Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordre Bergenhus amt - Nordreisa - Nordre Trondhjems amt - Nordre älv - Nordrhodesia - Nordsjöfart - Nordsjökanalen - Nordsjön - Nordstedt, Carl Fredrik Otto - Nordstjernan (rederiföretag) - Nordstjernan (tidning) - Nordstjärnan - Nordstjärneorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Nordre Bergenhus amt—Nordstjärneorden
1168
Nordre Bergenhus amt, se S o g n o g
Fjordane fylke.
Nordreisa, norskt herred i Troms fylke,
s. ö. om Tromsö, kring den i Reisafjord
mynnande Reisa; 2,7 70,84 kvkm, 2,031 inv.
(1930). Når i Reisduoddarhaldde på
Finlands-gränsen 1,294 m ö. h. Jordbruk och fiske.
Flera obearbetade kopparfyndigheter.
Nordre Trondhjems amt, se N o r d - T r ö
n-d e 1 a g fylke.
Nordre älv, se Göta älv, sp. 181.
Nordrhodesia, se Rhodesia.
Nordsjöfart, se Fart 2 d).
Nordsjökanalen, holl. N oordzee-Kanaal,
Amsterdams huvudkanal, från Het Ij vid
Amsterdam västerut till Ijmuiden vid Nordsjön, här
i fötbindelse med en viktig fiskehamn och
försedd med en 1930 invigd, 400 m lång, 45
m bred och 11,5 m djup sluss, f. n. världens
största. Omkr. 25 km. N. öppnades 1876;
avgiftsfri.
Nordsjön, da. Vester havet, grunt randhav
till Atlanten i n. v. Europa (se kartor vid
d. o.), huvudsaki. på dess kontinentalsockel;
begränsas mot Atlanten i n. v. av
Orkney-öarna, Shetlandsöarna och n. ö. därom
branten mot djuphavet. Areal (med Skagerak,
24,000 kvkm) 571,910 kvkm, medeldjup 94 m.
Djup. S. om linjen Flamborough head
(England) — Skagen överstiger djupet sällan 50
m och först n. om linjen Peterhead
(Skottland)—Skagen mera allmänt 100 m. Djupast
är, frånsett Norges fjordar, Norska
rännan (700 m) utmed Norges kust. I södra N.
ligga de för sin fiskrikedom bekanta
bankarna. Den största, Doggerbank (sed. o.),
skiljes i s. av en 75 m djup ränna, Outer
Silver pit (trol. Rhens mynningsvik, när landet
låg högre), från Wellbanken (13 m djup).
S. därom märkas utanför engelska kusten 15
—20 km långa höjdryggar (utanför Dover av
kalksten). Torv har flerstädes anträffats på
bottnen, vilket visar, att delar av N. efter
istiden legat över havsytan. — Salthalten är
n. om Doggerbank något över 35 °/oo, vid
Hel-goland 32—33 °/Oo samt vid Kuxhafen 20 °/oo
vid flod och 17 °/oo vid ebb. — Tidvatten. Den
från Atlanten i n. v. inkommande flodvågen
pressas genom jordrotationen mot
Englands-kusten, där flodhöjden följaktligen ökas. Den
uppgår vid springflod till 3,5 m vid
Peterhead, 4,9 m vid Flamborough head och 5,7 m
i Humbermynningen. N:s s. och ö. kuster
beröras främst av den genom Engelska
kanalen inkommande flodvågen, som på grund av
interferens med den från n. v. kommande
flodvågen varierar: 6,7 m hög vid Calais, 3,1 m
vid Kuxhafen, 1,6 m vid Blaavandshuk, knappt
märkbar vid Kristiansand men 0,6 min. vid
Stavanger. Yttemperatur i jan. 3—7°, i juli
11—17° C. — Fiske, sjöfart m. m. Fisk (torsk,
flundra, sill, makrill m. m.) fångas i större
mängder än på någon annan plats på jorden.
