Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nizami, Abu Muhammed Iljas bin Jusuf (Nizamu-d-din) - Nizams rike - Nizamu-l mulk - Nizjnij-Novgorod (Nizjnij, Nisjnij, Nijni) - Nizjnij-Novgorodregionen - Nizjnij-Tagil - Nizza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Nizäms rike—Nizza
1046
lando furioso», »Iskandarnäme»
(Alexander-boken), vars första del är en fabulös historia
om Alexander den store som världserövrare,
medan den andra är av etiskt-mystiskt
innehåll (eng. övers, av II. W. Clarke, 1881), samt
»Haft Paikar» (De sju skönheterna),
versnoveller, bland vilka förekommer berättelsen
om Turandot, som Gozzi och Schiller
omdiktat. — N. är en utmärkt karaktärsskildrare
och fängslar genom fantasi, känsla och
berättarkonst. Hans epik har blivit mönster för
efterföljare i Persien, Turkiet och Indien. -—
N :s fem stora dikter sammanfördes efter hans
död under titeln »Chamse» (De fem) el.
»Pandj Gandj» (De fem skatterna).
Fullständiga samlingar äro utg. flera gånger,
bl. a. i Teheran 1883. Jfr W. Geiger och E.
Kuhn, »Grundriss der iranischen Philologie»,
II (1904). K. V. Z.*
Nizäms rike, se Haidarabad.
Nizämu-1 mulk, arab., »statens ordning»,
hederstitel i äldre och nyare muhammedanska
riken, vars mest bekante bärare var den 1092
mördade vesiren hos seldjuksultanerna Alp
Arslän och Malik schah.
Nizjnij-Novgorod [ni^ni-nåAgorat] (»nedre
Novgorod»), även kallat endast N i z j n i j
(N i s j n i j, N i j n i) till skillnad från
Novgorod i Leningradregionen, stad i Ryssland och
huvudstad i Nizjnij-Novgorodregionen (se
nedan) vid föreningen av Oka och Volga, 400 km
ö. n. ö. om Moskva; 185,267 inv. (1926).
Staden består av tre äldre huvuddelar: övre
staden med Kreml (1500-talet), den största och
vackraste stadsdelen, på kullar ovan
flodstränderna, den mer kommersiellt präglade
nedre staden vid stränderna samt på andra
sidan Oka, över vilken en pontonbro leder,
industriförstaden Kanavino med den gamla
marknadsstaden. Det under byggnad varande
nya N. vid Oka, avsett att bli en mönsterstad
för automobilfabrikation, med
sammansätt-ningsverkstad, bostäder, sjukhus, badstrand,
stadion o. s. v., beräknas färdigt (1932) kunna
hysa omkr. 50,000 pers. Bland äldre
byggnader märkas i övre staden Preobrazjenskij- och
Mikaelsklostren (1200-talet).
På grund av sitt gynnsamma läge (vid
vattenvägar och järnväg mellan Moskva och Ural)
är N. hela Volgaområdets handels- och
industricentrum. Hamnen är isfri omkr. 200
dagar årl., och Volga kan till N. trafikeras av
fartyg om intill 3,000 ton. N :s uppsving har
främst berott på de stora internationella
marknaderna (de viktigaste aug.—sept.), där
Europa och Asien utbytte varor (stor
pälsvaruhandel). Marknaderna, som förlädes hit
1817, avlystes 1930. Industrien omfattar tillv.
av maskiner, telefoner, järn-, koppar- och
zinkverk, bomullsfabriker, kvarnar m. m. — N. har
ett univ. (gr. 1918; omkr. 2,000 stud.) med bl. a.
agronomisk fakultet. — N. anlades omkr. 1221
och lydde sedan slutet av 1300-talet under
Moskva; det anfölls ofta av mordviner och
tatarer. I N. uppstod 1611—12 den av K.
Minin och D. M. Pozjarskij (se dessa ord)
ledda nationella resningen.
