Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Non-kombattanter - Nonkonformister - Non liquet - Non molto - Non multa sed multum - Nonnen, Edward - Nonnesæter - Nonnos - Nonnus - Non olet - Nonotte, Donat - Nonparelj - Non plus ultra - Non prossumus - Non scholae sed vitae discimus - Nonsens - Non sine (laude approbatur) - Non tanto - Non troppo - Noor - Noord-Beveland - Noorden, Karl von - Noordwijk aan Zee - Noordzee-Kanaal - Noor-Eesti - Noot, Thomas van der - Nootkasundet - Nopalea - No popery - Noppa - Noppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Non-kombattanter—Nöppning
1078
Non-kombattanter (fr. non-combattants),
»icke-stridande», enl. folkrättslig terminologi
sådan personal, tillhörande krigsmakten, som
icke har till uppgift att direkt deltaga i strid,
ss. läkare, präster, sjukskötare och kockar.
Nonkonfoi mister, se E p i s k o p a 1 k y
r-k a n, sp. 925.
Non li’quet, lat., »det är icke klart»;
romerskt domstolsvotum = saken kan ej
avgöras.
Non molto [nån må’ltå], it., mus., icke
mycket (fort).
Non mu’lta sed multum, lat., »ej
mångahanda men mycket»; uttryck av Plinius d. y.
med betydelsen: man bör studera grundligt
vad man studerar, ej ytligt många ämnen.
Nonnen, Edward, agronom (1804 30/e—62
2/3). Var född i Hamburg, flyttade med sina
föräldrar 1809 till London och 1819 till
Göteborg. N. studerade urspr. kemi, botanik och
veterinärkunskap men
därefter jordbruk. 1828
köpte han egendomen
Degeberg (se d. o.) i
Skaraborgs län. 1833
började han där
undervisning med
lant-brukselever, vilket
företag utvecklades till
ett lantbruksinstitut,
det första i sitt slag i
Sverige. Det vann
stort anseende, och
Degeberg blev berömt
som ett
mönsterjord
bruk. N. blev led. av Vet.-akad. 1856. Han
verkade också i skrift för jordbruksnäringens
utveckling och utgav bl. a. »Betraktelser öfver
foderodlingens vigt» (1856), »Om rofodling»
(s. å.) och »Om cirkulations- eller vexelbruk
i Sverige» (1857). Biogr. av J. F. Hallenborg
(1925). • H. J. Dft.
Nonnesæter, två norska kloster. — 1.
Cis-tercienskloster invid Bergen, trol. gr. på
1100-talet. Nunnorna förjagades 1480 på grund av
sitt leverne, och N. övertogs 1507 av munkar
i S:t Antoniusorden. Indrogs 1528. — 2.
Bene-diktinkloster i Oslo från mitten av 1100-talet.
Kvarlevde efter reformationen som stiftelse.
Nohinos (lat. No’nnus), grekisk episk skald,
f. i Panopolis i Egypten, verksam i slutet av
300-talet. Hans första verk är ett
omfångsrikt, fantastiskt och sinnligt epos,
»Diony-siaca» (utg. av A. Ludwich 1909—11; ty. övers,
av Th. v. Scheffel, 1927 ff.), om Dionysos’
strider och triumftåg. Sedan han blivit kristen,
författade han en parafras av
Johannesevan-geliet på vers, »Metaphrasis evangelii
Johan-nis» (utg. av R. Janssen 1903). A. M. A.*
No’nnus, lat., se N o n n o s.
Non o’let, lat., »det luktar ej»; pengar
lukta ej, d. v. s. pengar förråda ej hur de
förvärvats.
Nonotte [nånå’t], D o n a t, fransk målare
(1708—85). Studerade i Paris hos F. Lemoyne.
