Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström, Karl Fredrik - Nordström, Ludvig Anselm - Nordsvenska boskapen - Nordsvensk häst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Nordström, L. A.—Nordsvensk häst
1172
Varberg). Därunder fastslog han sitt
personliga uttryckssätt, en strängt sammanfattande
stil med kraftiga linjer och klara, kalla
toner. I starka, förtätade stämningar
målade han motiv som
»Påskeld»,
»Midsommarvaka», »Varbergs
fäste» och därjämte
idyller som fisklägen
eller garnbåtar i
lugna, klara farvatten.
Från 1895 delade han
sin verksamhet
mellan västkusten och
Stockholmstrakten,
målade stämningar
från Stockholms
utkanter eller närmaste
omgivningar, gärna
av enslighet: vinterkväll, vårafton,
månuppgång. Han behövde i själva verket ej
färgerna för att ge uttryck åt sin naturkänsla
och sina stämningar, kärnan i hans konst
framträder med full styrka i hans ofta
storstilade, monumentala, märgfulla
kolteckningar. N. deltog från början i
opponentrörelsen och intog på 1890-talet platsen
som ledaren inom Konstnärsförbundet. Hans
stridslust mildrades med åren och med
framgången, och under det nya årh. valde han med
förkärlek fridfulla motiv, sommar, sol,
grönska, familjeidyller, barn och unga flickor.
Hans ålderdoms verk kunde dock ej undgå
en viss torka. N. är representerad i
Nationalmuseum (Djurgårds- och
västkuststämningar, porträtt av N:s hustru och många
teckningar), i Göteborgs museum (franska land
skapsstudier från 1883 och 1884, flera av hans
främsta havsstämningar), i prins Eugens
samling, i Thielska galleriet och Zorns samling
i Mora, Goda verk av N. finnas även i
Köpenhamns konstmuseum, i Nasjonalgalleriet i
Oslo. Jfr studier i Ord och Bild av R. Bergh
1897 och K. Fåhræus 1926 samt monogr.
av T. Hedberg (1905). En mängd brev från
N. ingå i G. Pauli. »Konstnärsbrev», II
(1928). G-gN.
Nordström, Ludvig Anselm, författare
(f. 18 8 2 25/2 i Härnösand), studerade 1901—03
i Uppsala, medarbetade 1903—05 i Sundsvalls
Tidning och 1906—08 i Vesternorrlands
Allehanda. N. debuterade
1906 med
diktsamlingen »Kains land».
Novellsamlingarna »Fiskare» (1907),
»Borgare» (1909), »Herrar»
(1910), »Tomas Lack»
(1912) ställde honom i
främsta ledet inom en
ung
berättargenera-tion. Efter
sommarkrönikan »De tolf
söndagarna» (1910)
övergick N. till
romanen med »Landsorts-
bohème» (1911) och »Jobbarfamiljen
Gobs-man» (1913). Med »Ankarsparre» (1912), som
avhandlar modern svensk patriotism, inledde
N. en ny genre, den resonerande romanen, där
en huvudperson visar någon samhällsfråga
eller utvecklingsprocess; den fortsattes
när
mast av »Resan till Cythere» (1917) och »Döda
världar i samhällsrymden» (1920). Vistelser
i England under världskriget gåvo honom
nya utsikter; första frukterna voro en biogr.
över Lloyd George (1916), artikelsamlingarna
»Nya himlar och ny jord» (1917) och »Sverige
och världen» (1919). Dagboken »Fyrskeppet»
(1922) skildrar fyrvaktarens liv. »Petter
Svensks historia» meddelar i första delen,
»Världsstaden» (1923), författarens
livsåskådning, totalismen, och N. utvecklar i de
tre följ., »Bröderna Persson i Sverige» (1925),
»Bonjour-striden» (1926), »Firman
Nordhammare gifter sig» (1927), sin uppfattning av
svenska ekonomiska processer på 1700- och
1800-talet. Den nya industrialismens
omvälvning av Sveriges ekonomiska och
kulturella liv har han skildrat i »Landsortens
problem» (1925), »Stor-Norrland» (1927) och
»Aktiebolaget Nordeuropas förenade bönder»
(1931). »En gammal Stockholmsfirmas
historia» (1930) behandlar tobaksfirman Ljunglöf.
Därjämte har N. visat prov på sin friska
berättargåva med samlingarna »Bottenhavs
fiskare» (1914), »Idyller från kungariket
Öbacka» (1916), »öbackabor» (1921),
»Historier» (1926), »Svenskar» (1929). I N:s
uppslagsrika och ymniga alstring har hans
novellistik nått det konstnärliga mästerskapet.
I hans mångfald öbackahistorier myllrar det
av originella, med slagfärdig gestaltningskonst
och rikt lynne tecknade figurer; han har visat
djup kunskap om särskilt norrländsk
allmoge-oeh borgarklass. Hans humoristiska sinne har
en stor skala från saftig komik till en mild
och varm humanitet på bottnen. Hans
totalism lär mänsklighetens genom industri och
handel allt fastare sammanhang i
motsättning till jordbrukskulturens isolation. N. har
själv illustrerat sina böcker och även med en
utställning (1929) framträtt som talangfull
tecknare. Han är sedan 1909 g. m.
författarinnan Marika Stiernstedt (se d. o.). J. L-t.
Nordsvenska boskapen, se F j ä 11 b o s k a p.
Nordsvensk häst, sammanfattande
benämning för häststammar, som förut kallats
Värmlands-, Dala-, Jämtlands-,
Hälsinge- och Norrland shäst etc.
Benämningen infördes i slutet av 1890-talet
för att väcka intresset för denna
hästtyp och motverka dess uppblandning genom
den då allt mer och mer överhandtagande
korsningen med utländska, kallblodiga raser.
Början till denna inhemska
hästtypsrestaure-ring gjordes i Dalarna genom bildandet av
Södra Dalarnas hästvänner 1893,
och av brist på lämpliga inhemska hingstar
användes därvid till en början företrädesvis
norska hingstar, varigenom n. allt mer och
mer närmat sig den norska
Gudbrandsdalsra-sen (se N o r s k a hästen). Den
nordsvenska hästen (se Hästen, bild 15) är till
typen en lättare arbetshäst av medelstorlek
(150—160 cm), huvudet är välformat med rak
eller något insänkt profil, bred panna och
täml. vitt ställda öron, halsen oftast täml.
kort och muskulös, bålen valsformig med
avrundat (kupolformat) kors, extremiteterna
synnerligen starka med breda, väl markerade
ledgångar, starka senor och goda hovar.
Särskilt utmärkande äro stor härdighet och
lätt-föddhet, ett livligt men fromt lynne, bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
