Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitrobensol - Nitrocellulosa - Nitrofenoler - Nitrofila växter - Nitrofyter, Nitrofila växter, Ruderal- el. Ruderatväxter, Salpeterväxter - Nitroföreningar - Nitrogenium - Nitroglycerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
N itrocellulosa—N itroglycerin
1038
stor skala i anilinfabrikerna genom nitrering
(se d. o.) av bensol. N. är en svagt
gul-färgad, giftig vätska med lukt av
bittermandel. Den nyttjas huvudsaki. till framställning
av anilin men även till parfymering av
skokräm, läderolja o. dyl. samt vid
dynamit-fabrikationen, i det senare fallet för att
sänka nitroglycerinets fryspunkt. I. B.
Nitrocellulösa, kem., se C e llulosaes
t-r a r; jfr B o m u 11 s k r u t.
Nitrofenoler [-nå’lar] bildas vid nitrering
av fenol. Viktigast bland dem är
trinitro-fenol el. p i k r i n s y r a (se d. o.)
Nitroflla växter, bot., se Nitrofyter.
Nitrofyter, Nitroflla växter, R u d
e-räl- el. Ruderätväxter,
Salpeterväxter, växter, som trivas bäst på mark,
rik på ammoniak- och salpetersyreföreningar.
Sådana växter förekomma särskilt i närheten
av människoboningar, vid gödselhögar etc.
Mycket talrika äro n. inom fam.
Chenopodia-ceae, Cruciferae och Solanaceae. G. L-m.*
Nitroföreningar, kolvätederivat,
innehållande nitrogruppen, NO2, direkt bunden vid
kolringen. De äro besläktade med nitrater
men innehålla mindre syre. Särskilt de
cykliska n. äro av betydelse dels i och för sig,
dels eom utgångsmaterial för andra
föreningar. De framställas lätt genom nitrering (se
d. o.). Nitrogruppen är en »färgbildande»
grupp (se Tjär färger). En del av de
viktigaste organiska färgämnena äro n.
Dessutom höra flera viktiga sprängämnen dit,
ss. pikrinsyra (se d. o.), trotyl (se d. o.) och
hexyl. Det senare utgöres av
hexanitrodife-nylamin, som nyttjas till torped- och
minfyllning. — Förut kallades även de vid
behandling av acykliska alkoholer med salpetersyra
erhållna föreningarna för n., t. ex.
nitrogly-cerin, nitrocellulosa och nitromannit, vilket
var felaktigt, då föreningarna visat sig vara
estrar av salpetersyra och således borde heta
nitrat. Liksom de cykliska n. äro de
acykliska nitraten kraftiga explosivämnen. De
förra äro mycket beständiga och föga
stöt-känsliga, de senare mera obeständiga och
kunna genom stöt lätt bringas till explosion.
Nitroglycerin (glycerylnitrat) och
nitrocellulosa (cellulosanitrat) äro dock så beständiga,
att de fått användning som viktiga
sprängämnen (se Bomullskrut och D y n
a-m i t). I. B.
Nitroge’nium (av mlat. ni/trum, salpeter,
och grek, gennän, alstra), kväve (se d. o.).
Nitroglycerin, gulaktig, oljeliknande vätska
med spec. v. 1,6, brukas på grund av sina
kraftiga explosiva egenskaper som viktig
beståndsdel i dynamit (se d. o.) m. fl.
sprängämnen (se d. o.) och ingår i vissa slags
rök-svagt krut (se K r u t). N. upptäcktes 1846
av prof. iSobrero i Turin, men först Alfred
Nobel (se d. o.) lyckades framställa det
fab-riksmässigt.
N. är kemiskt sett en felaktig benämning,
då n. ej utgör en nitroförening utan ett nitrat
— glycerintrinitrat. Man
framställer det genom att tillföra glycerin i fin stråle
till en avkyld blandning av konc. salpetersyra
och svavelsyra. Reaktionen sker enl.
nedanstående formel:
C3H8O3 + 3HNO3 = C3H5N3O9 + 3H2O
Iglycerin) (nitroglycerin)
Nitrerapparat för nitroglycerin enl. A. Liedbeck.
Svavelsyran, som ingår i syreblandningen,
deltager ej i själva reaktionen utan har blott
till uppgift att förena sig med det frigjorda
vattnet för att hindra syrans utspädning.
Till en början tillverkades n. i små öppna
stengodskärl, som utvändigt voro omgivna av
is, men snart nog utarbetade Nobels
medhjälpare ingenjör A. Liedbeck (se d. o.) en
nitreringsapparat (se bild), som ännu brukas
vid ett flertal fabriker. Denna apparat
utgöres av ett slutet blykärl, försett dels med
en spiralvriden kylslang, likaledes av bly, och
dels med en medelst tryckluft driven injektor,
varigenom glycerin tillföres syreblandningen i
fint dust, samtidigt som syreblandningen
kraftigt omröres av den bortgående tryckluften.
Då vid nitroglycerinbildningen värme alstras
genom reaktionen, är det näml, av stor vikt,
att inga farliga lokala upphettningar kunna
inträffa. Både avkylningen och den kraftiga
luftomröringen bidraga att hindra detta. Efter
slutad nitrering tömmes hela chargen i en
separator, där n., som är lättare än
syreblandningen, flyter upp och får rinna till
tvätthuset för stabilisering medelst sodalösning
och vatten. Flera förbättrade
tillverkningsmetoder ha framkommit, och nyligen har
österrikaren Arnold Schmid konstruerat en
kontinuerlig nitreringsapparat, som bl. a. har
den stora fördelen, att det bildade n.
omedelbart bortföres till en tvättkolonn. Denna
metod är även införd i Sverige.
Sedan Nobel 1864 påvisat, att n. medelst
en knallkvicksilvertändhatt, anbragt i ändan
på en krutstubin, lätt kunde bringas till
fullständig explosion, fick den s. k.
spräng-oljan praktisk betydelse i Sveriges gruvor.
Först skedde bergsprängning så, att
spräng-oljan hälldes direkt i borrhålet och stubinen
med tändhatten nedfördes i vätskan. Metoden
var emellertid mycket riskabel. Genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
