Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska museet - Nordiska museets vänner, Samfundet - Nordisk andelsforbund - Nordiska postmannaunionen - Nordiska rasen (Germanska rasen) - Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Nordiska museets vänner—Nordiska samfundet
1144
för museet 90,000. Ekonomiskt stödes
institutionen såväl av staten genom ett
alltsedan 1875 årl. beviljat anslag, som f. n.
uppgår till 190,000 kr., som av
Stockholms stad, vars anslag för 1931 uppgick
till 90,000 kr. Statsanslaget utgår endast till
löner för personal vid de kulturhistoriska
samlingarna, medan det kommunala anslaget
beviljas för underhållsarbetena på Skansen.
För museets samlingar och dess
vetenskapliga verksamhet ha medel i regel måst sökas
på andra vägar. Dels har avkastningen från
Skansen fordom givit betydande belopp, dels
ha på senare år lotterimedel beviljats till
särskilda ändamål, särskilt till de systematiska
undersökningar av allmogekulturen,
prästgårdar, herrgårdar, hantverk m. m., som museet
organiserat och vilkas resultat samlas i dess
arkiv. För särskilda ändamål har museet då
och då erhållit donationer. Nämnas må följ,
donationer.på över 100,000 kr.: H. F. Antells
gåva 1896 112,000 kr., greven och grevinnan
von Hallwyls gåva 1918 300,000 kr. till en
till museet knuten professur i nordisk och
jämförande folklivsforskning, Helge Ax:son
Johnsons donation 120,000 kr. 1921—27 till
Milles’ Gustav Vasastaty, fröknarna G. och
T. Elfvings stiftelse 1922 158,316 kr. till
Skansens förkovran samt markisinnan Mary
Moore Lagergrens gåva 1930 av 100,000 doll.
till underhåll av Tyresö slott, samlingar och
park, vilka s. å. genom testamente efter
markis Claes Lagergren skänkts till museet.
Löjtnant A. Bäckström har 1931 meddelat,
att han i sitt testamente till N. överlämnat
Julita herrgård jämte samlingar i särskild
mnseibyggnad där, friluftsmuseum och stora
delar av det underlydande godset. Slutligen
bör bland mecenaterna nämnas det
livaktiga Samfundet Nordiska museets
vänner (se nedan, sp. 1144).
Alltifrån grundandet utgåvos av museet
skrifter i kulturhistoriska ämnen, därav vissa
periodiska, ss. Samfundets för Nordiska
Museets Främjande Meddelanden 1881—1901,
Meddelanden från Nordiska Museet 1901—
03, Fataburen 1906—30 och sedermera
Nordiska Museets och Skansens Årsbok
Fataburen fr. o. m. 1931. Monografiska arbeten
ha utgivits med museets stöd och under dess
namn bl. a. av P. G. Wistrand (»Svenska
folkdräkter»), G. Upmark (»Möbler i
Nordiska museet»), N. Keyland (»Svensk
allmogekost», »Julbröd, julbockar och
Staffanssång-are»), E. Klein (»Runö»), Gerda Cederblom
(»Svenska allmogedräkter», »Svenska
folk-livsbilder», »Pehr Hilleström»), Emilie v.
Walterstorff (»Textilt bildverk»), S. Erixon
(»Möbler och heminredning»), A. Löfgren
(»Stockholms kanngjutareskrå»), A.
Bæck-ström (»Rörstrand»).
En allt intensivare verksamhet för
spridandet av kännedomen om och intresset för
svensk kulturhistoria bedriver museet sedan
några år genom sin undervisning
s-a v d., vilken anordnar särskilda
utställningar, visningar, studiecirklar, kurser och
föreläsningsserier inom och i samband med
museet och Skansen. — Museets styresmän ha
efter Hazelius’ död varit Bernhard Salin (1905
—13), G. Upmark (1913—29) och (från 1929)
A. Lindblom. E. Kl.
Nordiska museets vänner, Samfundet,
stiftades i Stockholm 19 dec. 1918 med
ändamål att i samförstånd med Nordiska museets
styrelse inköpa värdefulla föremål el.
samlingar och som gåva överlämna dem till
museet. Samfundet räknar nu (1931) 228
led., därav 144 ständiga. Årsavgiften utgör
100 kr., för ständig led. minst 1,000 kr.; de
ständiga ledamotsavgifterna utgöra en fond,
f. n. 170,000 kr., varav i regel endast räntan
skall användas. Dessutom erhållas medel
genom frivilliga bidrag. Samfundet hade till 1930
skänkt museet föremål till ett inköpsvärde
av 158,331 kr., företrädesvis silver, dyrbarare
möbler o. dyl.
Nordisk andelsforbund (The scandinavian
cooperative Wholesale society, Itd.) stiftades
1918 och har sitt huvudsäte i Köpenhamn.
Det omfattar Norges kooperative
landsfore-ning, Kooperativa förbundet, Stockholm, FæL
lesforeningen for Danmarks brugsforeninger
och två finska kooperativa föreningar.
Ändamålet är att företaga gemensamma inköp
för de nämnda fem organisationerna, särskilt
av transatlantiska varor. P. E-t.
Nordiska postmannaunionen,
sammanslutning mellan de postorganisationer i Sverige,
Danmark och Norge, som omfatta
posttjänstemän i de lägre graderna (i Sverige
brevbärare, postiljoner, förste postiljoner,
över-postiljoner, stationsmästare och
transportmästare). E. G-e.
Nordiska rasen (Germanska rasen m. fl.
namn användas även), en europeisk ras,
kännetecknad genom hög växt, långt huvud, smalt
ansikte, kraftig, rak näsa, ljus hud, ljusblont,
askblont el. mörkare blont hår (ej vitblont)
och blå (ej vitblå) ögon. Starkast företrädd
torde n. vara i Sverige, Norge och Island men
är också talrik i övriga delar av n. Europa.
Genom folkvandringar har den fordom spritts
över stora delar av övriga Europa och även
till närliggande delar av Asien och Afrika.
Förr brukade vissa antropologer ej från n.
skilja den likaledes blonda östbaltiska rasen,
något som orsakade stor förvirring. Vissa
forskare visa nu böjelse för att klyva n.
i två underraser; fullt avgjord är
emellertid ej denna fråga. — Ända från
rasteoretikern Gobineaus (se d. o.) dagar har
man dryftat n:s egenskaper och deras
förhållande till andra europeiska rasers. I
synnerhet har författaren Hans Günther (se
d. o.) på senaste år livat dryftandet i
Tyskland. Otvivelaktigt äger n. goda och stora
säregenskaper; men önskligt vore, att detta
spörsmål toges lugnare, med djupare
sakkunnighet och vaknare kritik, jfr Europas
raser, sp. 1191. Litt.: H. Lundborg och
F. J. Linders, »Anthropologia suecica» (1926);
R. Nordenstreng, »Europas människoraser och
folkslag» (3:e uppl. 1926); H. Bryn, »Der
nor-dische Mensch» (1929). Rbg.
Nordiska samfundet till bekämpande
av det vetenskapliga
djurplågeriet stiftades i Stockholm 1882. Dess
uppgift anges vara »att verka för avskaffandet
av plågsamma experiment på djur». Den
skarpa strid, som vid flera av 1880-talets
riksdagar och särskilt vid riksdagen 1900
utkämpades mot vivisektionen, hade sin
naturliga replipunkt i N. men har icke medfört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
