Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerikanska litteraturen (Nordamerikas förenta staters litteratur) - IV. Nationell realism. Från 1865 - Den litterära kritiken - Nordamerikas förenta stater - Nordanskog - Nordanstig - Nordau, Max - Nordaustralien - Nordberg, Jöran Andersson - Nordblad, Allan Torsten - Nordblom, Johan Erik - Nordborg - Nord-Carolina (N. C.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Nordamerikas förenta stater—Nord-Carolina
1108
nit uppmärksamhet i Europa framför allt för
sina romaner, av vilka många översättas och
redan torde ha övat inflytande. Av de yngre
prosaister, som redan äro kända här, må
ytterligare nämnas J. Dos Passos (f. 1896), Floyd
Dell (f. 1887), C. van Vechten (1880), S.
Fitz-gerald (f. 1896), G. Wescott (f. 1901), E.
Hem-mingway (f. 1896), L. Broomfield (f. 1898),
L. Lewisohn (f. 1882), Edna Ferber (f. 1887),
J. Erskine (f. 1879), T. Wilder (f. 1897) och J.
B. Cabell (f. 1879), en ironisk och fantasirik,
sensuell virginier, som står ganska isolerad.
Styvbarnet i den amerikanska litteraturen
är dramatiken. Mer än i Europa har
teaterverksamheten i Förenta staterna varit affär
och likgiltig för litterära värden. Den
framgångsrikaste pjäsförfattaren var länge David
Belasco (1859—1931), som var en skicklig
teaterchef och, mest i samarbete med andra,
författade teaterstycken, avsedda för stjärnspel
och massframgång. Sent omsider har en
betydande dramatiker uppstått i E. O’Neill (f. 1888).
Den litterära kritiken har småningom blivit
mycket omfattande och inflytelserik. Från
puritanismen härstammar en didaktisk
akademisk nyhumanism (G. E. Woodberry, f. 1855,
P. E. More, f. 1864, I. Babbitt, f. 1865, S. P.
Sherman, 1881—1927), från B. Croce utgår J.
E. Spingarn (f. 1875), en estetisk
subjektivism företräda J. G. Huneker (1860—1921)
och den radikalt antipuritanske H. L.
Menc-ken (f. 1880), skarp psykologisk analys ger Van
Wyck Brooks (f. 1886); vidare märkas H. S.
Canby (f. 1878) och C. van Doren (f. 1885).
Litt.: »A history of american literature»
(4 bd, 1918—21; suppl. till »The Cambridge
history of english literature»); L. Kellner,
»Geschichte der nordamerikanischen
Litera-tur» (1927); W. Fischer, »Die englische
Lite-ratur der Vereinigten Staaten» (1929); C. van
Doren, »The american novel» (1921) och
»Con-temporary american novelists» (1922); A. H.
Quinn, »The history of the american drama»
(3 bd, 1923—28); R. G:son Berg, »Moderna
amerikaner» (1925); F. Bruns, »Die
amerika-nische Dichtung der Gegenwart» (1930); F.
Schyberg, »Möderne amerikansk litteratur»
(s. å.). R-n B.
Nordamerikas förenta stater, se
Amerikas förenta stater.
Nordanskog, se O v a n s k o g.
Nordanstig, kontrakt i Ärkestiftet,
omfattar 5 pastorat: Harmånger och Jättendal;
Bergsjö; Hassela; Rogsta; Gnarp.
Nordau [nå’rdåu], Max, österrikisk
författare av judisk börd
(1849—1923), med. dr,
sedan 1880 bosatt i
Paris, angrep hetsigt
»de moderna», bl. a.
Richard Wagner,
Tol-stoj och Ibsen, i »Die
conventionellen Lügen
der Kulturmenschheit»
(1883; många uppl.;
sv. övers.,
»Konventionella nutidslögner»,
1884), »Paradoxe»
(1885; flera uppl.; sv.
övers. 1885), »Die
Krankheit des Jahrhunderts» (1887; sv. övers.,
»Tidens sjukdom», s. å.) m. fl. R-n B.
Nordaustralien, se Nord territoriet.
Nordberg, Jöran Andersson, präst,
historieskrivare (1677—1744). Blev student i
Uppsala 1691 samt fil. mag., prästvigd och
e. o. predikant vid artilleriet 1703. N. begav
sig till Thorn och
följde svenska hären,
kom i gunst hos Karl
XII samt blev förste
predikant vid
Livdrabantkåren och
hovpredikant 1707. Vid
Poltava kom N. i
rysk fångenskap och
blev under denna tid
Pipers huspredikant
samt preses i svenska
konsistoriet i Moskva.
N. inlade stora
förtjänster om fångarna
och det kyrkliga livet bland dem. Utväxlad
1715, blev N. 1716 i Stralsund Karl XII:s
biktfader och preses i fältkonsistoriet samt
följde Karl till Skåne och Norge. N. blev
1717 kyrkoherde i Klara församling i
Stockholm. Han ägnade sig nu även åt historiskt
och topografiskt författarskap. N:s »S. Claræ
minne» (1727) bibehåller ännu värde på grund
av däri tryckta medeltidsurkunder. 1731 fick
han i uppdrag att författa den 1740 utkomna
»Konung Carl den XII:s historia» (2 bd).
Arbetet, som översattes till franska (4 bd, 1/42)
och tyska (3 bd, 1745—52), är närmast en
officiell krönika men likväl en viktig källa
för Karl XII:s historia. En del däri ej
intagna anekdoter trycktes 1754 av T. Rothe
i Köpenhamn som »Anmärckningar vid Carl
den XII:s historia» (omtr. i Stockholm 1767).
Litt.: C. Hallendorff, »Studier öfver den äldre
Karl XII:s historiografien» (1899) och »Karl
XII och Lewenhaupt» (1902); P. Sörensson i
Karol. Förb:s Ärsbok 1917. A. S.*
Nordblad, Allan Torsten, dekoratör
och bildrestauratör (1872—1921). Studerade i
Stockholm vid Tekniska skolan samt i Berlin
och München, utförde 1896 freskomålningar i
justitiepalatset i Münohen, medverkade i
Sverige vid restaurering av domkyrkor och
rådhus. N. återställde 1914 ff. S:t
Görans-gruppen i Storkyrkan i Stockholm; det
överlägset utförda arbetet omtalades som det i sin
art största, som företagits. G-gN
Nordblom, Johan Erik, tonsättare (1788
—1848), elev av Hæffner 1808—14. Var
mu-sikdir. vid Gävle gymnasium 1814—21, blev
1824 sånglärare vid Mus. akad. och 1833
di-rector musices vid Uppsala univ. 1836—40
utgav han en »Sångskola», som antogs vid de
flesta av rikets läroverk. N. är en av
huvudrepresentanterna för den svenska romantiska
solosången. Hans melodier äro mjuka och
sångbara men verka ofta dilettantiska. Mest
kända av N:s kompositioner äro »Härliga
land» (manskvartett), »O låtom oss svärja ett
fostbrödralag» och »Ungmön i lunden». T. N.
Nordborg, se N ö r b o r g.
Nord-Carolina [-kärolaPno], off. North
Carolina, förk. N. C., en av de ursprungliga 13
staterna i U. S. A., en av Sydatlantiska staterna,
mellan Appalacherna i v. och Atlanten i ö.;
135,778 kvkm, därav 9,547 kvkm vatten. 1790
var folkmängden 393,751 (n:r 3 bland staterna),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