Nizjnij-Novgorodregionen [ni’$ni-nå’vgorøt-],
ry. Nizjegorodskij kraj, en av Ryska
Sovjetunionens centrala regioner, omfattar utom de
forna guv. Nizjnij-Novgorod och delar av de
forna guv. Kostroma, Vjatka och Vladimir de
autonoma Votskaja- och Marijskajaområdena
samt Tjuvasjrepubliken; tills. 268,500 kvkm,
7,771,200 inv. (1930; 76,9 % storryssar, 8,9 %
tjuvasjer). Skogsbruk i n., extensivt
jordbruk kring Volga. Metall-, läder- o. a.
industri, även bedriven som hemindustri i stor
skala. Huvudstad: Nizjnij-Novgorod.
Nizjnij-Tagil [nFgni-tagiT], stad i
Uralom-rådet, Ryssland, vid övre Tagil och järnväg,
140 km n. n. v. om Sverdlovsk; 38,828 inv.
(1926). Centrum i järnmalms- och
bergverks-distr. (platina, guld). Stora metall- och
maskinfabriker.
Nizza, it. [ni’tsa; sv. uttal vanl. n?sa], fr.
Nice, huvudstad i fr. dep. Alpes-Maritimes, på
Cöte d’Azur, Rivieran, vid floden Pavillon och
Baie des Anges av Medelhavet; 184,441 inv.
(1926). N. har ett vackert läge mellan den svagt
böjda bukten i s. och en båge av grönskande
kullar i n., bakom vilka Havsalperna stiga allt
högre och längst i fjärran nå snögränsen. N.
är en av de mest besökta klimatiska
vinterkurorterna (högsäsong mitten av dec.—mitten
av april; omkr. 100,000 gäster årl.).
Glänsande fester hållas under säsongen,
kulminerande i karnevalen. Klimatet är jämnt och
milt, torrt och soligt. N. är väl skyddat för
den n. v. mistralen och nordliga vindar. Arets
medeltemp. är 15,6° C, vinterns 9,3°.
På vänstra stranden av Pavillon ligga gamla
staden och hamnen’, på den högra hotell- och
villastadsdelarna. Centrum för rörelsen i
staden är Place Masséna. Härifrån utgår mot n.
stadens huvudgata, Avenue de la Victoire.
Place Masséna omges av det luxuöst inredda
Casino municipal, rådhuset och, i s. v., Jardin
du roi Albert med ett mot havet vettande
monument till minne av N:s förening med
Frankrike. På en pir ut i vattnet reser sig
Palais de la Jetée, ett kasino i orientalisk
stil. Här börjar som fortsättning i v. på
kajerna den berömda Promenade des Anglais,
26 m bred och 7 km lång. Vid promenaden
ligga det 1929 öppnade kasinot, Palais de la
Méditerranée (ett ultramodernt marmorpalats),
och Massénamuseet (hembygdssamlingar).
Mu-sée Jules Chéret el. Musée d’art ancien et
möderne (tavelsamlingar) ligger i närheten på
Baumetteshöjden. Gamla staden har behållit
sin ålderdomliga prägel. Här ligger
katedralen, S :te-Réparate (1600-talet). ö. om gamla
staden reser sig en kalkstensklippa (92 m
ö. h.), kallad Chateau, vars citadell förstördes
1706. Härifrån en praktfull utsikt över havet,
kusten och Alperna. I de högre liggande
stadsdelarna återfinnas de flesta stora
hotellen, i ö. en romersk amfiteater i Cimiez, i v.
ryska kyrkan (1912) m. m. I n. ö. ligger
N:s observatorium (378 m ö. h.), som sorterar
under univ. i Paris och har en station på
Mont Mounier (2,740 m ö. h.) i Havsalperna.
Vid Vars mynning finnes en aerodrom.
N :s industri omfattar tillv. av parfymer,
olivolja, tvål, tobak, läder och finare
träarbeten. Blomster- och fruktodling (även för
export). E. L-r.
N. är en stark fortfästning med
befästningar mot såväl land- som sjösidan. Den
utgör flygelstöd i främsta franska
befäst-ningslinjen mot Italien och avskär
förbindelserna längs kusten. Under senare år har
fästningen avsevärt förstärkts. — Staden an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
