Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelstiftelsen - Nobels tändare - Nobile, Umberto - Nobili, Leopoldo - Nobilis - Nobilisera - Nobilitas - Nobility - Nobles kronograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Nobels tändare—Nobles kronograf
1068
2 3 4 5
Bild 2—5. Frånsidorna av de fyra med Nobelprisen följande guldmedaljerna (något mindre än Va nat. storl.).
Åtsidan bär Alfred Nobels bröstbild. 2: Vetenskapsakademiens prismedalj för fysik och kemi. 3: Karolinska
institutets prismedalj för medicin. 4: Svenska akademiens prismedalj för litteratur. 5: Norska stortingets
fredsprismedalj. 2-4 modellerade av E. Lindberg, alla med omskriften Inventas vitam iuvat excoluisse per
artes, »lyckligt när uppfinnarens bragder förädla livet»; 5 modellerad av E. Vigeland, omskrift: Pro pace
et fraternitate gentium, »för fred och förbrödring mellan folken».
nästföljande år. Kan det ej heller då utdelas,
lägges det till den s. k. huvudfonden eller
avsättes till särskild fond för prisgruppen.
Räntan på dylik fond må användas för att på
annat sätt än genom prisutdelning främja de
syften testator ytterst avsett. Särskilda
fonder finnas numera för samtliga prisgrupper.
Prisutdelningen äger rum på årsdagen av
donators död (10 dec.); offentliggörandet av
besluten om prisutdelningarna företages
numera kort efter beslutens fattande. I
Sverige har prisutdelningen plägat ske på en för
de svenska prisutdelarna gemensam fest, och
konungen har därvid personligen överlämnat
prisen. I Norge sker prisutdelningen i regel
genom beslutets högtidliga tillkännagivande
inför det samlade stortinget.
Stiftelsens förvaltning är anförtrodd åt en
styrelse, som består av 5 svenska män,
av vilka en, som skall vara ordf., förordnas
av konungen. Femton av prisutdelarna för
2 år valda fullmäktige välja led. i
styrelsen (för 2 år), besluta i fråga om
ansvarsfrihet för denna, avge utlåtande över och
kunna själva väcka förslag till ändring i
grundstadgarna. Styrelsen väljer inom sig en
verkst. dir. (el. verkst. led.).
De tillgångar, som vid början av
stiftelsens verksamhet överlämnades, uppgingo
till nära 31,400,000 kr. Härifrån avtogos enl.
bestämmelse i grundstadgarna dels för varje
prisgrupp 300,000 kr. till Nobelinstitutens
organisationskostnader, dels 900,000 kr. jämte
vissa inflytande royalties på en del stiftelsen
tillhöriga patent till anskaffande av egen
lokal för stiftelsens förvaltning jämte
högtidssal. Sistnämnda s. k. byggnadsfond har
hittills endast delvis använts till inköp och
ombyggnad av en förvaltningslokal för
stiftelsen, Sturegatan 14, Stockholm. Återstoden
bildade den s. k. huvudfonden. Av dennas
årliga avkastning lägges 1/i0 till kapitalet.
Resten fördelas lika mellan de 5
prisgrupperna, varvid 3/4 utgöra prisbeloppet och x/4
anslås till olika utgifter. Stiftelsens
samtliga tillgångar uppgingo vid 1930 års utgång
till 43,540,737,05 kr., varav huvudfonden
utgjorde 31,548,438,25 kr. och byggnadsfonden
2,2 95,907,66 kr. Häri ingår dock ej värdet av
stiftelsens och Nobelinstitutens fastigheter
och inventarier, vilkas värde upptagits inom
linjen med omkr. 2,9 mill. kr. (R. S-n.)
Nobels tändare, se Nobel, A. B.
Nobile [nå’-], U m b e r t o, italiensk
luftskeppskonstruktör (f. 1885). Utbildades till
ingenjör vid Neapels tekniska högskola, var
sedan i statstjänst och gjorde sig ett namn
som
luftskeppskonstruktör. Det av N.
konstruerade
luftskeppet »Norge» användes
vid R. Amundsens färd
över nordpolen i maj
1926 (se
Polarexpeditioner). N.
erhöll härefter på grund
av sina förtjänster
generals rang,
upphöjdes till markis och
anställdes som prof, vid
Neapels tekniska
högskola. Maj 1928
star
tade N. en ny Nordpolsexpedition med det
av honom byggda luftskeppet »Italia». Efter
att 24 maj ha passerat polen blev »Italia» på
återvägen utsatt för en katastrof, varvid N.
räddades av E. Lundborg (se d. o.) och F.
Malmgren (se d. o.) omkom (se
Polarexpeditioner). En italiensk
undersökningskommission ansåg N. ansvarig för »Italias»
undergång. N. har bl. a. skrivit »In volo alla
conquista del segreto polare» (1927); på sv.
föreligger hans redogörelse för
Italiaexpedi-tionen, »Med Italia från Rom till nordpolen»
(1929). A. Å.
Nobili [nå’-], L e o p o 1 d o, italiensk
fysiker (1784—1835), prof, i fysik i Florens.
Upptäckte 1826 de efter honom uppkallade N
o-bilis färgringar (se Färgringar).
Nöbilis, lat., »frejdad», »namnkunnig», i
det republikanska Rom vissa medlemmar av
senatorsståndet, ättlingar till innehavare av
högsta statsämbetet (diktator, konsul,
kon-sulartribun); de bildade en särskild
ämbets-adel, nobilitas. Jfr M. Gelzer, »Die Nobilität
der römischen Republik» (1912). E. St.
Nobilisèra, adla.
NobiTitas, lat., adligt stånd, adel, se N
o-bilis.
Nobility [nåubi’liti], eng., adel, vanlig eng.
beteckning för högadeln (jfr P e e r a g e).
Från n. skiljer man gentry (se d. o.), en
mellan den egentliga adeln och den högre
medelklassen stående samhällsklass.
Nobles kronograf [nåubls-], se Ballistik,
sp. 793—794.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
