Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Normandiska öarna - Normandisk boskap - Normann, Eilert Adelsteen - Normann, Serine Regine - Norman Shaw - Normativ - Normera - Normlösa - Norn - Norna - Norna-Gest - Nornan (julkalender) - Nornor - Norr - Norra Björke - Norra Björkfjärden - Norra Dals kontrakt - Norra Finnskoga - Norra Freberga - Norra Fågelås - Norra Hallands kustsanatorium - Norrahammars bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Normandisk boskap—Norrahammars bruk
1220
Administrativt sönderfalla N. i två delar,
Jersey och de andra öarna. I spetsen för var
del står en lieutenant-governor och en bailiff,
utnämnda av engelska kronan. Invånarna ha
bevarat många av sina gamla rättigheter,
bl. a. äro de nästan skattefria. — En mängd
megalitiska fornlämningar finnes på N.
Sedan 933 hörde öarna till Normandie och
kom-mo med Vilhelm Erövraren till England 1066.
De äro den enda återstoden av Englands
medeltida besittningar på franska sidan av
Kanalen. Å. S-n.
Litt.: B. Elliot, »Jersey» (1923); E. Foord,
»The channel islands» (1927); C. Vallaux,
»L’archipel de la Manche» (1923).
Normandisk boskap, en av Frankrikes bästa
nötkreatursraser, vars hemort företrädesvis
är det gamla Normandie. Färgen är brun,
röd el. gulröd, vanl. med mörka
tvärstrimmor och vita fläckar på huvud, bål och
ben. E. T. N.
Normann, Eilert Adelsteen, norsk
målare (1848—1918). Vistades från 1869 i
Düsseldorf och från 1887 i Berlin, vann
mycken framgång, framför allt i Tyskland, med
sina norska landskap, ofta fjordmotiv med
fjäll och speglande vatten. I Nationalmuseum
i Stockholm var N:s »Romsdalsfjorden» (1877)
länge en av de populäraste tavlorna. G-g N.
Normann, Ser i ne Regin e, norsk
författarinna (f. 1867). Växte upp i Vesterålen och
är sedan 1898 folkskollärarinna i Oslo. Hon
debuterade 1905 med »Krabvaag» och har
senare utgivit »Stængt» (1908), »Faafængt»
(1911), »Dengang» (1912) m. fl. böcker,
mestadels skildringar från Nordnorge. J. J-n.
Norman Shaw [nå’møn Ja’], engelsk
1800-talsarkitekt, se S h a w.
Normativ kallas den vetenskap, som
handlar om eller uppställer normer. Som
normativa bruka betraktas etiken, estetiken och
ofta även logiken. (G. O-a.)
Normera, fastställa en norm (se d. o.),
reglera, fastställa bestämmelser för ett visst
förfarande.
Normlösa, socken i Östergötlands län,
Vi-folka härad, på östgötaslätten, n. om Mjölby;
22,43 kvkm, 672 inv. (1931). Genomflytes i n.
av Svartån. 1,583 har åker, 253 har
skogsmark. Ingår i N. och Herrberga pastorat,
varmed framdeles Vallerstad och Järstad
förenas, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.
Norn, förr järnbruk i Hedemora
landskommun, privilegierat 1637, sedermera förenat
med Larsbo (se d. o.). Tillhör (1931)
Vikmans-hytte bruks a.-b.
Norna, bot., se Calypso bulbosa.
Norna-Gest, fornnordisk sagohjälte,
omtalad i Flatöbokens redaktion av Olav
Tryg-vesonsagan. Till hans vagga hade kommit
tre nornor; två av dem lovade honom lycka,
men den tredje spådde, att han ej skulle leva
längre, än det ljus räckte, som brann vid
vaggan. Den äldsta nornan släckte ljuset och
bad modern gömma det väl. N. levde i 300
år, kom slutligen till Olav Trygveson och
lät döpa sig. Sedan tände han vaxljuset och
dog, när det var nedbrunnet. Jfr den grekiska
sagan om M e 1 e a g e r (se d. o.). (E. W-én.)
Nornan, illustrerad, litterär julkalender 1873
—1906, 1885—1902 redig, av G. Nordensvan.
