Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordling, Ernst Victor - Nordling, Johan - Nordling, Johan Theodor - Nordlund, Karl - Nordlund, Karl Peter - Nordmaling - Nordmalings och Bjurholms tingslag - Nordmalings ångsågs a.-b. - Nordman, Carl Axel - Nordmann, Alexander von - Nordmann, Gottfrid Petrus Bernhard - Nordmannatåg - Nordmannsforbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Nordling, J.—Nordmannsforbundet
1162
tryck ha (delvis i flera uppl.) utgivits högt
skattade, omfattande »Anteckningar efter
prof. E. V. N:s föreläsningar» (över
ärvda-balken, om boskillnad m. m. samt i sv.
civilrätt, allmänna delen). Hans framställning
utmärkes av en klar uppfattning av det
verkliga livets behov. N:s inflytande på den sv.
rättens utveckling har varit betydande; många
av hans tankar gå igen i nyare svensk
lagstiftning. (C. G. Bj.)
Nordling, Johan, författare (f. 1863 2O/io),
son till J. Th. N. Blev student 1881 i
Uppsala, var redaktionssekreterare i tidningen
Idun 1886—1906, dess huvudred. 1906—15. N.
har utgivit flera diktsamlingar och
berättelser, bl. a. »Siljan» (2 bd, 1907), som förhärligar
Dalarna och hembygdskulturen, »Quasi una
fantasia» (1911), en roman om Beethoven,
samt diktsamlingen »Berg och buda» (1921).
Nordling, Johan Theodor, orientalist
(1826—90), bror till E. V. N. Var prof, i
semitiska språk i Uppsala från 1876 och ägnade
en stor del av sin undervisning åt tolkningen
av koranen. N. skrev bl. a. »Den svaga
verb-bildningen i hebreiskan» (i Uppsala Univ:s
Årsskr. 1871), »De allmänna
vokalförändringarna i hebreiska språket» (1873).
Nordlund, Karl, pedagog (f. 1871), son
till K. P. N. Blev fil. dr i Uppsala 1900,
lektor i historia, geografi och modersmålet
i Uppsala 1904, rektor i Hudiksvall 1907, vid
Östermalms läroverk
i Stockholm 1913 och
förste
folkskolinspektör i Stockholm 1918.
Han har varit
sakkunnig rörande
gymnasierna, nykterhets-undervisning, reli-gionsfrihetsfrågan och
medlem av 1924 års
skolsakkunniga. — N.
är en av
förgrundsgestalterna inom nutida
nordiskt pedagogiskt
reformarbete. Han har
bl. a. utgivit »Den svenska reformationstidens
allmänna statsrättsliga idéer» (1900;
gra-dualavh.), »Den svensk-norska krisen» (1905),
»översikt av de svenska gymnasiernas
historia intill år 1820» (1920), »Linjedelningen vid
de svenska gymnasierna» (1921),
»Botten-skoleproblemet» (1920), »Läraren och lärarens
gärning» (1922). Tills, m. Anna Sörensen och
Sven Wikberg utger N. »Arbetssättet i
folkskolan» (1921 ff.; hittills 7 dir utg.). A. G-w.
Nordlund, Karl Peter, pedagog (1830—
1909). Var adjunkt i Uppsala 1858—62 samt
lektor i matematik och fysik i Gävle 1862
—98. N. var förkämpe för
reformationssträ-vanden (analytisk-heuristisk metod) inom
matematikundervisningen. Biogr. av S. Almquist
(1919). A. G-w.
Nordmaling, socken på n.
Ångermanlandskusten, Nordmalings och Bjurholms tingslag,
Västerbottens län, kring Nordmalingsfjärden
samt öre och Lögde älvars nedre lopp; 1,303,16
kvkm, 9,265 inv. (1931). Vid kusten mest
skogs- och myrmarker, i det inre
bergland; spridda jordbruksbygder. I älvdalarna
vackra meander- och nipbildningar. 5,006 har
åker, 74,611 har skogsmark. Sågverk, bl. a.