Målade historiska tavlor med tillsats av
allegoriska figurer, övergick senare till
porträttmålning. N. bosatte sig 1754 i Lyon, där han
höll ritskola. Nationalmuseum i Stockholm
har av N. ett porträtt av fröken Charlotta
Fredrika Sparre, klädd som vestal (replik i
Gripsholmssamlingen), målat 1741(?). E. L-k.
Nonpare’lj [nåq-] (fr. nonpareille), eg.
»makalös», »oförliknelig», fin tryckstil, även
kallad h a 1 v c i c e r o, håller i kägeln 3
kvart-petit el. 6 typografiska punkter, t. ex. nonparelj.
Non plus u’ltra, lat., »(härintill och) icke
vidare»; oöverträffligt, ypperst.
Non po’ssumus, lat., »vi kunna det icke»,
påven Clemens VII:s svar på Henrik VIII:s
av England begäran om skilsmässa;
sedermera ett vanligt uttryck för påvemaktens
obenägenhet att tillmötesgå en stats
önskemål el. tidsandans krav.
Non scho’lae sed vltae dfscimus, lat., »vi
lära ej för skolan utan för livet»; ett
önskemål för skolundervisningen, formulerat genom
omvändning av Senecas karakteristik: vi lära
ej för livet utan för skolan.
No’nsens (fr. non-sens, eng. nonsense, av
lat. non se’nsus, icke mening), meningslöst
tal, tomt pladder.
Non si’ne (låu’de approbätur), lat., se
Betyg. SP- 166.
Non ta’nto, dets. som non troppo (se d. o.).
Non troppo [nån trå’på], it., mus., icke för
mycket.
Noor [nör], se N o r och N o r s h o 1 m.
Noord-Beveland [nå’rt-bè’folant], se B e v
e-1 a n d.
Noorden [nä’rdon], Karl von, tysk
läkare (f. 1858). Blev 1893 prof, och 1894
överläkare vid medicinska avd. av
stadssjuk-huset i Frankfurt a. M., var 1906—13 prof, i
speciell medicinsk patologi och terapi vid
Wiens univ. och är sedan 1913 honorärprof. i
inre medicin vid univ. i Frankfurt a. M. Han
har utövat en omfattande vetenskaplig
verksamhet och utgivit »Die Zuckerkrankheit»
(1895; 5:e uppl. 1910) och »Die Fettsucht»
(1897; 2:a uppl. 1910). Hans huvudarbete är
»Allgemeine Diätetik», I (1920; tills, m. H.
Salomon). R. T-dt.*
Noordwijk aan Zee [nä’rtvelk an zè’],
fram-åtgående badort i nederl. prov. Sydholland,
vid Nordsjön; mest besökt av tyskar.
Noordzee-Kanaal [nä’rtzè-], se N o r d s j
ö-kanalen.
Noor-Eesti [nå’r-è’sti], Ung-Estland, se
Estniska språket och litteraturen.
Noot [nåt], Thomas van der, se Van
der Nootska huset.
Nootkasundet [nö’tka-], sundet mellan
kanad. öarna Vancouver och Nootka, uppkallat
efter en indianstam.
Nopälea, bot., se Kaktusväxter.
No popery [nh? påu’pori], eng., »ingen
pa-pism», fältrop vid katolskfientliga
folkrörelser i England.
Noppa, Gnaphälium, artrikt och vitt
utbrett släkte av fam. korgblommiga.
Innefattar gråludna örter med rörformiga blommor,
de i kanten av korgen sittande med endast
pistill. Frukten har hårpensel. I Sverige
finnas fem arter. Vanligast äro skogsnoppa,
G. silvaticum, som är flerårig, med korgarna
i ax och växer i skogsbackar, samt
sump-noppa, G. uliginosum, som är enårig, med
korgarna i kvast el. huvud och växer på
fuktiga platser. Med n. förenas stundom
kattfotsläktet och Ilelichrysum (se dessa ord). G. M-e.
Noppning, i textilfabriker borttagande av
knutar, ströpartiklar och främmande ämnen
ur det oappreterade el. endast delvis apprete-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