Nornor, nord, myt., kvinnliga väsen, som
rådde för ödet. Enl. »Vpluspa» sutto tre n.,
U r d, V e r d a n d i och Skuld, under
världsträdet Yggdrasil vid Urds heliga brunn; de
skuro runor, stadgade lagar, bestämde om liv
och utmätte lyckan för människorna. Både
goda och onda n. finnas, säges det. De
omtalas ofta i isländsk diktning. Ordet n.
förekommer endast i nordiska källor och är
ej säkert tolkat. Urd betyder »(ont) öde»,
»olycka» och är en gemensamt germansk
beteckning för »norna». Själva ödestron är
djupt rotad i germansk livsuppfattning, men
åtskilliga drag i skildringen av n. hänga
tydligen samman med antikens moirer och parcer.
Se H. F. Feilberg, »Skæbnetroen» (1897); M.
Moe, »Samlede skrifter», 1 (1925), s. 40 ff.;
N. Ahnlund, »Oljoberget och
Ladugårdsgärde» (1924), s. 131 ff. Jfr Dis, Fylgja och
V a 1 k y r j a. E. W-én.
Norr, se Väderstreck.
Norra Björke, socken i Älvsborgs län, Väne
härad, närmast s. om Hunneberg, invid
läns-gränsen; 35,33 kvkm, 771 inv. (1931).
Närmast Hunneberg slättbygd kring Lerumsån
(Björkeån), söderut berg och mossar. 1,074
har åker, 1,142 har skogsmark. Ingår i V.
Tunhems, Gärdhems, Väne-Åsaka och N.
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
Norra Björkfjärden, se Björkfjärden.
Norra Dals kontrakt, i Karlstads stift,
omfattar 7 pastorat: Steneby, Tisselskog, Bäcke
och Ödskölt; Ärtemark; Edsleskog, Mo och
Fröskog; Laxarby; Tösse och Tydje;
Änim-skog; Åmåls stads- och landsförsamlingar.
Norra Finnskoga, Värmlands nordligaste
och mest höglänta socken, Älvdals härad,
kring Klarälven; 683,17 kvkm, 1,750 inv.
(1931). Når flerstädes mer än 600 m ö. h., i
Brånberget 691 m. Odlad bygd i s. älvdalen.
312 har åker, 53,357 har skogsmark.
Pastorat i Karlstads stift, Älvdals kontrakt.
Norra Freberga, herrgård i Motala
landskommun, Östergötland, 10 km n. v. om Motala,
på en höjd nära Vättern; jämte underlydande
520 har, därav 125 har åker, tax.-värde
268,500 kr. (1929). Har tillhört Erik XIV:s
dotter Constantia samt bl. a. släkterna
Frankelin, Koskull, Wennerstedt, Armfelt samt
Stiernspetz. Nuv. ägare bankdir. A. Hallin.
Norra Fågelås, socken i Skaraborgs län,
Kåkinds härad, på Hökensås’ sluttningar mot
Vättern, närmast s. om Hjo; 54,34 kvkm,
1,025 inv. (1931). Närmast Vättern
Guldkrokens bördiga bygd med lövskogsdungar. 2,033
har åker, 2,775 har skogsmark. Egendomar:
Almnäs, Vrångebäck. Ingår i Norra och S.
Fågelås pastorat i Skara stift, Kåkinds kontr.
Norra Hallands kustsanatorium, sanatorium
för barn i Vallda socken, n. Halland.
Beräknas vid öppnandet sommaren 1932 kunna
mottaga omkr. 30 barn. Havsbad.
Norrahammars bruk, i Barnarps och
Sandse-ryds socknar, Jönköpings län, vid
Norrahammars station på Halmstad—Nässjö järnvägar,
10 km s. om Jönköping; omkr. 2,500 inv. (1930);
omfattar tackjärnsgjuteri, aduceringsverk, mek.
verkstad, elektr. vattenkraftstation (vid
Ta-bergsån) m. m. samt tennfabrik och förnick
-lingsverk vid det närbelägna Hulufors. Tillv.
av värmeledningspannor, spisar, kaminer,
kokkärl m. m. Årstillv.-värde 5 mill. kr., 600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
