Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Näringar - Industri - Handel - Sjöfart - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Norge (Kommunikationer)
1190
produkter ha ett värde av 256 mill. kr. per
år. Av våt trämassa tillverkas 954,845 ton,
av torr sulfitcellulosa 336,461 ton, våt
sulfatcellulosa 68,463 ton, tryckpapper 229.309 ton,
omslagspapper 103,725 ton. 1927
producerades 55 % av trämassan, 72 % av cellulosan
till försäljning. Största fabrik Borregård.
Träindustriens tillverkningsvärde, främst vid
sågverk och hyvlerier, uppgår till 114 mill.
kr. Fisket ger råmaterial till konserver (40
mill. kr.), särskilt i Stavanger, guano, sillolja
och sillmjöl (24 mill. kr.), olja och fett av
tran och importerade vegetabiliska och
mi-neraliska oljor (56 mill. ’ kr.).
Cementfabrikerna äro N:s yngsta exportindustri (12 mill.
kr.). Följ, industrier arbeta mestadels för
hemmamarknaden: metallindustrien (205 mill.
kr.), i synnerhet mek. verkstäder och
skeppsvarv (huvudsakligen reparationsarbete; 1929
nybyggdes i N. 63,000 bruttoton och inköptes
353,000). Textilindustrien (tillv.-värde 90 mill.
kr.) täcker blott delvis behovet (yllevaror 56 %,
bomullsvaror 41 %, trikåvaror 59 %). Inom
beklädnadsindustrien (76 mill. kr.) täcka
varken konfektionsfabriker el. skofabriker
behovet, vilket ej heller är fallet med läder- och
gummiindustrien (30 mill. kr.). Inom
närings-och njutningsmedelsindustrien (353 mill. kr.,
konserver frånräknade) täcka margarin-,
to-baksfabriker och bryggerier behovet.
Spann-målskvarnarna mala ung. hela rågimporten,
men mycket vetemjöl importeras. Kapitalet
är i norska händer utom i den elektrokemiska
och elektrometallurgiska industrien och i
bergverken. Exportindustrien växer snabbare an
hemmaindustrien. Sättes 1913 = 100, var
industriexporten 1929 (3:e kvartalet) 164,
rå-materialsimporten (mestadels till
hemmaindustrien) 125.
Handel (siffror för 1929). Få länder ha
större handelsomsättning per inv. än N. (652
kr.). Spannmålsproduktionen räcker blott för
ett par månader. Endast Vio av fiskfångsten
konsumeras i N.; de två viktigaste
exportindustriernas (se Industri) produktion går
nästan h. o. h. till utlandet. Av importen
utgöra 41 % konsumtionsvaror, 59 %
råvaror m. m. 1929 voro import- och
exportvärdena följande (i mill. kr.):
Import Export
Levande djur ........................ 1,9 1,9
Matvaror av djur .................• 22,2 169,4
Spannmål och foderväxter, frö
m. m.............................. 112,8 20,6
Frukter, grönsaker etc................ 41,3 0,7
Kolonialvaror ........................ 66,2 0,3
Spirituösa m. m....................... 12,6 0,3
Textilvaror och spånadsämnen ... 169,3 6,2
Hår, skinn, horn, fjäder etc. ... 32,6 17,7
Talg, oljor, gummi m. m............... 87,7 61,2
Trävaror, bearb. och obearb........ 33,4 42,4
Pappersmassa, papp, papper......... 9,8 194,i
Färger och färgningsämnen ............. 7,7 1,3
Diverse växtämnen och produkter 8,6 0,1 ,
Mineral, råämnen och fabrikat ... 148,6 105,i
Metaller, bearb. och obearb........ 97,8 97,4
Fartyg, fordon, maskiner etc. ... 207,2 22,9
Övriga artiklar ................... 13,o 1,1
Reexporterade varor ............... — 9,4
Summa kr. 1,072,7 752,i
Av kolonialvaror importerades främst kaffe,
socker, kakao, tobak och sydfrukter; av kol
importerades 2,434,757 ton, cinders och koks
540,647 ton. För konserv-, margarin- och
tvålindustrierna importeras feta växtoljor.
