Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobel, Carl - Nobel, Emanuel - Nobel, Immanuel - Nobel, Ludvig Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Nobel, E.—Nobel, L. I.
1060
utarbetade N. den första fullt brukbara
foto-genmotorn i Ryssland, en tillv., som upptogs
vid den Nobelska mek. verkstaden oeh
sedermera vidare utvecklades under samarbete med
Diesel (se N o b e 1, E.). R. S-n.
Nobel [nåbe’l], Emanuel, affärsledare
och tekniker (f. 18 5 9 23/e), »on till L. I. N.
Föddes i Petersburg, där han erhöll sin
uppfostran, fortsatt genom studier i Sverige och
utlandet. 1877 sändes
han av fadern under
rysk-turkiska kriget
till krigsskådeplatsen
för att demonstrera
en av fadern
konstruerad skyddssköld av
stålplåt. Han
praktiserade vid faderns
fabrik i Petersburg samt
i Baku och övertog
efter dennes död (1888)
ledningen av
Nafta-bolaget Bröderna
Nobel samt efter
bro
dern Carls död även chefskapet för den mek.
verkstaden i Petersburg. N. har verksamt
bidragit till den tekniska utvecklingen på
skilda områden genom att understödja nya
uppfinningar och upptaga nya tillverkningar,
ss. av dieselmotorer, motordrivna fartyg och
svavelsyretillverkning enl. kontaktmètoden.
Han intog i Ryssland intill revolutionen en
framskjuten ställning men måste sedan lämna
landet och lyckades från Kaukasien
undkomma till Sverige. — N. bidrog genom sitt
stödjande av farbrodern Alfred N:s
testamente kraftigt till Nobelstiftelsens tillkomst.
Blev 1910 med. hedersdr vid Karol. inst. samt
1911 led. av Vet.-akad. R. S-n.
Nobel [nåbe’l], Immanuel, tekniker,
uppfinnare (1801 24/3—72 3/b) ; se släktartikeln. N.
genomgick arkitekturskolan vid
Konstakademien samt Lantbruksakad :s mek. skola
1819—25, anställdes
1827 som instruktör i
ritning vid
Teknologiska institutet samt
var åtskilliga år
verksam dels som
konstruktör och
uppfinnare, dels som
byggmästare i Stockholm.
Till följd av förluster
genom eldsvåda o. a.
missöden nödsakad
begära sig i konkurs
1833, lämnade han
1837 Sverige och
be
gav sig först till Finland, sedan till
Petersburg, där han inrättade en mindre verkstad,
som efter hand utvecklades bl. a. till följd av
omfattande beställningar av krigsmateriel för
ryska regeringens räkning. Med understöd av
regeringen utexperimenterade N. på 1840-talet
en av honom gjord uppfinning av
undervat-tensminor, vilken kom till användning under
Krimkriget, då minförsvar under ledning av
N. och sonen Robert anordnades i inloppen
till Kronstadt och Sveaborg. Bland N:s
övriga uppfinningar märkas ett system för
uppvärmning av boningshus med varmvatten enl.
principer, som numera fått vidsträckt
an
vändning, åtskilliga verktygsmaskiner m. m.
Efter Krimkriget avbrötos
regeringsbeställ-ningarna, som under kriget bl. a. gällt
ångmaskiner för krigsfartyg, företaget råkade i
ekonomiska svårigheter, och N. måste
överlämna det till sina kreditorer, vilka insatte
sonen Ludvig som fabriksledare. Själv
återflyttade N. 1859 till Sverige, där han några
år senare tills, m. sönerna Alfred och Emil
började experimentera med nitroglycerin.
1864 inträffade en svår explosion iN:s
laboratorium vid Heleneborg nära Stockholm,
varvid sonen Emil (f. 1843) och fyra andra
personer omkommo. Kort därefter träffades N.
av ett slaganfall, som nedbröt honom
kroppsligen. Han sysslade dock fortfarande med nya
idéer och uppfinningar, bl. a. av kryssfaner
(plywood). — N. var ett äkta
uppfinnar-snille, vars livliga inbillningskraft stundom
tog sig uttryck i originella idéer. R. S-n.
Nobel [nåbe’l], Ludvig Immanuel,
tekniker (1831 27/7—88 12/«), son till I. N. (1801
—72); erhöll efter avslutade studier grundlig
praktisk utbildning vid faderns mekaniska
verkstad i Petersburg,
vars ledning han
övertog 1859 för
kredito-rernas räkning (se
Nobel, I.). Efter
avveckling av denna
affär grundade han för
egen räkning en
mindre mek. verkstad,
Ichervod, på
Viborg-ska sidan i
Petersburg, vilken under
hans ledning
successivt utvecklades till
ett betydande företag,
bl. a. för tillv. av krigsmateriel och särskilt
gevärsfabrikation. 1871 övertog N. tills, m.
en rysk ungdomsvän, Bilderling, på arrende
den statliga gevärsfabriken Isjev invid Perm
och omorganiserade den för stordrift.
1876 bildade N. och R. Hj. N. firman
Bröderna Nobel, i vilken Alfred N. 1877 ingick;
den blev a.-b. 1879. Firman förvärvade ett
område vid Balachany på halvön Apscheron
för naftaborrningar och anlade
destillations-verk i Baku. N. ägnade nu en huvudsaklig del
av sin verksamhet åt naftaindustriens
tekniska och kommersiella utveckling.
Nafta-bolaget Bröderna Nobel kom snart att intaga
en ledande ställning, ej blott i Ryssland utan
även såsom banbrytande i tekniskt hänseende
i hela världen. Metoderna för oljans
destilla-tion och rening förbättrades, ett storartat
system för transport av produkterna genom
rörledningar, cisternfartyg — av vilka de första
byggdes vid Motala efter N :s idéer — och
cisternvagnar på järnvägarna infördes, nya
användningssätt för destillationsåterstoden —
den s. k. astatkan — infördes, varigenom
dessa förut värdelösa rester fingo en utbredd
användning, o. s. v.
N. var en framstående tekniker och en
organisatör av stora mått. Han intresserade sig
i hög grad för den hos bolaget anställda
personalens bästa, införde redan tidigt
vinstan-delssystem för de hos Naftabolaget anställda
samt grundade invid Baku
välfärdsanordningar av olika slag, bl. a. ett societetshus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
