Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk Universitets-Tidskrift - Nordisk världsatlas - Nordkanalen - Nordkap - Nordkapare - Nordkaukasien - Nordkoster - Nordkyn el. Kinnarodden - Nordlander, Anna - Nordlander, Johan - Nordlandet (rysk region) - Nordlandet (Nikolaus II:s land) - Nordland fylke (Nordlands amt) - Nordlandsbanan - Nordlandsbåt - Nordling, Adolf Fredrik - Nordling, Ernst Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Nordisk världsatlas—Nordling, E. V.
1160
Uppsala. Den hade till uppgift att ge
upplysningar om Nordens
universitetsförhållan-den och innehöll uppsatser från olika
vetenskapsområden, recensioner, akademiska
underrättelser etc. — 2. Tidskrift, som enl. beslut
på nordiska akademiska mötet i Göteborg 1899
utgavs av bibliotekarien L. Wåhlin i
Göteborg 1900—06. Den innehöll artiklar om
examens- och studieförhållanden, skildringar från
äldre och nyare tiders studentliv m. m.
Nordisk världsatlas, en till förmån för
Röda korset 1919—26 utgiven världsatlas
under redaktionell ledning av överste S.
Zet-terstrand och prof. K. Rosén samt med text
av överdirektör A. Wallén m. fl. Samtliga
kartor äro framställda i ytriktiga
kartprojektioner.
Nordkanalen, eng. North channel,
havssun-det mellan n. ö. Irland och Skottland, på
smalaste stället omkr. 20 km brett, förenar
Irländska sjön med Atlanten.
Nordkap, no. Nordkapp, se Mageröy och
Nationalpark, sp. 764.
Nordkapare, zool-, se Valar.
Nordkaukasien, ry. Severo-Kavkazskij kraj,
område i ryska sovjetrepubliken, bildat 1924,
omfattar Kubanområdet samt delar av de
förra guv. Stavropol, Astrachan och Svarta
-havsdistriktet, Terek-Donområdet samt
adige-tjerkessernas, balkar-kabardinernas (se
Ka-bardino-Balkarskajaområdet), tj
erkes-sernas, karatjajevernas (se K ar at j a j e v o),
nordosseternas, tjetjenernas och ingusjernas
(se Ingusj) autonoma områden; tills. 293,580
kvkm, 8,979,700 inv. (1 jan. 1930). Inom
området ligger världens största kollektiva farm,
Gigant, om 2,500 kvkm, sysselsättande 2,800
pers. Huvudstad: Rostov, vid Don.
Nordkoster, se Kosteröarna.
Nordkyn [hårt k] el. K i n n a r o d d e n, en
234 m hög, brant klint mellan Dakse- och
Tanafjordarna, Finnmark fylke, Norge, det
europeiska fastlandets nordligaste punkt, på
71° 8’ 1" n. br.
Nordlander, Anna, målarinna (1843—79),
studerade i Stockholm vid Konstakad., i
Bryssel och Paris. Hon var en betydande
målar-begåvning, utställde i Paris 1877 »Lappflicka»
och »Blomsterflicka», som båda inköptes av
franska staten. Bland hennes alster märkas
f. ö. faderns porträtt, kärnfullt och solitt,
ett litet självporträtt (Nationalmuseum), en
med lysande färgblandning utförd »Dalkulla»,
»Barn matande sparvar» m. fl. G-gN.
Nordlander, Johan, folklorist (f. 18 5 3 25/i2).
Blev 1880 fil. kand, i Uppsala och var 1895
—1919 läroverksadjunkt i Stockholm. N. har
under flitigt författarskap belyst särskilt
Norrlands folktro, ortnamn och inre historia
dels i tidskriftsuppsatser (bl. a. »Om
birkar-larne» i Hist. Tidskr. 1906—07), dels genom
de i bokform utkomna »Svenska barnboken»
(2 bd, 1886—87), »Svenska folksagor» (1892)
och »Norrländska samlingar», 1—2: 4 (1882—
1923).