Konstgödsel (kali m. m.) infördes för 5 mill.
kr. Av exportens värde utgjorde 77 %
fabrikat, främst produkter av skogsbruk (32
%), fiske m. m. (32 %) samt den
elektrokemiska och elektrometallurgiska industrien;
därjämte produkter av gruvdrift, stenindustri
och jordbruk. Träexporten (tills. 803,543
kbm) går tillbaka, trämasse-, cellulosa- och
främst pappersexporten framåt. Av fisk och
fiskeprodukter exporterades för 46 mill. kr.
konserver (särskilt brissling i olja), 32 mill.
kr. valolja, 24 mill. kr. tran av
torsklever. Jämte den gamla exporten av klippfisk
(34 mill. kr.), torkad fisk (25 mill. kr.) och
salt sill (17 mill. kr.) ha tillkommit färsk sill
(14 mill. kr.), färsk fisk (15 mill. kr.),
helgeflundra, flundra, lax m. m. Konstgödsel,
råaluminium, järnlegeringar, svavelkis och
kopparmalm, järnmalm, cement, sten och
kondenserad mjölk äro de övriga förnämsta
exportartiklarna. Handeln utvecklas. Sättes
omsättningen år 1913 = 100, är importen
133, exporten 146; exportunderskottet täckes
enl. inventering 1 jan. 1930 av skeppsfartens
nettofrakter, 225 mill. kr., direkt såld
valolja, 85 mill. kr. (minus 20 mill. till utgifter
i utlandet), turisttrafiken, 27,
transitohan-deln, 20, ökning av skulden till utlandet, 35—
40 mill. kr. (sistnämnda siffra brukar vara
högre). 69 mill. kr. utgingo ur landet som
räntor och dividender, utöver vad som inflöt.
N. handlar mest med England (24 %),
Tyskland (20 %), U. S. A. (10 %), Sverige (8 %)
och Danmark (5 %). Viktigaste handelsstäder
äro Oslo (46 % av importen, 17 % av
exporten), Bergen och Stavanger.
Sjöfart. 1 jan. 1931 utgjorde
handelsflottan 3,884,000 bruttoton, därav 1,008,000 ton
tankfartyg (valflottan ej inräknad). 1,415,000
ton äro motorfartyg (1928 den 7:e i
ordningen av världens handelsflottor). Nu byggas
nästan endast motorfartyg (3/4 av dem äro
mindre än 5 år gamla). Blott en liten del av
flottan behövs för N:s egen import och export.
Linjetrafiken för norsk räkning ökas (499.000
bruttoton mellan N. och utlandet, 368,000
bruttoton mellan utländska hamnar 1 juni
1930). Största tonnaget går i fraktfart, mest
i trampfart; många fartyg gå också i
tids-befraktning (timecharter). Viktigaste
sjöfarts-städer äro Oslo, Bergen, Tönsberg
(Wilhelm-sens rederier), Haugesund, Sandefjord
(valfångare). Bruttofrakterna uppgingo 1929 till
432 mill. kr. Omkr. 30,000 sjömän tjänstgöra
i utrikes fart och 10,000 i inrikes. N:s största
rederi, Wilhelmsens, har ett tonnage av ^2
mill. ton dödvikt. Bland linjerederierna
märkas Nordenf jeldske dampskibsselskab (se d. o.).
Bergenske dampskibsselskab och Den Norske
Amerikalinje. Ax. S.
Kommunikationer. Man skiljer (siffror för
1928) mellan huvudvägar (699 km), ordinär
bredd 4^2 m, byggda av staten, i regel med
distriktsbidrag, samt bygdevägar (1,152 km),
byggda av herred och fylke. Viktigare
bygdevägar få även statsbidrag. Järnvägarnas
längd var 1929/30 3,835 km, därav statsbanor
3,469 km. Elektrisk drift är införd på omkr.
270 km (1931). Som stambanor räknas
Ber-gensbanan, Dovrebanan och Raumabanan (se
dessa ord). Under byggnad äro Sörlands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