Rundvik (se Nordmalings å n g s å gs
a. - b.). Kyrkbyn vid fjärden är
municipal-samhälle med betydande handel; 110 har, 489
inv. (1931), tax.-värde å fastighet 750,200 kr.
(1929), tax. inkomst 434,490 kr. Från dess
lastageplats, Notholmen (kajlängd 190 m,
kajdjup 5 m), utskeppades 1928 54,982 kbm
trävaror. 1919 överfördes en del av Norrfors
by till N:s socken och fick 1923 egen kyrka.
Vid Nyåker (se d. o.) folkhögskola. Pastorat i
Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt.
Nordmalings och Bjurholms tingslag, i
Västerbottens län, huvudsaki. i Ångermanland
(se karta vid d. o.), kring Lögde och öre
älvar, mellan lappmarksgränsen och
Bottenhavet; 2,931,99 kvkm, 18,421 inv. (1930).
Socknar: Nordmaling, Hörnefors (se d. o.;
huvudsaki. i Västerbotten) och Bjurholm. Höjer
sig från den av Nordmalingsfjärden m. fl.
bukter och vikar uppdelade skärgårdskusten
mot n. v. till nära 500 m höjd. Bebyggelsen
är samlad vid kusten och i älvdalarna. 9,227
har åker, 198,820 har skogsmark. Jordbruk,
trä- och pappersindustri (se resp, socknar).
Kommunikationer: se ovannämnda karta.
Municipalsamhälle: Nordmaling. Ingår i
Umeå fögderi och Västerbottens s. domsaga.
Tingsställe: Nyåker.
Nordmalings ångsågs a.-b. omfattar de s. k.
Rundviksverken i Nordmaling, Ångermanland,
bl. a. ångsåg och masonitfabrik (gr. 1929) vid
Rundvik, manufaktursmedja vid Olovsfors
och vattenkraftstation vid Leduåfors.
Aktie-kap. 2,4 mill. kr. (1930), 350 arb., årstillv.
11,000 stds sågade trävaror, 5,000 ton
masonit m. m.
Nordman, Carl Axel, finländsk arkeolog
(f. 1892). Blev 1921 docent i förhistorisk
arkeologi vid Helsingfors univ. samt s. å.
intendent och 1930 avdelningsföreståndare vid
nationalmuseum. Han har bl. a. utgivit
»Studier över gånggriftkulturen i Danmark»
(1918; akad. avh.) och »Karelska
järnålders-studier» (i Finska Fornminnesfören:s Tidskr.
1924). N. är finländsk redaktör för Acta
Archaeologica. H. E. P.
Nordmann [nå’rt-], Alexander von,
zoolog (1803—66), fil. dr i Åbo 1827, med. dr
i Berlin 1831, prof, i Odessa 1832, i
Helsingfors 1849. N:s »Micrographische Beiträge»
(1832) meddela viktiga biologiska rön, främst
rörande de parasitiska kräftdjuren, vilka N.
kan sägas ha upptäckt. Bland hans senare
verk må nämnas »Palæontologie
Südruss-lands» (1858—60). E-k N-d.
Nordmann [nå’rt-], Gottfrid Petrus
Bernhard, finländsk historiker och
folk-bildningsvän (1858—1923), brorson till A. v.
N. Disputerade 1888, var kollega vid Svenska
fruntimmersskolan i Helsingfors 1886—1909
och utgav bl. a. levnadsteckningen »Per Brahe»
(1904) och »Bidrag till Helsingfors stads
historia» (5 bd, 1905—08) samt flera populära
historiska och skönlitterära arbeten. N. blev
1884 sekr. och 1908 ordf, i föreningen Svenska
folkskolans vänner och utförde där ett
grundläggande och högt uppskattat arbete i den
finlandssvenska folkbildningens tjänst. H. E. P.
Nordmannatåg, dets. som vikingatåg.
Nordmannsforbundet [nö’rmans-], en 21
juli 1907 bildad sammanslutning av norska
föreningar och enskilda personer i och
utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
