Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Carolina (N. C.) - Nord-Dakota (N. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Nord-Dakota
1112
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Kartskiss över Nord-Dakota.
med 50 medl. och ett representanternas hus
med 120, valda för två år. I kongressen
representeras det av 2 senatorer och 10
representanter. H. N-n.
Om N :s upptäckts- och bebyggelsehistoria
se C a r o 1 i n a. N. förklarade sig oberoende
av den engelska styrelsen 1775, tog livlig del
i frihetskriget och inträdde efter dess slut
som stat i Nordamerikanska unionen. 1861
slöt sig N. efter tvekan till de konfedererade.
Jfr R. D. W. Connor, W. K. Boyd och J. G.
de Roulhac Hamilton, »History of N.» (3 bd,
1919). Å. S-n.
Nord-Dakota [-dokåu^], off. North Dakota,
förk. N. D., en av de v. Nordcentralstaterna,
gränsar i n. till Kanada, i v. till Montana
och i s. till Syd-Dakota samt i ö. till Red
river och Minnesota; 183,460 kvkm, därav
1,693 kvkm vatten. Folkmängd 1890 190,983,
1900 319,146, 1920 646,872 och 1930 682,448.
1920 utgjorde den utlandsfödda vita
befolkningen 131,503 (20,3 %), därav 38,190 norrmän
och 10,543 svenskar. Indianerna voro 6,254.
Av de kyrkskrivna medl. äro katoliker och
luteraner jämnstarka och utgöra 3/« av antalet.
Längst i ö. sänker sig Red rivers dalslätt,
som intas av fruktbara leror, avsatta i
Agas-siz-sjön (se d. o.). Dalen har genom
prärie-gräsen fått ett rikt mylltäcke med fruktbar
jordmån och är nu en utomordentlig
jordbruksbygd.
V. härom höjer sig prärieslätten, täckt av
glaciala jordarter. I n. v.—s. ö. riktning gå
talrika ändmoräner, och ytan har en böljande
karaktär (rollin g prairie), rik på småsjöar.
Jorden är god, myllig svartjord på lerig
botten (moränlera), stundom mer grusig.
Berggrunden utgöres av kalkstenar och skiffer
från kritperioden. Missouri genomskär den
högre platån »Great plains» inom N:s v. del.
Dennas ö. kant är »Coteau de Missouri», och
dess yta höjer sig inom staten från 600 till
över 1,100 m (i s. v.). Berggrunden utgöres
dels av samma kritbergarter, som uppbygga
den lägre prärieslätten i ö., dels av tertiära
sandstenar och sandavlagringar. N.
avvattnas av Missouri, Dakota river (James river)
och Red river med deras bifloder.
Klimatet är utpräglat inlandsklimat med
heta somrar, hårda vintrar och snabba
dag
liga växlingar. Bismarck vid
Missouri har en medeltemp. av
— 13,3° i jan. och 21,1° i juli samt
har uppvisat — 43° och + 42° C
som extrema värden. Endast Red
riverdalen har 50 cm nederbörd,
hela den övriga staten därunder,
Bismarck t. ex. 41 em, och längre
i v. sjunker den under 40.
Frånsett galleriskogen av
lövträd i de större floddalarnas
bottnar, utgöres den ursprungliga
prä-rievegetationen i n. ö. av
huvudsaki. högre gräsarter, framför allt
Stipa spartea och Agropyron
tene-rum. Nu är området till största
delen odlat och upptages av
Förenta staternas bästa vårveteåkrar.
I s. v. på ömse sidor om Missouri
härskar det mer kortväxta
prärie-gräset, t. ex. gramma (Bouteloua
gracilis), med inblandning av
Stipa comata o. a. mer högväxande gräs.
Denna del är mindre uppodlad.
Det är således den lägre, mindre torra
prärieslätten, som jämte Red riverdalen
framför allt erövrats av jordbruket. 1925 funno»
75,970 farmer med en skördad areal av
90,000 kvkm.
Skörden hade ett årligt medelvärde 1925—
29 av 268 mill. doll. N. är vårvetestaten
framför andra och har 40 % av U. S. A:s
areal av vårvete, vilket intar hälften av N:s
åkerareal. Därnäst viktigast äro i ordning
korn, havre, majs (i ö. delen av N.) och råg.
Mycket lin odlas. I de v. delarna äro
farmerna mycket stora (i genomsnitt 250—500
har), och på grund av torkan drives
dryfar-ming (se d. o.). Men även konstbevattning
brukas, delvis från artesiska brunnar. I s.
Red riverdalen är mejerihanteringen högt
uppdriven. I s. v. delen är terrängen bruten,
och boskapsuppfödningen dominerar.
Boskaps-stocken är betydande i förhållande till
folkmängden. 1928 funnos 458,000 mjölkkor och
1,034,000 andra nötkreatur.
Mycket betydande reserver av brunkol
finnas iN:s v. del, men endast ett par mill. ton
brytas årl., och N. importerar stora mängder
kol. Industrien är ännu obetydlig. 1927
funnos 307 anläggningar och blott 3,260
anställda. Tillv.-värde 47 mill. doll. (därav
mejeri-och kvarnindustri mer än hälften).
Stadsbefolkningen omfattade 1920 blott
13,6 % av befolkningen. 1930 funnos blott 4
städer med över 10,000 inv., av vilka Fargo
(28,619 inv.) är störst. Huvudstad: Bismarck.
Folkbildningen är god. Ej skrivkunniga
äro blott 2,1 %. Ett statsuniv. finnes. N. blev
stat 1889. Riksdagen består av 49 medl. i
senaten och 113 i representanternas hus. Till
kongressen sänder N. två senatorer och tre
representanter. Litt.: Z. Trinka, »North
Dakota of to-day» (1919). H. N-n.
N. var del av territoriet Dakota (1861—
89), där 1862, 1876 och 1890 blodiga
indianstrider rasade, och är sedan 1889 stat. — N.
koloniserades huvudsaki. genom inflyttning
över gränsen från Minnesota. Svenska
samhällen finnas på följ, platser: Bismarck,
White Stone Hills, Gwinner, Oakes m. fl. Jfr
H. C. Fish och R. M. Black, »Brief history
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