N. är världens tätast trafikerade hav och har
många betydande hamnar, däribland några av
världens förnämsta, London, Newcastle,
Ant-werpen, Rotterdam, Amsterdam, Bremen och
Hamburg. Genom Internationella rådet (se
Havsforskning) i Köpenhamn, Deutsche
Seewarte (Hamburg) m. fl. har N.
vetenskapligt utforskats.
Litt.: Avh. av O. Pettersson i Vet.-akad:s
Handl. och flera geogr. tidskrifter;
publikationer av Deutsche Seewarte, Hamburg, bl. a.
»Segelhandbuch» (sedan 1884), atlaser över
tidvatten (1925) och temp. (1927);
»Nordsee-handbuch» (utg. av Deutsche Marineleitung,
sedan 1922); G. Böhnecke, »Salzgehalt und
Strömungen der Nordsee» (1922). G. R-ll.
Nordstedt, Carl Fredrik Otto,
botanist (1838—1924), var konservator vid univ.
i Lund 1880—1909, blev fil. hedersdr 1881,
fick professors titel 1903 och blev led. av
Vet.-akad. 1887. N.
ägnade sig i första
hand åt algologien.
I sina talrika
skrifter behandlade han
främst
sötvattensal-gerna, särskilt
chara-céerna och
desmidia-céerna. Därjämte
publicerade han
åtskilliga arbeten över den
svenska
fanerogamflo-ran. Han utgav bl. a.
»Index
Desmidiacea-rum» (1896, suppl.
1908) och tills, m. L. J. Wahlstedt
exsickat-verket »Characeae Scandinaviae exsiccatae»
(3 bd, 1871—74) samt tills, m. V. B. Wittrock
och G. Lagerheim »Algae aquae dulcis
exsiccatae» (35 bd, 1877—1903). I 50 år, 1871—
1921, var han utgivare av tidskriften
Botaniska Notiser. K. A.
Nordstjernan, av generalkonsul Axel
Johnson 1890 bildat rederiföretag. Se J o h n s o n,
Axel, och Johnson, A. Ax: son.
Nordstjernan, svensk-amerikansk
veckotidning, utg. i New York sedan 1872
(halvveckotidning 1911—20), den äldsta och en av
de ledande svensk-amerikanska tidningarna.
Nordstjärnan, äldre benämning på
polstjärnan (se d. o.).
Nordstjärneorden, svensk riddarorden,
instiftad av Fredrik I 23 febr. 1748 (g. st.),
utdelas av konungen till belöning för
»medborgerliga och ämbetsmannaförtjänster, för
vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga
arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar».
Ordenstecknet är ett gyllene, vitemaljerat
malteserkors under kunglig krona; mellan
korsarmarna öppna gyllene kronor. I korsets
mitt en blå emaljerad glob med femuddig
stjärna i vit emalj samt devisen Nescit
occa-sum (»hon vet ej av nedgång»). Frånsidan
liknar åtsidan. jfr bild på färgplansch till
art. Ordnar. Orden omfattade till 1844
endast två grader: 1) kommendörer, som buro
ordenskorset i ett brett, vattrat, svart
sidenband om halsen samt på vänstra sidan av
bröstet silverkraschan i form av ett
malteserkors med strålknippen mellan korsarmarna
och en femuddig stjärna i mitten; vid
högtidliga tillfällen buro kommendörerna 1763—
1844 särskild ordensdräkt; 2) riddare, som
buro ett mindre ordenskors i svart band »i
et knapphol på sit bröst». 1844 tillkom
graden kommendörer med stora korset, som bära
detta i brett band över axeln från höger till
vänster (vid högtidliga tillfällen i
ordens-kedjan) samt kraschanen. Kommendörerna
erhöllo 1860 en kraschan, lik storkorsens men
utan strålknippen. Kommendörsgraden
dela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
