mars 1914, sän-
des våren 1917 i en ekonomisk beskickning
till Förenta staterna, var okt. 1917—jan.
1919 skattkammarminister i Orlandos
ministär och blev juni 1919, omedelbart före
Versaillesfredens
undertecknande, konseljpresident och
inrikesminister i en
borgerlig koalitionsministär,
som med någon
förändring satt vid
styret till maj 1920. Dess
oförmåga att
upprätthålla ordningen i
landet och dess svaga
hållning i
Fiumefrå-gan väckte
förbittring bland
nationalisterna. N. blev, särskilt
efter fascismens seger, föremål för en
systematisk förföljelse, som föranledde honom att
1924 gå i landsflykt. N. har riktat en ytterst
skarp kritik mot fredsverket och
reparations-politiken efter världskriget i flera arbeten,
bl. a. »Europa senza pace» (1921; »Det
fredlösa Europa», 1922), »The decadence of
Europé; the paths of reconstruetion» (1923; it.
originaluppl. 1922), »They make a desert»
(1924), »Freden» (1925) m. fl. Till N:s försvar
utgav hans son V i n c e n z o N. »L’opera di
N.» (1924). V. S-g.*
NFttis, G i u s e p p e de, italiensk målare
(1846—84), elev i Paris av Géröine och
Meis-sonier, målade motiv från London och Paris
med friskt luftstudium, slående lokalkaraktär
och pikant staffage samt scener från
kapplöpningar o. a. G-g N.
Nittonårscykel (lat. cy’clus
decemnovennä-lis), under den tidiga medeltiden infört namn
på den s. k. Metons cykel (se Kronologi,
sp. 168). N. var av stor betydelse ej blott för
kronologien utan även för meteorologien, enär
man (oriktigt) förutsatte, att i väderleken
ingick en av månens rörelseförhållanden
orsakad nittonårig periodisk växling. K. Lmk.
Nittorp, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, vid Smålandsgränsen, kring Ätrans biå
Lillån; 76,25 kvkm, 680 inv. (1931).
Skogs-och myrområde, bebyggt på höjderna. 626
har åker, 4,138 har skogsmark. Ingår i
Dalstorps, Hulareds, N:s, ölsremma och
Ljungs-arps pastorat, Göteborgs stift, Kinds kontr.
Nitväxel, se N i t n i n g.
Nitzsch [nitj], Karl Immanuel, tysk
protestantisk teolog (1787—1868), prof, i Bonn
1822—47, sedan i Berlin och 1848—66 tillika
medlem av preussiska överkyrkorådet. I
Bonn stod N. som ledare och förkämpe för
den tyska förmedlingsteologien i vetenskap
och kyrka och för den »evangeliska unionens»
sak. Hans teologi var inspirerad av
Schleier-macher men intog en i förhållande till den
äldre traditionen mer förmedlande riktning.
Han var efter Schleiermacher den förste, som
gav den »praktiska teologien» systematiskt
vetenskaplig form. N:s förnämsta arbeten äro
»System der christlichen Lehre» (1829; 6:e
uppl. 1851) och »Praktische Theologie» (3 bd,
1847—67; register 1872). Se W. Bevsehlag,
»K. I. N.» (1872). Hj.H-t. (G. A-n.)
Niu-chuang [-t.fuan], N e w e h w a n g el.
Yingkou, hamnstad i Manchuriet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