Nordlandet, ry. Severnyj kraj, 1929 bildad
sovjetrysk region, omfattande guv.
Archang-elsk, Vologda, Norddvina (delvis), Vjatka, en
del av autonoma området Komi samt
Ishavs-öarna Kolgujev, Vajgatj, Novaja Zemlja och
Frans Josefs land; 1,222,600 kvkm, 2,377,000
inv. Huvudstad: Archangelsk.
Nordlandet, ry. Severnaja zemlja, nu namn
på Kejsar Nikolaus II:s land (se d. o.).
Obebott; besöktes senast sommaren 1930 av en
rysk expedition.
Nordland fylke (förr Nordlands am t),
Nordnorges sydligaste fylke (se karta vid
Norge); 38,081,8 kvkm, 193,901 inv. (1930).
Fastlandsdelen delas i Helgeland i s. och
Salten i n., varjämte utanför Vestfjorden
Lofotens och Vesterålens ögrupper samt delar
av Hinnöya tillhöra N. Bland N:s fjäll- och
glaciärområden märkas Sulitjelma, Svartisen
och Blåmannsisen. Köpstäder: Bodö (säte för
fylkesmannen) och Narvik; ladesteder:
Brönn-öysund, Mosjöen, Mo och Svolvær. Jordbruk,
boskapsskötsel (uppfödning av slaktboskap),
fiske (fångstvärde 1928 25 mill. kr., d. v. s.
nära 1/3 av Norges hela fångstvärde; jfr
Lofoten) och bergsbruk (järn, koppar, zink,
marmor). Av N:s disponibla lågvatteneffekt,
1,167,000 kw, uttogos 1929 74,000 kw.
Kommunikationer: se Norge, med karta.
Nordlandsbanan, namn på normalspårig
norsk järnväg från Hell på Meråkerbanan
norröver genom Nord-Tröndelag till Grong
(öppnad 1905); 188,3 km. N. kan betraktas
som första delen av en Nordnorges stambana
till Vadsö. Sträckan Grong—Mosjöen är
under arbete; på grund av de stora kostnaderna
(beräknade till omkr. 500 mill. kr.) torde hela
järn vägsprojektet ej fullföljas. M. H.
Nordlandsbåt, enmastat, med större
fyrkantigt råsegel försett fartyg, förekommande på
n. kusterna av Norge och härstammande från
vikingatidens drakskepp. N. är täml.
flatbottnad, skarp och spetsig i stävarna samt
har över relingen uppskjutande förstäv. N.
framdrives även medelst rodd; femböring
har 5 par åror, f æ r i n g 3 par. — Jfr nedre
bilden vid art. Lofoten. Ax. L.
Nordling, Adolf Fredrik, målare (1840
—88), studerade vid Konstakad. och hos C. F.
Sörensen i Köpenhamn, gjorde en studieresa
till Norge och vistades en kort tid i
Düsseldorf, därefter i hemlandet. N. var
marinmålare och impressionist, en kraftfull och
självständig begåvning, som ej blev
uppskattad efter förtjänst. Representerad i
Göteborgs museum. G-g N.
Nordling, Ernst Victor, rättslärd (1832
—98). Blev 1859 docent, s. å. adjunkt och
1867 prof, i romersk rätt, juridisk
encyklo-pedi och rättshistoria,
allt vid Uppsala univ.
1868 förflyttades N.
till professuren i
civilrätt. Vid
jubelfesten i Lund 1868
blev han jur. dr, vid
jubelfesten i Uppsala
1893 fil. hedersdr.
Han skrev »Om
servi-tuter enligt svensk
lag», I (1859; 2:auppl.
1868), »Om res
fungi-biles och dermed
sammanhängande ämnen»
(1867; 2:a uppl. 1877), »Om präskription
enligt svensk allmän förmögenhetsrätt» (1877),
»Om lagfarts- och inteckningslagarne . ..
utlagda» (1877; 2:a uppl. 1888) m. m. Av ännu
större betydelse voro N:s föreläsningar; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
