Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nivellering el. Avvägning - Nivernais - Nivôse - Nivå - Nivåförändringar - Nivåkarta - Nivåkurva el. Isohyps - Nivåsextant - Nivåyta - Nizam - Nizami, Abu Muhammed Iljas bin Jusuf (Nizamu-d-din)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
N ivernais—N izaml
1044
Normalhöjdpunkten för
Sveriges precisionsavvägning.
Skalans nollstreck anger
normalhöjdpunkten.
av precisionsavvägningen ha av
vetenskapliga och praktiska grunder sedan länge
påyrkats. Såväl äldre som nyare
linjeavvägningar i Rikets allmänna kartverk äro
anslutna till
precisionsav-vägningens system,
och lantmäteriets [-mätningsförord-ning-]
{+mätningsförord-
ning+} av 1920
innehåller föreskrift
om dylik
anslutning. — Till
avvägningsinstrumenten
höra ock s. k.
av-vägningsspeglar.
Den erforderliga
vågräta syftlinjen
erhålles vid dem
medelst en spegel,
fäst vid en i ett
lager lodrätt
upphängd pendel. En
i Sverige känd
konstruktion av
denna typ är den efter C. E. Elfwing (se d. o.)
uppkallade avvägningsspegeln. — Närmare
uppgifter om Sveriges avvägningssystem
finnas i P. G. Rosén, »Sveriges
precisionsafväg-ning 1886—1905» (1906); E. Fagerholm och
O. Thufvesson, »Handbok för höjdmätning i
Sverige» (1925); G. A. Rune, »Undersökningar
över noggrannheten i Sveriges
precisionsavvägning» (1920). K. Rn.
Nivernais [nivärnä’], fordom prov, i mell.
Frankrike, motsvarar ung. nuv. dep. Nièvre.
— Om hertigarna av N. se N e v e r s.
Nivöse [nivå’z], fr. (av lat. nivösus, snörik),
snömånad, den franska republikanska
kalenderns fjärde månad, hade 30 dagar. Aren II—
III (22 sept. 1793—22 sept. 1795) och V—VII
(22 sept. 1796-—22 sept. 1799) började n. 21
dec. och slutade 19 jan., åren IV (23 sept. 1795
—21 sept. 1796), VIII—XI (23 sept. 1799—
23 sept. 1803) och XIII—XIV (23 sept. 1804
—31 dec. 1805) började n. 22 dec. och slutade
20 jan. (utom 1805, då n. slutade 31 dec.), år
XII (24 sept. 1803—22 sept. 1804) började n.
23 dec. och slutade 21 jan. Jfr Kalender,
sp. 143.
Nivå (fr. niveau), vågrät yta, en vätskas
horisontala yta; jämnhöjd. — N. (stundom
L i b e’l 1) el. Vattenpass,
hjälpinstru-ment, som nyttjas för att bestämma en
instrumentdels lutning i förhållande till
horisonten. N. består av ett glasrör, nästan fyllt
med en vätska, så att en liten luftblåsa är
kvar. Då röret icke är rakt, utan dess övre
innervägg är slipad i en svag båge, ställer
sig blåsan på högsta punkten av bågen. I
horisontalläget sammanfaller blåsans läge med
nollpunktens på en i röret graderad skala. —
Nivåvärdet anger hur stor vinkel, som
svarar mot en del av skalan. K. Lmk.
Nivåförändringar, förändringar i
förhållandet mellan hav och land eller mellan delar
av landet sinsemellan, såväl plötsligt
uppkommande, förorsakade genom orogenetiska
(se d. o.) jordskorperörelser eller vulkaniska
krafter, som de långsamt försiggående,
epei-rogenetiska eller eustatiska rörelserna, vilka
oftast ha sin orsak i strävanden att
återupprätta rubbad jämvikt i jordskorpan (se
Iso
st a s i). N. iakttagas och kontrolleras vid
kusten genom noggranna avvägningar av
havsytan och genom under längre tidrymder
fortsatta observationer medelst
självregistre-rande peglar samt inne i landet genom
pre-cisionsavvägningar. — Ett klassiskt exempel
på en nivåförändring, yttrande sig i
landhöjning, är »svenska vallens höjning», som ännu
pågår n. om en linje Oskarshamn—Varberg.
Den har sitt maximum vid Kvarken med
omkr. 1 cm om året; s. om nämnda linje
kan en svag sänkning iakttagas, för s.
Skåne räknad till omkr. 0,1 cm om året.
Följderna av denna landhöjning kunna på
många sätt iakttagas längs kusten;
hamnarna bli obrukbara och måste flyttas längre ut,
segelleder bli uppgrundade, öar bli landfasta
med angränsande områden etc. Det område
vid Bottniska viken, där den nuv. årliga
landhöjningen är störst, har också under gångna
tider undergått den största höjningen, och
märken av havets forna högre vattenstånd,
marina gränser, kunna iakttagas där ända
upp till nära 300 m ö. h. Jfr Marina
gränsen. — Ett exempel på n. med
omväxlande sänkning och höjning utgöra ruinerna av
Serapistemplet vid Pozzuoli nära Neapel, där
spår av två olika rörelser kunna iakttagas,
dock endast av relativt ringa mått; deras
hela belopp kan ej säkert konstateras,
endast att de överstiga 7 m. — Vid
vulkanutbrott och våldsammare jordskalv kunna
stundom tydliga n., även av större mått, iakttagas,
så t. ex. i Japan (Tokyo) 1923, då man
efter jordskalven genom avvägningar och
lödningar kunnat konstatera höjningar och
sänkningar av såväl havsbottnen som fastlandet
till ett samlat belopp av 700 m. — Genom
precisionsnivellering har man i Bayern inom
området för Alpernas förland konstaterat
jordskorperörelser av ganska små
dimensioner men säkert bevisade, t. ex. en
horisontalrörelse på 1,8 m under ett årh. och en sänkning
av landet av 6 cm på 20 år. — Litt.: A. G.
Högbom, »Nivåförändringarna i Norden» (i
Göteborgs Vet.- och Vitt.-samh:s Handl.
1920). K. A. G.
Nivåkarta, se N i v å k u r v a.
Nivåkurva el. I s o h y p s (se I s o -), en
linje, som på en karta dragés genom punkter,
vilka ligga på samma höjd över ett visst
grundplan (n o 11 p 1 a n) el. havsytan. Den sålunda
åstadkomna nivåkartan el. h ö j d k a
r-t a n (se d. o.) är dess fullständigare, ju tätare
kurvorna äro inlagda. Jfr Kurva och E
k-vidistans. E. J.*
Nivåsextant, se S e x t a n t.
Nivåyta, se N i v e 11 e r i n g.
Nizäm, ärftlig titel för den regerande
fursten i Haidarabad (se d. o.), Indien.
Nizäml, Abu Muhammed II jäs bin
J ü s u f (Nizämu-d-din), persisk skald
(1141—omkr. 1203), mycket berömd på grund
av sina fem stora dikter: »Mahzanu-l-’asrär»
(Hemligheternas förrådskammare), en
samling didaktik i sufisk anda, med inströdda
fabler och småberättelser, »Chusrau u
Schl-rin», vari kärleken mellan en persisk konung
och en kristen prinsessa besjunges (ty. övers,
av J. Hammer-Purgstall, 1809), »Lajläu
Madj-nün» (eng. övers, av J. Atkinson, 1836), som
företer slående likheter med Ariostos »Or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
