Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noppning - Nor (sund) - Nor (Värmlands län) - Nor, Noor (Stockholms län) - Nora (stad) - Nora (landskommun och bergsförsamling i Örebro län) - Nora (Västernorrlands län) - Nora (Västmanlands län) - Nora bergslags gemensamma gruveförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Nor—Nora bergslags gemensamma gruveförvaltning
1080
rade tyget (jfr Appretering). — N.
kallas även borttagande av hår i ögonbrynen.
Nor, trångt sund.
Nor, socken i Värmlands län, Grums härad,
v. om Karlstad; 106,04 kvkm, 3,115 inv. (1931).
Omfattar större delen av slättbygden kring
nedre Norsälven samt omgivande
skogsmarker och moar; når i s. Vänern. 3,432 har åker,
5,751 har skogsmark. Sulfitfabrik vid
Eds-valla (se d. o.), bobinfabrik vid Vålberg.
Egendomar: Varpnäs (med länets
lantbruksskola), Trossnäs, Höglunda. Vid
Trossnäs förr exercisplats. Ingår i N:s och
Segerstads pastorat, Karlstads stift, Nors kontrakt.
Nor, Noo r, fideikommiss i Knivsta socken,
Stockholms län, 19 kin s. ö. om Uppsala; 600
har, därav 110 har åker; tax.-värde 217,000
kr. (1929). Huvudbyggnaden uppfördes av
kanslipresidenten greve N. Gyldenstolpe (d.
1709). N. kom vid 1700-talets mitt genom
köp och byte mot Viks fideikommiss i Åbo
län till riksrådet frih. C. Hermelin, vars
efterkommande innehade N. till 1917.
Nora, bergsstad i s. v. Västmanland, Örebro
län, vackert belägen vid Hagbyåns utlopp i
Norasjön (83 m ö. h.) och omgiven av kuperad
bergslagsterräng; 724 har, därav 530 har land,
2,631 inv. (1931).
Närmast sjön ligger den
äldre, huvudsaki. i
slutna, rektangulära
kvarter bebyggda
stadsdelen kring
Stortorget och de från ö.
till v. gående
Stor-och Prästgatorna; den
senare är N:s
huvudgata; inåt land den
nyare
trädgårdsstaden. Den oplanerade
stadsjorden,
merendels åker, når i v.
fram till Åsbosjön.
Mera framträdande
byggnader äro kyrkan
(från 1880-talet) och
stadshuset vid torget,
sparbankshuset samt i
trädgårdsstaden tingshuset, sjukhuset och
vattentornet. V. om stadsplanegränsen ligga vid
ån stadens kraftstation och större industrier
(1928 12 arbetsställen med tills. 180 arb.),
såg-bladsfabriken (50 arb.), tändrörsfabriken (33
arb.) och bryggeriet. På Alntorps ö i
Norasjön stadens strandbad. Nora bergslags
järnväg har station i staden. I N. finnas sparbank
och kontor för två affärsbanker, sjukhus,
epidemisjukhus samt kommunal mellanskola.
Nora Stads och Bergslags Tidning utkommer
3 ggr i veckan Tax.-värde å fastighet 7,248,000
kr. (1929), tax. inkomst 3,053,000 kr.
Tillgångar 1 jan. 1929 918,283 kr., skulder 275,266
kr. Tills, m. N. bergsförsaml. och Viker ett
pastorat i Västerås stift, N. kontr. G. R-ll.
Historia. N. var under medeltiden
handelsplats och kyrkby. 20 dec. 1643 erhöll N.
stads-privilegier, sedan ett förslag om att
sammanslå N. och Lindesberg (jfr d. o.) samt att vid
Jerle anlägga en ny stad övergivits. 1645
blev N. länsresidens, då Krister Bonde
förordnades till hövding över »Nora stads
lands-hövdingedöme», omfattande Nora, Grythytté,
Bild 1.
Nora stads vapen.
I silverfält fem på grön
mark stående gröna
granar, tre större och
mellan dem två mindre.
Lindes och Nya Kopparbergs bergslag samt
Fellingsbro härad, men 1648 förflyttades
Bonde till Örebro, och det nya länet förenades
med Örebro län. 1731 nedbrann nästan hela
N. Litt.: Th. Bergström, »N.» (1925; i
»Sveriges städer»); se även Noraskog. Å. S-n.
Nora, landskommun och bergsförsamling i
Örebro län, Nora och Hjulsjö härad (se d. o.,
med karta), kring Nora stad, Rastälven,
Få-sjön, Norasjön, Vikern m. fl. sjöar; 402,20
kvkm, 4,782 inv. ’(1931). Kuperad
bergslags-bygd. 3,270 har åker, 26,191 har skogsmark.
Flera betydande gruvfält, bl. a. Timansbergs,.
Stribergs, Pershytte-Berggruvefälten och delar
av Klacka-Lerbergs gruvfält. Striberg (omkr.
500 inv.) är säte för N. bergslags
gemensamma gruveförvaltning. Gyttorps (se d. o.)
krutbruk, Hammarby (se d. o.) järnverk,
Rockes-holms och Västgöthyttefors kraftstationer
ligga även i N. Ingår i N. stads- och
bergsförsamlingars samt Vikers pastorat i
Västerås stift, Nora kontrakt.
Nora, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, n. om
Ångermanälvens mynningsfjord, kring den
insjölik-nande Norafjärden; 184,53 kvkm, 3,742 inv.
(1931). Storkuperat, sjörikt höglandsområde,
brant stupande mot Bottenhavet, som utanför
N. når sitt största djup. Spridd strand- och
dalbebyggelse. 1,857 har åker, 6,625 har
skogsmark. Ingår i N. och Skogs pastorat i
Härnösands stift, Ådalens kontrakt. Jfr
Brandell, P.
Nora, socken i n. Uppland, Våla härad,
Västmanlands län, i n. v. begränsad av
Dalälven och dess fjärdar; 303,09 kvkm, 3,330
inv. (1931). Småkullig skogs- och myrmark
samt kring Dalkarlsåsen och i ö. odlad bygd.
3,955 har åker, 16,501 har skogsmark.
Pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra n. kontrakt.
Nora bergslags gemensamma
gruveförvaltning handhar förvaltningen för Stribergs
gruve-a.-b., Dalkarlsbergs a.-b., Klacka och
NORA
Skalal-.20000
1 AldertLoTrishem.
2 Telegraf
3 Gamla folkskolan.
k Sparbank
5 Skandinaviska.
kreditaki.boL
6 Göteborgs bank
7 Polis-o. brandstation
8 Nora sockens koniniiuialhus
9 Badhus
10 Postkontor______
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
