Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Nordiska museet
1142
väl framhölls ständigt, att museets uppgift
icke var konstnärlig utan historisk och
såsom sådan icke blott stil- el. slöjdhistorisk
utan allmänt kulturhistorisk. Med
utgångspunkt från denna mycket breda grundval
skapades och kompletterades museets olika
avd. Intresset för övriga nordiska länder tog
sig starkast uttryck gentemot Norge, från
vilket land Hazelius tidigt hemförde
storartade allmogesamlingar, övriga grannländer
äro mera ofullständigt företrädda, och
Hazelius fann, framför allt sedan Skansen
tillkommit, det nödvändigt att koncentrera sig
på de svenska samlingarnas förkovran.
Samtidigt med insamling, klassificering och
förtecknande av föremål, som Hazelius
systematiskt genomförde, gick en ivrig
verksamhet för upptecknandet i bild och ord av gamla
kulturtraditioner och skapandet av litteratur
på den svenska kulturhistoriens och
etnologiens områden. Sålunda lades tidigt
grunden till de arkivaliska samlingarna och till
museets publikationsverksamhet.
En egenartad och på sitt sätt fullständigt
nyskapande utveckling tog Hazelius’
musei-tanke i och med anläggandet av
friluftsmuseet Skansen. Detta öppnades 11 okt.
1891 och hade före Hazelius’ död 1901 i stort
sett nått sin nuv. omfattning. Redan från
början hade han i museet uppställt
»naturliga» miljöer och interiörer, vaxfigurer etc.,
men detta kunde i längden icke tillfredsställa
hans krav på äkthet och realism, och redan
1885, då han köpte en stugbyggnad i Mora
(Morastugan i Skansens nuv. Dalagård), hade
han tydligt vissa planer på att någonstädes
få ställa upp en hel allmogebyggnad. Dessa
planer växte mycket snart till en
anläggning, avsedd att visa äldre svenska
byggnader från olika stånd, tider och landskap
samt att låta dessa byggnader och den
omgivande naturen utgöra skådeplatsen för
rekonstruktion av gångna tiders liv. Tidigt
tillkom lapplägret med dess kåtor, lappar,
renar och hundar; härmed var grunden i viss
mån lagd icke blott till Skansens
kulturhistoriska avd. utan även till dess zoologiska
liksom för dess folklivsframställningar. De
sistnämnda togo sig uttryck framför allt vid
de stora vår- och höstfesterna samt under
sommarens söndagar och lördagskvällar
genom uppförandet av folkmusik och danser,
framvisandet av folkdräkter samt
framförandet av visor och anekdoter på olika dialekter.
Minnesfester höllos från början på de stora
historiska märkesdagarna, och man upplivade
folkliga seder och bruk vid helgerna, framför
allt jul och midsommar.
Redan i april 1882 erhöll N.
besittningsrätten till det område på Lejonslätten på
Djurgården, som det sedermera bebyggde,
och 1888 uppdrogs åt professor M. Isæus
och sedermera byggnadsrådet I. G. Clason
(se d. o.) att uppgöra ritningar till N., för
vilka inom kort Clason ensam blev ansvarig.
Genom insamlingar, basarer etc. erhölls
redan före 1890 en byggnadsfond om 450.000
kr., men huvudsumman av de till 3,441,000
kr. uppgående kostnaderna för museet
åstadkoms huvudsaki. genom ett 1898 av
riksdagen beviljat penninglotteri. Byggnaden på
Lejonslätten påbörjades 1889 men blev icke
fullbordad och inredd förrän 1907. F. n. är
museets behov av magasinslokaler för de
delar av samlingarna, vilka ej skola utställas,
synnerligen trängande.
Den 1906 under dåv. styresmannens, fil. dr
Bernhard S a 1 i n s, ledning fullbordade
uppställningen av museet har i stort sett
bibehållits. På byggnadens bottenplan ligga
f. n., förutom magasin och
arbetsutrymmen samt en del av allmogeavd. (se
nedan), några mindre specialavd., lapska och
hantverkshistoriska samlingarna samt avd.
för eldens ekonomiska användning, för jakt
och fiske, för forntro och folksed, allmogens
samfundsskick, apoteksväsen m. m. Nästa
våning, som ligger på golvplanet av den
väldiga museihallen, omfattar den topografiskt
ordnade allmogeavd.; själva hallen m. m. är
från 1906 upplåten åt L i v r u s t k a m m
a-r e n (se d. o.). I våningen näst däröver ligga
åt n. sidan skrå- och textilsamlingarna m. m.,
åt s. sidan den norska och övriga icke
svenska samlingar. Tredje våningen från
bottenplanet räknat upptages av högreståndsavd.
med samlingar och interiörer, ordnade i
tidsföljd från 1500 till 1900. Entresolvåningar,
flyglar och vindar äro inredda till lokaler för
arkiv, bibliotek (20,000 bd och 30,000 smärre
skrifter), studiemagasin samt till arbetsrum.
Museets samlingar, som vid dess inredande
omfattade 106,000 numrerade föremål, utgöra
1931 omkr. 185,000 n:r.
Skansens kulturhistoriska avd. omfattar ett
mycket stort antal gårdar och enskilda
byggnader från olika svenska landskap, avsedda
att belysa allmogens bostadsskick. Därjämte
finnas klockstaplar, kyrka, marknadsbodar
m. fl. till det offentliga livet hörande
byggnadsverk, slutligen en grupp av byggnader,
representerande de högre klassernas och
stadsbefolkningens bostadsskick. Bland
byggnads-minnesmärkena på Skansen märkas
gårdsmil-jöerna Oktorps-, Ravlunda-, Dala- och
Älvros-gårdarna, vidare Laxbro-, Blekinge- och
Bollnässtugorna, Seglora kyrka och
Hällestads-stapeln, Hazelius’ födelsehus och det f. n.
(1931) under uppförande varande
Stockholms-kvarteret samt Skogaholms
herrgårdsbyggnad från Närke. Den zoologiska avd.
omfattar i enlighet med sin grundares
tankegång huvudsaki. djur, nu el. fordom
tillhörande den nordiska faunan. Därjämte
finnes ett särskilt djurhus med apor, fåglar och
kräldjur från främmande världsdelar.
Särskilt märklig är Skansens stam av den
fordom i Sverige levande europeiska bison, från
vilken övertaliga individer varje år utsändas
till en under Skansens zoologiska avd-s
uppsikt stående fredad naturpark i trakten av
Ängelsberg.
Nordiska museet och Skansen utgöra
numera en institution av högst betydande
omfattning. Dess vetenskapliga stab, förutom
styresmannen, utgöres av fyra
intendenter, näml, föreståndarna för Skansens
kulturhistoriska och zoologiska avd.,
allmogeavd. och högreståndsavd., en arkivarie,
en museilektor, en bibliotekarie samt flera
förste amanuenser och amanuenser. Härtill
kommer en omfattande administrativ
personal såväl inom museet som Skansen.
Besökssiffrorna överstego 1930 för Skansen 1 mill.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
