Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nora bergslags gemensamma gruveförvaltning - Nora bergslags järnvägar (N. Bs. J.) - Nora domsaga - Nora—Ervalla järnväg, Nora—Karlskoga järnväg - Nora kontrakt - Nora och Hjulsjö härad - Noraskog el. Noraskoga - Nora trädgårdsstad - Norbeck, Anders Erik - Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Nora bergslags järnvägar—Norberg
1082
Lerbergs gruve-a.-b., Timansbergs gruvebolag,
Grönvolds gruve-a.-b., Haggruve a.-b.,
Bergs-ängsgruvau, V. Bergsgruvan, Nora bergslags
elektr. a.-b. samt Nora bergslags
sågverks-a.-b. Säte: Striberg (se Nora, landskommun).
Nora bergslags järnvägar (sign. N. Bs. J.)
omfattar dels den normalspåriga (1,435 m)
Nora bergslags järnväg, 172,3 km,
som förbinder Ervalla station (S. J.) med
Nora stad, Bergsäng (sidobana till Pershyttan,
2,1 km), Gyttorp, Vikersvik (Dalkarlsbergs
järnväg), Kortfors (Svartälvs järnväg), Bofors
(sidobana till Valåsen, 4,2 km), Strömtorp
(S. J.), Gullspång (Västergötland—Göteborgs
järnvägar) och Otterbäcken samt Gyttorps
station med Bredsjö (Bergslagernas
järnvägar), och dels den smalspåriga (0,802 m)
Dalkarlsbergs järnväg, som från
Vikers-viks station (se ovan) sträcker sig till
Dalkarlsbergs gruvfält, 3,9 km, öppnad 1872. Av
den normalspåriga banan öppnades sträckan
Ervalla—Nora 1856, Nora—Strömtorp,
Gyttorp—Striberg och Bergsäng—Pershyttan 1874,
Strömtorp—Otterbäcken 1876. Linjerna
Striberg—Grängen och Grängen—Bredsjö
öppnades smalspåriga (0,802 m) resp. 1887 och 1894,
ombyggda till nuv. spårvidd 1907; Bofors—
Valåsen öppnades 1907. Linjen Ervalla—
Otterbäcken utgjordes urspr. av två
järnvägar, N o r a—E r v a 11 a och N o r a—K a r
1-skoga; linjen Bredsjö—Striberg av
sträckan Bredsjö—Gyttorp utgjorde på sin tid en
del av B reds j ö—D egerfors
järnväg, spårvidd 0,802 m, som förband Bredsjö
med Striberg och Degerfors. Av linjen
Striberg—Degerfors, öppnad 1872—73, spårvidd
0,802 m, kallad Viker n—Möckelns
järnväg, återstår sedan 1907 endast linjen
Vikersvik—Dalkarlsberg (Dalkarlsbergs
järnväg); den övriga delen är slopad. Se
»Minnesskrift» (1926). F. P.
Nora domsaga, i Örebro län, omfattar
Karlskoga härad och tingslag (tingsställe:
Karlshall) samt Nora tingslag (Grythytte och
Hällefors härad samt Nora och Hjulsjö härad;
tingsställe: Nora).
Nora—Ervalla järnväg, Nora—Karlskoga
järnväg, se Nora bergslags järnvägar.
Nora kontrakt, i Västerås stift, omfattar 6
pastorat: Nora stads- och bergsförsaml. samt
Viker; Järnboås; Hjulsjö; Ljusnarsberg;
Grythyttan; Hällefors.
Nora och Hjulsjö härad, i v. Västmanland,
Örebro län; 933,27 kvkm, 9,911 inv. (1930).
Socknar: Hjulsjö, Järnboås, Nora
landskommun och Viker. Omger i s. ö. Nora stad och
sträcker sig från Kilsbergens krön i s. upp
emot Dalagränsen i n. Kuperad
bergslags-bygd (intill 335 m ö. h.), rik på sjöar, vilka
i s. v. avflyta till Vänern genom Svartälven
och f. ö. till Mälaren genom Afbogaåns
biåar. 6,285 har åker, 63,979 har skogsmark.
Jordbruk med skogshantering samt industri
och framför allt bergsbruk med huvudsäte i
Striberg äro huvudnäringar.
Kommunikationer: se karta vid Västmanland. Ingår
i Nora fögderi och domsaga.
Noraskog el. N o r a s k o g a, gammal
benämning på det vidsträckta område, som
omfattar Nora och Hjulsjö samt Grythytte och
Hällefors härad (förr bergslag) i Örebro län.
Räknades till Närke och Strängnäs stift men
förlädes trol. på 1570-talet till Västerås stift
och kom med tiden att räknas till
Västmanland. — Litt.: J. Johansson, »Om N.» (3 bd,
1875—87) och »N:s arkiv», I—VI (1889—1928);
A. Eckerbom och G. Ekeberg,
»Hembygdskar-tor över N.» (1925).
Nora trädgårdsstad, i Danderyds socken,
Stockholms län, i naturskönt läge vid
Eds-viken; omkr. 1,000 inv. (1930). Började
bebyggas 1926.
Norbeck, Anders Erik, teolog,
läroboksförfattare (1805—70). Blev fil. mag. 1833,
teol. kand. 1834, docent 1837, prästvigd och
teol. lic. 1838 samt teol. dr 1844, allt i
Uppsala, lektor i teologi vid Växjö gymnasium
s. å. — N. gjorde sig ett namn genom sin
många årtionden använda »Lärobok i
theolo-gien för gymnasierna» (1840; senaste uppl.
1910). N. gav där en översiktlig
framställning av den äldre luterska teologiens
läro-tradition. G. A-n.
Norberg, socken i Västmanlands län, Gamla
Norbergs (se d. o., med karta) bergslag, mellan
Amänningen och Dalagränsen; 319.14 kvkm,
5,580 inv. (1931). 1,431 har åker, 22.714 har
skogsmark. N :s kyrkby är
municipalsam-hälle; 187 har, 1,030 inv. (1931), tax. fastighet
3.109,000 kr. (1930), tax. inkomst 928,270 kr.
Där finnas länslasarett, en sinnesslöanstalt,
hembygdsmuseum och i tingshusparken ett
Engelbrektsmonument, utfört av F. Boberg.
Betydande gruvorter, bl.a. Kärrgruvan (omkr.
950 inv.). I Bjurfors kronopark skogsskola,
vid Spännarhyttan masugn. Pastorat i
Västerås stift, Västerfärnebo kontrakt.
Norbergs malmfält ligger till
största delen inom N. Berggrunden inom det
malmförande området utgöres av leptit med
inlagringar av grönskarn, kalksten och
glim-merskiffer. Järnmalmen förekommer dels di-
NORAo HJULSJÖ HP
Skala 1; 750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
