Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordsvensk häst - Nordterritoriet - Nord-Tröndelag fylke (Nordre Trondhjems amt) - Nordtyska förbundet - Nordvalen - Nordvaranger - Nordvästindianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Nordterritoriet—Nordvästindianer
1174
dande styrka, stor uthållighet och förmåga
att taga sig fram även i den mest oländiga
terräng. Den lämpar sig därför synnerligen
väl för skogskörslor, är en utmärkt
lands-vägshäst för långa distanser, passande
jord-brukshäst för lättare jordmån samt
synnerligen användbar som träng- och artillerihäst.
En hingstuppfödningsanstalt upprättades
1903 på kronoegendomen Vången i
Jämtlands län. En liknande anstalt grundades
1915 vid Strömbäck i Västernorrlands
län. Stambok har utgivits sedan 1909, och
1924 stiftades Föreningen
Nordsvenska hästen med uppgift att verka för
rasens utveckling och förbättring. N. är
numera förhärskande i Norrland, Dalarna och
Värmland och förekommer dessutom
sporadiskt i flera andra trakter. E. T. N.
Nordterritoriet, eng. Northern territory,
administrativ huvuddel av Commonwealth of
Australia, omfattar n. mell. Australien
mellan 129° och 138° ö. Igd (se karta vid A
u-stralien); 1,674 km lång kustlinje. N. är
sedan 1926 delat i territorierna North
Australia (Nordaustralien) och Central Australia
(landet mellan 20° och 26° s. br.) med
admi-nistrationscentra i resp. Darwin (se d. o.) och
Alice Springs; 1,356,120 kvkm, varav mer än
hälften ej tagits i anspråk för kolonisering.
3,982 inv. (1928; utom infödingar), därav 2,800
européer; 20,250 infödda (1928), 722 kineser
(1921).
N. består nästan h. o. h. av en väldig
ökenplatå av intill 800 m ö. h., skild från den i
n. utskjutande, omkr. 200 m höga halvön
Arn-hemsland (se d. o.) av Dalys och Ropers
floddalar. N. om Amadeussjön (se d. o.) i s. v.
höjer sig bergskedjan Mac Donnell till 1,459
m ö. h. 4/s av N. ligga inom det tropiska
bältet. I s. är klimatet kontinentalt med
stora temperaturväxlingar och ringa
nederbörd, men bevattning kan ske genom
arte-siska brunnar. Regntid nov.—april (se f. ö.
Australien).
Kokosnöt, ris, bomull o. a. tropiska växter
kunna odlas, men jordbruket är obetydligt;
jordnötter äro dess huvudprodukt. Savannerna
erbjuda goda betesmarker (835,400
nötkreatur 1928). Mineraltillgångarna (guld, tenn,
glimmer m. m.) äro ansenliga men hittills
föga utnyttjade. Transkontinentala
järnvägens n. del har nu nått Daly waters. — Litt.:
B. Spencer, »The native tribes of the Northern
territory of Australia» (1914); M. Terry,
»Through a land of promise» (1927).
Nord-Tröndelag fylke (förr Nord re
Trond-h j e m s amt), Sydnorges nordligaste fylke,
kring och n. om inre Trondheimsfjorden m. fl.
fjordar; 22,417,1 kvkm, 96,344 inv. (1930).
Köpstad: Levanger; ladesteder: Steinkjer
(säte för fylkesmannen) och Namsos. I
älvdalarna jordbruk (särskilt boskapsskötsel)
och skogsbruk, vid mynningarna träindustri,
på kusten fiske (2,5 miil. kr. fångstvärde 1928);
något bergsbruk. I n. ö. gränsfjället
Jadnem-klumpen (se d. o.). Jfr Tröndelag.
Nordtyska förbundet (ty. Norddeutscher
Bund), en efter Preussens seger över
Österrike och dettas utstötande ur Tyska
förbundet 1866 bildad förbundsstat, bestående av
alla tyska stater n. om Main. N. fick 1867
en författning, som blev förebild till Tyska
rikets och liksom denna hade två
representativa organ: en allmän folkrepresentation,
riksdagen, och ett förbundsråd
(Bundesrat), som representerade de förbundna
staternas regeringar. Förbundspresidiet
tillhörde konungen av Preussen, vars ende
konstitutionellt ansvarige rådgivare var
förbundskanslern (Bundeskanzler). N.
upphörde redan 1871, då det uppgick i Tyska
riket (se vidare Tyskland, historia).
Nordvalen, zool., se Valar.
Nordvaranger, se Varanger.
Nordvästindianer, en rad indianfolk längs
Nordamerikas Stillahavskust, från Mount
Elias i s. Alaska och ung. ned till
Columbia-floden. De tillhöra olika språkfamiljer och
förete även antropologiska skiljaktigheter
men bilda kulturellt en enhet. N:s huvudfolk
äro tlinkiterna i s. Alaska (grannar till
eskimåerna), tsimshian, haida på Drottning
Char-lotteöarna, wakash med kwakiutl på
Vancouver och motliggande fastland, nutka på n.
Vancouver samt salish. N:s område är en
bergig fjordkust med talrika öar och sund,
som göra samfärdseln i kanot mycket lätt,
medan branta och höga bergskedjor bilda en
barriär mellan n. och inlandsfolket,
athapask-stammar. Det isolerade läget har säkerligen
jämte miljön bidragit att utveckla en
särskild kultur hos n. Sommaren tillbringa de
i sina båtar, ägnande sig åt fiske och jakt
på säl, sjölejon och val. Vintertid äro de
bofasta i sina vid kusten el. längs floderna
liggande byar. Jordbruk förekommer ej.
N. äro delade i exogamiska klaner med
olika totemdjur; klanväsendet är starkast
utvecklat bland folken i norr. N. äro de enda
folk i Nordamerika, som hållit slavar i
egentlig mening. Adeln var i allmänhet förmögen.
Varje man strävade efter att bli rik, främst
för att kunna ge stora fester, n:s berömda
potlatch. I gamla tider hörde till en rejäl
fest även ett vanvettigt förstörande av
värdens ägodelar, däri inbegripet dödande av ett
antal av hans slavar. Vid de stora
vinter-festerna höllos också maskdanser, bland de
s. stammarna organiserade av hemliga, förr
med kannibalism förbundna, mansförbund, det
mest kända hamatsa (människoätare).
Utmärkande för n. var deras konst,
skulptur men även målning. Nästan alla föremål,
rituella såväl som för praktiskt bruk,
orne-rades: de väldiga, intill 20 m höga s. k.
to-tempålarna, hyddornas poster, båtar, masker,
dräkter, av skinn el. vävda, m. m. Motiven
äro uteslutande människor el. djur,
representerande förfäder, totem- och skyddsdjur,
mytiska odjur el. andra övernaturliga varelser.
De äro ofta starkt stiliserade men på ett så
egenartat sätt, att n:s ornamentik är lätt
igenkännlig. En typisk och ofta uppträdande
ornamentdetalj är avbildning av ögon. En
tendens finnes i ornamentiken att ersätta ett
djur med en enda, för detta typisk detalj:
bävern t. ex. återges gärna genom enbart
gnagartänderna.
Många n. ha nu övergivit fädernas byar
och slagit sig ned i de vitas samhällen. Deras
gamla kultur går sin undergång till mötes.
Litt.: A. Krause, »Die Tlinkit-Indianer»
(1885); P. E. Goddard, »Indians of the
north-west coast» (1924; med utförlig litt.-förteckn.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
