Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordvästindianer - Nordvästpassagen - Nordvästprovinserna - Nordvästra gränsprovinsen - Nordvästra Skånes folkhögskola - Nordvästra stambanan - Nordvästterritorierna - Nordvästterritoriet - Nord-Östersjökanalen, Kielkanalen (Kaiser-Wilhelm-Kanal, Kejsar Vilhelmskanalen) - Nordöstmonsun - Nordöstpassaden - Nore el. Nor (sagogestalt) - Nore (herred) - Norée, Ernst Oscar - Noreen, släkt - Noreen, Adolf Gotthard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Nordvästpassagen—Noreen, A. G.
1176
L. Adam, »Nordwestamerikanische
Indianer-kunst» (1923); F. Boas, »Primitive art»
(1927). K. G. L.
Nordvästpassagen, den sedan mitten av
1500-talet sökta genomfarten från Atlantiska
oceanen till Stilla havet, n. om Amerika.
Försök att finna n. gjordes 1576—78 av M.
Fro-bisher och på 1600-talet av L. Fox; n.
upptäcktes av M’Clure 1850—54 men
genomseglades i hela sin längd först 1905 av R.
Amundsen (jfr d. o.). J. F. N.*
Nordvästprovinserna, eng. North-Western
provinces, efter 1902 sammanslutna i
Förenade provinserna Agra och Oudh (se d. o.).
Nordvästra gränsprovinsen, se
Northwest Frontier province.
Nordvästra Skånes folkhögskola, se M u
n-ka-Ljungby.
Nordvästra stambanan, en förr allmänt och
ännu ofta förekommande benämning på den
209 km långa statsbanelinjen från Laxå på
Västra stambanan över Kristinehamn,
Karlstad, Kil, Arvika och Charlottenberg till
norska gränsen. N. öppnades för allmän trafik
1865—71. F.P.
Nordvästterritorierna, eng. Northwest
ter-ritories, territorium i Kanada, n. om 60° n.
br., mellan Hudson bay och Yukonterritoriet;
delas sedan 1920 i tre distr., Mackenzie och
Keewatin på fastlandet samt Franklin,
omfattande Arktiska öarna, av vilka de tre
största äro Baffinsland, Victorialandet och
Ellesmerelandet (se dessa ord). Andra öar
av ansenlig storlek äro Banks land, North
Devon, Southampton, Melvilleön, Axel
Hei-bergs land (se dessa ord) m. fl. Tills.
3,391,938 kvkm, därav 3,128,401 kvkm land,
12,000 inv. (beräknat 1930), därav 7,100
eskimåer och 3,800 indianer. Administrationsort:
Ottawa. — N. var urspr. en allmän
benämning på den del av britt. Nordamerika, som
ligger n. v. om S:t Lawrencebäckenet och
hu-vudsakl. består av de forna
Hudson-bay-län-derna (jfr d. o. och karta vid Kanada).
Nordvästterritoriet, se Amerikas
förenta stater, sp. 815.
Nord-östersjökanalen, Kielkanalen, förr
Kaiser-Wilhelm-Kanal (Kejsar
Vilh elmsk an a len), tysk kanal genom
Schleswig-Holstein mellan Nordsjön och
Östersjön, från Brunsbüttel vid Elbes mynning
till Holtenau vid Kielbukten, 4 km n. ö.
om Kiel, delvis följande den gamla
Eiderka-nalen. Längd 98,6 km, djup 11,3 m,
bottenbredd 44 m, i vattenytan 103 m. N. kan
befaras av de största skepp, för vilka finnas 11
mötesbassänger. Kanalen korsas av flera
järnvägslinjer på broar med 42
m seglationsfri höjd. Vid
vardera ändpunkten finnas
slussar om 330 m längd och 45 m
bredd. — N. passerades 1928
av 54,102 fartyg om 20,2 mill.
ton, därav 39,294 fartyg under
tysk flagg. Kanalavgifterna
uppgingo s. å. till 4,5 mill.
Rmk, lotsavgifterna till 2,6
mill. Rmk.
N. byggdes 1887—95 för en
kostnad av omkr. 156 mill.
Rmk av F. Baensch,
utvidgades 1907—15. Den var under
världskriget av synnerligen stor strategisk
betydelse för tyska flottan. Genom N.
förkortas avståndet mellan Nordsjön och
Östersjön från Engelska kanalen med omkr. 240
sjömil med undvikande av den farligare
leden runt Danmark. N., som förvaltas av
Reichskanalamt i Kiel, är enl.
Versaillesför-draget 1919 internationaliserad och nu öppen
för alla nationers krigs- och handelsfartyg.
Nordöstmonsiin, se M o n s u n.
Nordöstpassaden, se Passadvindar.
Nore el. N o r (av Noregr, se Nore g),
epo-nym sagogestalt, stamfader för de olika
norska stammarna.
Nore, norskt herred i Numedal, Buskerud
fylke; 763,49 kvkm, 2,158 inv. (1930).
Nore-fallen i Numedalslågen, mellan
Tunhovd-fjord (736 m ö. h.) och Norefjord (266 m
ö. h.), inköptes 1907 av staten och började
1918 utbyggas för östlandets behov av
elektrisk energi. Till ett övre kraftverk, N. I
(beräknad fallhöjd 361 m), ledes vattnet genom
en 5,2 km lång tunnel längs älvens v. sida.
Här beräknas 144,000 turbinhästkrafter
kunna uttagas. F. n. uttagas 91,440 hkr. Vid
N. II, ej utbyggt, beräknas 54,000 hkr. Orten
Noreanlegget, vid fallen, är ändpunkt
för järnväg från s.
Norée, Ernst Oscar, affärsman (f. 1878
13/i2). N. var tidigare skådespelare, bl. a. 1902
—04 och 1906—11 vid Södra teatern samt
1911—19 vid Dramatiska teatern. Han gjorde
sig särskilt gällande i folklustspelet. I
Svenska teaterförbundet (se d. o.), där han 1909—
22 var sekr. och 1922—24 ordf., resulterade
hans energi främst i stiftelsen Höstsol (se d. o.),
vars permanente verkst. dir. han är. 1913—
17 var N. ordf, i Skådebanan (se d. o.). Han
övergick 1919 till affärsverksamhet, är sedan
1922 verkst. dir. i Lånekassan för
premieobligationer och var 1925—30 verkst. dir. i
a.-b. Nordisk varuförmedling (Nova). G. K-g.
Noreen [-rè’n], svensk släkt (om dess
ursprung se Löwenhielm, släktart.).
Kyrkoherden MathiasNorenius’ (1605—80)
barn antogo namnet Noreen. Från M.
No-renius härstammade i 7:e led prof. A. G. N.;
om honom och hans son Erik N. se nedan.
Den sistnämndes bror arkitekten Ä r 1 a n d
N. (f. 1888 18/2), intendent på kulturhistoriska
byrån i Byggnadsstyrelsen, har bl. a. lett
restaureringen av Läckö slott. En sonsons son
till M. Norenius, Johan Noreen, adlades
1769 med namnet Nordenfalk (se d. o.,
släktart.). — Litt.: A. Noreen, »Släkten N.» (1917).
Noreen [noré’n], Adolf Gotthard,
språkforskare, universitetslärare (185413/3—1925 13/6),
Nord-östersjökanalen>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
