Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordstjärneorden - Nordstrand - Nordström, Bertel Gustaf Adolf Engelbert - Nordström, Carl Fredrik Theodor - Nordström, Gunnar - Nordström, Johan - Nordström, Johan Jakob - Nordström, Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Nordstrand—Nordström, K. F.
1170
des 1873 i två klasser; 2:a kl. (endast
halskors) gavs till 1889 blott åt utlänningar,
därefter även åt svenskar. Riddarna bära
numera sin dekoration på vänstra sidan av
bröstet. Präster kunna fr. o. m. 1783 erhålla
ordens samtliga grader. Kommendörer med
stora korset i »andliga ståndet» bära
ordens-korset i brett band om halsen.
Innehavare av ordens lägsta grad kallas i andliga
ståndet »ledamöter». — Ordens tio äldsta
kommendörer åtnjuta pension av 300 kr. per
år. Gällande statuter stadfästes 1902. N. har
gemensam förvaltning med och samma
äm-bets- och tjänstemän som övriga kungl.
ordnar. E. E. A-n; S. Lpt.
Nordstrand, nordfrisisk tysk ö utanför
Schleswig-Holsteins kust, mitt emot staden
Husum, genom vägbank vid ebb förenad med
fastlandet; 43 kvkm, 2,338 inv. (1925).
Huvudort: Odenbüll. Jfr H a 11 i g e n.
Nordström, Bertel Gustaf Adolf
Engelbert, målare (f. 1884 19/4), f. i
Finland, sv. medborgare 1919. Efter studier i
Stockholm, Köpenhamn och Paris har N.
målat Stockholmsutsikter (»Utsikt från
Korn-hamnstorg», 1920, i Nationalmuseum,
Stockholm), ofta i nattblått ljus, hårda
västkustklippor, upprörd sjö och månbelysta arkadiska
landskap (»Västkustlandskap», 1923, i
Ate-neum, Helsingfors, »Efter regnet», 1926, och
»Månsken över havet», 1929, i
Nationalmuseum, Stockholm) samt porträtt. N. har även
arbetat som tecknare och grafiker (arbeten
i Göteborgs konstmuseum). Hans romantiska
läggning tar sig uttryck i en djup, mättad
kolorit och en expressionistisk, sluten form.
N. är en av de ledande i Optimisterna (se
d. o.). E. L-k.
Nordström, Carl Fredrik Theodor,
bergstekniker, ämbetsman (1843—1920), son
till J. J. N. Blev 1869 fil. dr i Uppsala, var
sedan extra elev vid Bergsskolan i Stockholm,
ingick på bergsstaten samt blev 1879
gruvingenjör i Sala bergslag och var
bergshaupt-man där 1881—86. N. blev sekr. i
Kommers-kollegium 1886 och kommerseråd 1891. 1897
—1904 var han generaldir. och chef för
Järnvägsstyrelsen samt 1904—11 landshövding i
Örebro län. N. var 1897—1905 en av
Stockholms stads representanter i Andra
kammaren. G. H-r.
Nordström, Gunnar, finländsk fysiker
(1881—1923). Blev 1910 docent i teoretisk
fysik vid Helsingfors univ., 1918 prof, i fysik
och 1920 i mekanik vid Tekniska högskolan.
N. publicerade betydande arbeten i
elektrici-tetslära, bl. a. »Teorien för elektriciteten»
(1917), samt viktiga bidrag på
relativitets-och gravitationsteoriernas områden. H. E. P.
Nordström, Johan, litteraturhistoriker (f.
1891 18/5), fil. dr och docent i Uppsala 1925.
N. har utgivit »Stiernhjelms filosofiska
fragment» (1924) med utförlig kommentar och
inledning, en djupgående teckning av de
filosofiska åskådningarna under 1600-talets förra
hälft, och »Medeltid och renässans» (i
Norstedts »Världshistoria», VI, 1929) samt ett
stort antal avh. (mest i Samlaren 1914 ff.)
i äldre svensk litteraturhistoria.
Nordström, Johan Jakob,
universitetslärare, skriftställare, politiker (1802 Vi—74
17/s). Blev 1823 fil. dr i Åbo och 1827
ad
junkt i ekonomisk rätt och
handelslagfarenhet vid Helsingfors univ. (på grund av avh.
»Om länsförfattningen i den svenska norden
intill Gustaf I:s tid», 1826). N. utgav 1832
»Skildring af
bevis-ningsmethoderne i
brottmål, efter de
gamla
landskapsla-garne», I, och »De
mu-nicipiorum in Fennia
constitutione»(även på
sv.) och blev 1834 prof,
i folk- och statsrätt
samt nationalekonomi
vid Helsingfors univ.
Hans föreläsningar
bidrogo kraftigt att höja
de juridiska studierna
och voro särskilt
bety
delsefulla genom den kunskap om Finlands
statsrättsliga ställning, som spreds genom
dem. Resultaten av N:s fortsatta studier
inom den germanska och äldre svenska
rätts-författningens historia framträdde i hans
huvudverk, »Bidrag till den svenska
samhällsförfattningens historia; efter de äldre lagarne
till sednare hälften af sjuttonde seklet» (2
bd, 1839—40). N :s håg hade länge stått till
Sverige, och 1846 utnämndes han till svensk
riksarkivarie. Han invaldes 1847 i Vet.-akad.,
1849 i Sv. akad. och var 1853—63 Vet.-akad:s
riksdagsombud i prästeståndet, där han med
sin historiskt konservativa uppfattning kom
att spela en dominerande roll. I »norska
frågan» var N. avgjort svenskt sinnad, och i
representationsreformfrågan bekämpade han
livligt De Geers reformförslag, bl. a. 1865 i
en broschyr under pseud. Thomas Frisk,
vari han bl. a. varnade för den övervikt
bondeelementet komme att erhålla i den
föreslagna representationen. Från 1867 till sin
död var N. led. av Första kammaren, där han
alltjämt verkade som en av de konservativa
intressenas främsta banerförare. 1868 och
1873 var han lekmannaombud för Stockholms
stad i kyrkomötet. Varmt hängiven sitt
gamla fosterland, medverkade N. till det
nyvaknade konstitutionella livet i Finland
genom meddelade råd och skriftliga
betänkan-den, bl. a. en 1862 till prokuratorn insänd
»Promemoria rörande åtskilliga till det
svenska riksdagsväsendet före 1809 hörande
omständigheter» och ett 1863 författat »Förslag
till landtdagsordning för storfurstendömet
Finland». Biogr. av V. Lagus i Finska
vet.-soc:s Acta, d. XI (1877), och av W. E.
Sve-delius i »Lefnadsteckningar öfver Kongl. sv.
Vet.-akad :s efter år 1854 aflidna ledamöter»,
II (1878—85); G. Heinricius, »J. J. N:s
bort-flyttning från Finland» (i Finsk Tidskr.,
LXXIII, 1912). (E. F-ck.)
Nordström, Karl Fredrik, målare (1855
—1923). N. studerade i Stockholm för
Per-séus 1876—78, vistades 1880 ff. mestadels
i Frankrike (Paris, Normandie, Grez),
utförde friluftsstudier, mest landskap, gjorde
sig hemma känd som modernist, utställde i
Göteborg 1883 och i Stockholm 1885.
»Skogsdunge från Grez» väckte intresse på salongen
i Paris 1886. N. återkom till hemlandet s. å.,
bodde till 1888 i sin fädernebygd, Bohuslän,
och från 1892 åter flera år på västkusten (Tjörn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>