Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Kommunikationer - Turistväsen - Statsfinanser - Mynt, mått och vikt - Penningväsen - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Norge (Turistväsen—Kyrkliga förhållanden)
1192
banan från Oslo till Stavanger och
Nord-landsbanan (se d. o.) från Hell mot norr.
De 738 busslinjerna (1928) ha en längd av
22.901 km. Deras persontrafik är stor, 149
mill. personkm (järnvägarna 502 mill. 1928/29),
men varutransporten är liten, 2.4 mill. tonkm
mot 668 mill. tonkm på järnvägarna, därav
186 mill. på Ofotbanan (svensk malm).
Sammanlagda antalet automobiler var 1930 41,905,
därav 1,945 bussar. Kustångare och
fjordångare ha delvis statsbidrag. De viktigaste
linjerna äro snabbrouten (hurtigruten) på
Nordland från Trondheim till Kirkenes (5
dagars resa) och från Bergen till Trondheim
(59 tim.), postrouten från Bergen till Oslo
(55 tim.) och snabbrouten från Stavanger till
Oslo (kött och ägg). Bergen oeh Oslo ha
reguljära ångbåtsförbindelser med de
viktigaste Nordsjöhamnarna. Flera fasta linjer
på Medelhavsländerna och främmande
världsdelar finnas. Postväsendet befordrade 110
mill. brev och 155 mill. tidningar och
tidskrifter 1929. Antalet telefonabonnenter var
omkr. 160,000. 17 radiostationer finnas och
flera kablar mellan N. och utlandet. Ax. S.
Turistväsen. Den storslagna fjäll- och
fjordnaturen samt de enastående möjligheter
att se midnattssolen, som Nordnorge erbjuder,
ha gjort N. till ett av världens förnämsta
turistländer. Sedan 1850 har Bennetts bekanta
resebyrå och sedan 1868 Den norske
turistförening verkat för reselivets befrämjande
genom upprättande av turiststationer,
-hyddor och rösade leder i fjälltrakterna,
hotell-och kommunikationsväsendets anpassning
efter turistförhållanden o. s. v. 1929 beräknas
omkr. 55.000 utländska turister ha tillfört
N. en inkomst av omkr. 27 mill. kr. Av
turisterna kom närmare hälften på de stora
turistångare, som numera årl. besöka N :s
kuster. Den övriga turisttrafiken har gått
tillbaka sedan tiden före världskriget. Mot
24,300 turister 1912 med. de reguljära
sjölinjerna svarade 1929 endast 9,400. Omkr.
26,000 svenska bilturister besökte däremot
landet. För norrmännen själva äro
fjälltrakterna de förnämsta turistområdena,
särskilt Jotunfjällen, Dovre, Hardanger och
Tröndelagsfjällen, vilka vid påsk och
sommartid besökas av 10,000-tals personer. Bland
övriga turistområden och -leder äro de
förnämsta Vestlandets fjordar (främst
Hardanger-, Sogne-, Nord-, Geiranger-, Hjörund-,
Romsdals- oeh iSundalsfjordarna), de stora
dalgångarnas leder (Telemarksvägen,
Ber-gensbanan, Valdres och Lærdal,
Gudbrands-dalen och i anslutning därtill Ottadalen mot
v., Romsdalen mot n. v. samt Dovre—Sundalen
el. leden till Trondheim i n., Trondheim—
Meråker) samt Nordnorges kust med
Nordkapp som förnämsta mål. Särskilda
turistbåtar, anlöpande Vestlandsfjordarna, gå
sommartid till Nordkapp. G. R-ll.
Statsfinanser. Regeringens budgetförslag
för 1931—32 balanserar på 376,5 mill. kr.
Av inkomstposterna utgör skatt på
förmögenhet oeh inkomst 68,5 mill. kr.;
provisorisk förmögenhetsskatt (utskriven sedan 1921)
10,5 mill. kr., arvsskatt 4 mill. kr.,
tullintäkter 105 mill. kr., konsumtionsskatter på
dryckesvaror, choklad och sockervaror samt
tobak 81,7 mill. kr., överskottet på statens
affärsverksamhet och kapital 17,3 mill. kr.
