Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Dakota (N. D.) - Norddal - Norddeutsche Allgemeine Zeitung - Norddeutscher Lloyd - Norden, Föreningen - Norden, Industritidningen - Nordén, Arthur - Nordenanckar, Johan - Nordenberg - Nordenberg, Bengt - Nordenberg, Karl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Norddal—Nordenberg
1114
of North Dakota» (1925); V. M. Wernett,
»Indians of North Dakota» (1927). Å. S-n.
Norddal, herred i Möre fylke, Norge, kring
Norddalsfjorden (ö. gren av Storfjorden) och
dess inre fortsättning Tafjord; 947,67 kvkm,
2,480 inv. (1930). Storslagen fjord- och
fjällnatur; i ö. Pyteggja (1,983 m ö. h.).
Norddeutsche Allgemeine Zeitung
[nå’rt-dåitjo adgomäino tsäi’toij], se Deutsche
Allgemeine Zeitung.
Norddeutscher Lloyd [nå’rtdåltjor läi’t],
tyskt rederi, bildat 1857 i Bremen för att
övertaga den tidigare av amerikanska fartyg
ombesörjda trafiken mellan Bremen
(Bremer-haven) och New York. Utom denna
huvudlinje och linjen till Boston m. fl. hamnar i U.
S. A. upprätthåller N. numera direkta
sjöförbindelser på Kanada, västkusten av Nord- och
Sydamerika, Centralamerika, Argentina,
Brasilien, Östasien, Australien och Afrika. Sedan
1930 har samarbete etablerats med Hamburg
—Amerikalinjen. Ångbåtsflottan utgjordes
1930 av 164 fartyg om inalles 878,000
bruttoton, däribland turbinångfartyget »Bremen»
om 51,650 bruttoton, som f. n. (maj 1931) är
världens snabbaste fartyg. Ax. L.
Norden, Föreningen N., en 1919
grundad organisation med syfte att fördjupa
känslan av samhörighet mellan de nordiska
folken och utgöra en medelpunkt för samarbete
dem emellan. I vart och ett av de till
organisationen anslutna länderna (Sverige, Norge
och Danmark från 1919, Island från 1922 och
Finland från 1924) finnes en självständigt
arbetande förening, vars fullständiga titel är
»N., svensk (dansk etc.) förening för nordiskt
samarbete». Alla föreningarna ha
gemensamt program och driva sin verksamhet efter
parallella linjer (studiekurser för olika
yrkesgrupper, föredrag och uppläsningar för
allmänheten, i skolor eller högskolor eller per
radio, studieresor, ferieresor för skolungdom,
»nordiska dagar» eller »veckor» på olika
platser etc.). De ha tagit gemensamma initiativ
i vissa administrativa och
lagstiftningsfrågor. N., som tidigare utgav Nordens Årsbok,
har från 1925 haft samarbete med Nordisk
Tidskrift (se d. o.) och 1930 börjat utge en
ny årsbok under titeln Nordens Kalender. —
Den svenska föreningen, vars ordf, är
regeringsrådet G. Thulin, räknar fem kretsar,
Stockholmskretsen, Västsvenska kretsen,
Häl-singborgskretsen, Malmö—Lundkretsen och
Kristianstad—Blekingekretsen. N. H-tz.*
Norden, In d ast ri ti dningen,
veckotidning av allmänt tekniskt och industriellt
innehåll, utges i Stockholm jämte bilagan
Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, som innehåller
redogörelser för patent m. m. Tidningen, som
är organ för Svenska uppfinnareföreningen,
grundades 1872 av grosshandlaren Axel
Kjellberg, övertogs 1879 av ingenjör P. G. E.
Lin-dell (se d. o.) och äges numera av
Industritidningen Nordens a.-b. Redaktör (från 1911)
ingenjör Kristoffer Sylwan. G. H-r.
Nordén, Arthur, arkeolog (f. 189 1 22/ia).
Var folkhögskollärare 1912—18,
redaktions-sekr. i Norrköpings Tidningar 1918—20 och
är lärare i Jakobs (Vasa) realskola,
Stockholm, sedan 1925. N., som 1926 blev fil. dr
Uppsala, har företagit arkeologiska
under
sökningar särskilt i Östergötland sedan 1915
och har bl. a. framhållit den betydelsefulla
roll, som Bråbygden vid Norrköping spelat i
äldre svensk kultur (hällristningar,
sagotra-dition, kultutövning). Han har bl. a. utgivit
»Norrköpings medeltid, ett Diplomatarium
norcopense» (1918), »Saga och sägen i
Bråbygden» (1922), »Felsbilder der Provinz
Ost-gotland» (s. å.), »Kiviksgraven» (1926),
»Östergötlands bronsålder» (1925—26) och
»Östergötlands järnålder» (1929 ff.). H. R-h.
Nordenanckar, Johan, viceamiral (1722—
1804), adlad 1756 (faderns namn var
Cor-v i n), blev officer 1750, tjänstgjorde i eng.
och maltesiska flottorna, blev 1760 lärare i
sjömansyrket för hertig Karl (Karl XIII),
1772 konteramiral och generaladjutant för
flottan och 1776 viceamiral och
amiralitets-råd. N. författade »Inledning till
styrmans-konsten» (1756) och utarbetade goda
passkartor över Östersjön. Led. av Vet.-akad. (1789).
N. stiftade fideikommisset Fliseryd. (ö-g.)
Nordenberg, se Nordenskiöld, släktart.
»Tiondemöte i Skåne.» Målning av Bengt Nordenberg.
Nordenberg, Bengt, målare (1822—1902).
Var torparson från Blekinge, sattes i
målar-lära, arbetade i yrket på landsbygden och i
Stockholm, studerade vid Konstakad., från
1851 i Düsseldorf, där
Tidemand blev hans
lärare, och 1857—59 i
Paris (elev av
Cou-ture) och Italien. N.
blev främst
bondelivs-målare och var som
sådan en efterföljare
av Tidemand. Bland
hans ämnen märkas
»Tiondemöte i Skåne»
(1865; N:s bästa
alster, Nationalmuseum),
»Brunnssällskap i
Småland», »Bröllop i
Värend», »Den sårade björnjägaren», »Den
sista färden». Han målade flera altartavlor
för småländska kyrkor. N. deltog i
konst-närsoppositionen 1885. Representerad i
museer i Göteborg, Växjö, Lund, Kristianstad,
i Mora folkhögskola, Oslo, Düsseldorf. Litt.:
A. E. Wengberg i Ord och Bild 1922; utdrag
ur N:s självbiografi i Nationalmusei Årsbok
1926. G-gN.
Nordenberg, Karl Henrik, målare (1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
