Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskiöld, Adolf Erik - Nordenskiöld, August - Nordenskiöld, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Nordenskiöld, A.—Nordenskiöld, C. F.
1124
ånyo till Jenisejs mynning. Dessa
framgångar bestämde N. för att planlägga ett
nytt, ännu mera storartat företag
(Vegaex-peditionen), vilket ock genom Oskar II:s,
Dicksons och den sibiriske köpmannen A.
Si-biriakovs frikostiga understöd kunde sättas
i verket. Ombord på den av dåv. löjtnant
A. A. L. Palander förda ångaren »Vega»
lämnade N., åtföljd av en fulltalig vetenskaplig
stab, Tromsö 21 juli 1878. Efter övervintring
nära Pitlekaj på Tjuktjerhalvön slapp »Vega»
18 juli 1879 ur sitt isfängsel och fortsatte
färden österut genom Beringssund. 2 sept.
1879 förkunnade telegrafen från Yokohama i
Japan, att nordostpassagen var fullbordad (se
vidare Polarexpeditioner). N:s
hemfärd artade sig alltmera till ett fullständigt
triumftåg, som fick sin storartade avslutning i
»Vegas» högtidliga mottagande i Stockholm
24 april 1880. N., såsom expeditionens chef,
överhopades med hedersbetygelser av
Europas flesta regenter och vetenskapliga samfund
samt upphöjdes av konung Oskar i friherrligt
stånd. Redogörelsen för färden lämnade N. i
»Vegas färd kring Asien och Europa» (2 bd,
1880—81), som, förutom på sv., samtidigt
utgavs på många andra språk. Resultaten av
expeditionens rent vetenskapliga forskningar
äro nedlagda i »Vega-expeditionens
vetenskapliga iakttagelser» (5 bd, 1882—87) och
»Studier och forskningar föranledda af mina
resor i höga Norden» (1883), båda utg. av N.
med bidrag av andra forskare. — Redan
under övervintringen vid Pitlekaj uppgjorde N.
planer till nya arktiska företag. Valet föll
på Grönland, Dickson ställde ånyo medel till
förfogande, och 1883 företog N. sin andra
expedition dit (se Polarexpeditioner).
Resultaten, skildrade av N. i »Den andra
Dicksonska expeditionen till Grönland» (1885),
voro, att man inträngt i Grönlands isöken
längre, än någon förut hunnit, och att man
lyckats för första gången med fartyg
genombryta isgördeln vid Grönlands östkust s. om
polcirkeln. — N:s polarfärder ha särskilt i
två hänseenden varit ett föredöme för alla
dylika företag: de voro synnerligen väl
förberedda och planlagda, och de voro alltid
förbundna med vetenskapliga forskningar,
varigenom de städse blevo fruktbringande, även
om det geografiska målet ej fullt nåddes.
Från början mineralog, offentliggjorde N.
en mängd mineralogiska uppsatser. Bland
hans ungdomsarbeten på detta område
märkes »Beskrifning öfver de i Finland funna
mineralier» (1855; 2:a uppl. 1863). Särskilt
intresserade han sig för mineral med
metallsyror och sällsynta jordarter. Men även som
geolog utövade N. i samband med sina
polarfärder en betydande verksamhet; särskilt
anses hans arbeten om Spetsbergens geologi
grundläggande i detta ämne. Meteoritfallet
vid Hässle 1869 (se Meteoriter) riktade
N:s uppmärksamhet på frågan om jordens
uppkomst och förhållande till andra
himlakroppar. Hans åsikter härom, sammanfattade
i »Om den geologiska betydelsen af
kosmiska ämnens nedfallande till jordytan» (1883),
ha dock ej vunnit tillslutning. Hans försök
att få dricksvatten genom borrning i
urberget, t. ex. vid havsstranden, kröntes med
framgång och visade sig vara ett uppslag
med vittgående praktiska konsekvenser (jfr
N :s uppsats »Om borrningar efter vatten i
urberget», 1896). Jfr Brunn 1.
N:s resor förde honom slutligen in på
geografiens och kartografiens historia. I
»Vegas färd kring Asien och Europa» (se ovan)
ingår en historisk återblick på föregående
resor längs Gamla världens nordkust. N:s mest
betydande historiska arbeten äro
»Facsimile-atlas till kartografiens äldsta historia» (1889)
och »Periplus, utkast till sjökortens och
sjöböckernas äldsta historia» (1897); båda
ut-kommo samtidigt även på eng. Han utgav
ock »Carl Wilhelm Scheele. Efterlemnade bref
och anteckningar» (1892; samtidigt på ty.).
N:s insatser för Riksmuseets mineralogiska
avd:s utveckling voro mycket betydelsefulla
och fruktbringande. Jämsides därmed
verkade N. 1860—78 som lärare i geologi och
mineralogi vid Teknologiska institutet. — Han
deltog även i det politiska livet i Sverige;
hans sympatier gingo i liberal riktning. Som
led. av ridderskapet och adeln bevistade han
de två sista ståndsriksdagarna (1862—63,
1865—66). 1869—71, 1881—87 och 1891—93
var han ledamot av Andra kammaren för
Stockholms stad.
Av Vet.-akad. blev N. led. 1861 och av Sv.
akad. 1893. På »Vegadagen» (24 april) 1930
avtäcktes ett Nordenskiöldmonument utanför
Riksmuseet i Stockholm. N:s värdefulla
bibliotek inköptes efter hans död av univ. i
Helsingfors.
Litt.: Uppsatser av olika forskare i ett åt
minnet av N. ägnat häfte av tidskr. Ymer
1902; minnestal över N. av W. Ramsay i
Finska vet.-soc:s Acta 1902; Hj. Sjögren, »A.
E. N.» (i Geol. Fören :s Förhandi., bd 34, 1912);
Sven Hedin, »A. E. N.» (1926); »Minnen från
N:s ungdom» (av Erik Nordenskiöld) m. fl.
uppsatser i Ymers »Veganummer» 1930.
E. W. D. (N. Zn.)
Nordenskiöld, August, alkemist (1754—
92), son till C. F. N.; jfr släktartikeln.
Utbildade sig genom studier i Abo och
Stockholm till bergsman. N. ägnade sig åt
ockul-tistiska spekulationer, särskilt rörande »de
vises sten», som han trodde sig kunna skapa
genom att upphetta guld en längre tid;
därmed skulle sedan järn förvandlas till guld i
obegränsad mängd. Understödd av Gustav
III, reste han 1779 till London för att
fullkomna sin konst och verkade där även för
Swedenborgs läror. Hemkommen 1780,
arbetade han för konungens räkning först på
Drottningholm, sedan efter utnämning till
bergshauptman i Finland (Nystad), slutligen
åter på Drottningholm under A. F. Munck (se
d. o.), med vilken han kom i delo. 1789 reste
N. åter till England, anslöt sig 1792 till ett
kolonisationsföretag i v. Afrika och dog där.
N. utgav »Plan for a free community on the
coast of Africa» (1789) och
»Församlingsfor-men uti det Nya Jerusalem» (1790). Se A. E.
Arppe, »Anteckningar om finska alkemister»
(1870). E-kN-d.
Nordenskiöld, Carl Fredrik,
skriftställare (1756—1828), bror till A. N.; se
släktart. Tjänstgjorde i Svea hovrätt och
Riksarkivet samt vistades 1783—86 i England. För
spridning av Swedenborgs idéer stiftade N.
1786 i Stockholm efter engelskt mönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