Av utgiftsposterna märkas utgifter under
kyrko- oeh undervisningsdep. på 52,3 mill.
kr., socialdep. på 39,5 mill. kr., försvarsdep.
på 34.4 mill. kr. och finansdep. på 96,4 mill. kr.
Av sistnämnda belopp äro 78,2 mill. kr. räntor
och provisioner på statsskulden. Denna
uppgick 31 dec. 1930 till 1,540,2 mill. kr. Den
betydande statsskulden liksom den
kommunala skulden (se nedan, sp. 1197)
nödvändiggör hög beskattning. Th. S-g.
Mynt, mått och vikt. Norge har samma
guldmyntfot som Sverige och Danmark (jfr
Myntkonvention). Grundvalen för N:s
mått och vikt är meter och kilogram. Th. S-g.
Penningväsen. Utfärdandet av sedlar
tillkommer Norges bank. Normalt kan banken
utge sedlar för intill 250 mill. kr. utöver
guldförrådet. Under och efter världskriget blev
inlösandet av sedlarna dels upphävt, dels
betydelselöst genom förbud mot guldexport.
1 maj 1928 kunde den gamla guldpariteten
återupprättas. Norges bank är
organiserad som a.-b. med staten som stor
aktieägare. Direktionens chef och souschef utses
av konungen, dess övriga tre medl. av
stortinget. Sedelomsättningen 28 febr. 1931
utgjorde 289 mill. kr., guldförrådet 146 mill. kr
I jan. 1931 funnos 66 fria privatbanker
och 23 under offentlig administration eller i
likvidation; deras förvaltningskapital utgjorde
2,328 mill. kr. Det stora antalet banker
under administration måste ses i sammanhang
med det starka valutafallet i N. sedan
världskriget. Sparbankernas förvaltningskapital 1
jan. 1931 var omkr. 2,496 mill. kr.
Dessutom finnas kreditföreningar, en statlig
hy-poteksbank, en småbruks- och bostadsbank,
en fiskeribank och Norges kommunalbank
m. fl. kreditinstitut. Th. S-g.
Kyrkliga förhållanden. Den evangelisk
-luterska religionen är enl. grundlagen
statens officiella. Vid folkräkningen 1920 hade
statskyrkan 2,578,713 medl. av sammanlagt
2,649,775 inv. De största kyrkosamfunden
utanför statskyrkan voro den luterska
frikyrkan med 18,204 medl. och metodisterna
med 11,455. Full religionsfrihet råder; det
undantag grundlagen gör för jesuiter är i
praktiken utan betydelse. — Landet indelas
i 7 bispedömmen (se bikarta på färgkartan).
Oslo, Hamar, Agder, Stavanger, Björgvin.
Nidaros och Hålogaland, med tills. 91
proste-rier med 517 pastorat (prestegjeld). Den
högsta andliga myndigheten inom vart
bispedöm-me tillkommer dels biskopen och dels
»stifts-direksjonen», bestående av biskopen och den
i stiftsstaden residerande fylkesmannen. Från
1920 är varje prestegjeld en egen
organisation. Dess organ är kyrkostämman
(menighet smöt et), som väljer ett kyrkoråd
(menig-hetsråd). Detta skall bl. a. avge förslag vid
tillsättandet av lediga prästämbeten. —
Lekmannarörelsen spelar en betydande roll,
medan de universitetsbildade »liberala»
prästerna särskilt av lantbefolkningen betraktas med
misstro, vilket har lett till upprättandet av
en privat prästskola på ortodox grund (se
Menighetsfakultet). N:s kyrkfolk
underhåller en betydande missionsverksamhet,
särskilt i Kina, Santalistan. Sululand och på
Madagaskar. J. J-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
