Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbagge - Norrbo (härad) - Norrbo (socken) - Norrbo, Elf (August Törnblom) - Norrbotten - Norrbottens artillerikår (A. 5) - Norrbottens fältjägarkår - Norrbottens-Kuriren - Norrbottens län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Norrbagge—Norrbottens län
1230
Norrbagge, gammalt skämt- el. öknamn på
norrmän, vanligt redan på 1200-talet, då enl.
Hålkon Håkonssons saga Birger jarl förbjöd,
att hans norska gäster kallades »baggar eller
med andra smädeord». Norrmännen själva
brukade ordet i äldre tid, givetvis utan
förklenande betydelse. Härledningen är ej
alldeles klar, men säkerligen föreligger samma
ord som det vanliga bagge. E-k N-n.
Norrbo, härad i Västmanlands län, närmast
n. om Västerås, kring Svartån; 403,23 kvkm,
6,197 inv. (1930). Socknar: Skerike, Skultuna,
Fläckebo, Haraker och Romfartuna. Höjer sig
sakta mot n. v. (till 122 m ö. h.). I ö.
Bade-lundaåsen (se d. o.), därinvid och i Svartåns
dal nedom Svanå huvudbygderna samt i v.
huvudsaki. skogs- ooh myrmarker. 12,304 har
åker, 21,105 har skogsmark. Jordbruk;
metallindustri (Skultuna). Kommunikationer:
se karta vid Västmanland. Ingår i
Bergslags fögderi och Västmanlands n. domsaga.
Norrbo, socken i n. Hälsingland, Delsbo (se
d. o.) tingslag, Gävleborgs län; 201,oo kvkm,
1,116 inv. (1931). Omfattar det bördiga näset
mellan Dellensjöarna och de småkuperade
sluttningarna från ö. (se D e 11 e n). 991 har
åker, 9,732 har skogsmark. Ingår i
Bjur-åkers och N. pastorat i Ärkestiftet, Sundhede
kontrakt.
Norrbo, Elf, pseud. för August
Törnblom (f. 1862 23/2), var brädgårdsförman,
ingick 1901 i pressen och var åren 1921—28
red. av öresundsposten. N. har i
berättelseform givit vederhäftiga skildringar av
norr-ländsikt arbetar- och allmogeliv (»I norrsken
och sol», 1908, »Rallare», 1909, »Brännvin»,
1912, m. m.).
Norrbotten benämndes urspr. havet n. om
Hvarken, sedan landet däromkring, d. v. s.
inom Sverige n. Västerbotten el. Norrbottens
läns kustland. Detta område upptages
numera i off. svensk statistik som landskap.
Med N. avse invånarna själva
Norrbot
tens 1 ä n (se d. o.). Jfr även Norrland
och Västerbotten.
Norrbottens artillerikår (A. 5) tillhör övre
Norrlands trupper och mottager värnpliktiga
från Västerbottens och Norrbottens
inskriv-ningsområden; förlagt i Boden. — N. blev
självständig art.-kår på grund av 1925 års
försvarsordning fr. o. m. 1928. Se
Norrlands artilleriregemente.
Norrbottens fältjägarkår, se
Norrbottens regemente.
Norrbottens-Kuriren, tidning i Luleå,
uppsatt som veckoblad 1861, utges sedan 1904 sex
ggr i veckan och har även en halvveckouppl.
Huvudred, sedan 1924 Hugo Lindgren
(f. 1874). Politisk hållning moderat.
Norrbottens län, Sveriges nordligaste län,
omfattar n. delarna av Västerbotten och
Lappland (Torne, Lule och Pite lappmarker);
105,520,29 kvkm, därav 98,6 60,09 kvkm land,
197,410 inv. (1930), 2 inv. per kvkm. 1920
funnos i N. 4,437 lappar och 29,028 finnar.
Residensstad: Luleå.
Tidigare folkmängd: 58,835 inv. 31 dec. 1850,
134,769 inv. 1900. Lappar: 4,260 1870, 4,234 1900.
Finnar: 13,739 1860, 21,940 1900.
Yrkesfördelning (1920) : Jordbruk med binäringar
50 %, industri och hantverk 25,i %, handel och
samfärdsel 11,4 %, allmän tjänst och fria yrken 4,6 %,
husligt arbete 2,6 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 6,3 %.
Ägoslag (1927) : Trädgård 60 har, åker 56,962
har, äng 185,440 har, skogsmark 3,711,181 har,
övrig mark (fjäll, hed, myr m. m.) 5,912,366 har.
Brukningsdelar (1927) : 16,698 st. (med i
medeltal 3,3 har åker), varav 8,418 brukades av ägaren
och 480 av arrendatorer.
Skörd (medeltal ton 1921-25) : Vete 6, råg 492,
korn 11,045, havre 906, blandsäd 554, potatis 25,999,
foderrotfrukter 7,009, hö 239,953.
Husdjur (1927) : Hästar 12,851, nötkreatur 65,283,
får 40,802, getter 1,430, svin 5,720, höns 13,888
samt renar (1921) 116,979.
Mejerihantering (1928) : 26 andelsmejerier. Tillv.
smör 83 ton, ost 274 ton.
Skog (enl. riksskogstaxeringen 1926) :
Skogspro-duktiv mark 17,694 kvkm i kustlandet och 25,649
kvkm i lappmarken; kubikmassa resp. 96,33 mill. kbm
(51,8 kbm per har) och 97,16 mill. kbm (36 kbm per
har) ; årstillväxt resp. 2,808 mill. kbm (1,51 kbm per
har) och 1,889,7 mill. kbm (0,7 kbm per har).
Havsfiske (1928) : 211 yrkes- och 508
binärings-fiskare, fångstvärde 507,614 kr.
Industri (1928) : 224 arbetsställen med tills. 8,267
arb., därav 4,568 inom gruv- och 3,031 inom
trävaru-och pappersindustrierna.
Kommunikationer (1930) : Järnvägar 977 km,
därav 972 km statens (Norra stambanan, Älvsby—
Piteå, Malmbanan, Inlandsbanan och
Karungi—över-torneå). Omnibuslinjer (1930) : 163 st. med en
trafikerad väglängd av 8,875 km. Sjöfart (1928) :
Ankomna och avgångna fartyg 4,195 i inrikes och 1,476
i utrikes fart om resp. 907,739 och 2,179,482
nettoton (huvudsaki. Luleå; se d.o.) ; lossade varor 391,545
ton, lastade 2,119,571 ton.
Indelning (1930): Städer: Luleå, Piteå, Boden,
Haparanda. Fögderier: Piteå, Luleå, Gällivare,
Kalix, Torneå. Domsagor: Piteå, Luleå, Kalix, Torneå,
Gällivare. Tingslag: Piteå och Älvsby, Arvidsjaurs
sockens (förr lappmarks), Arjeplogs lappmarks,
Ne-derluleå, Överluleå, Jokkmokks lappmarks, Råneå,
Överkalix, Nederkalix, Torneå, Pajala och
Korpilom-bolo, Gällivare lappmarks, Jukkasjärvi lappmarks,
Karesuando lappmarks. 25 landskommuner, 6
muni-cipalsamhällen.
Folkökningen har på grund av stort
nativi-tetsöverskott ooh inflyttning länge varit
större än i övriga län. Inom länet levde
1920 62 % av Sveriges lappar och 96 %
av dess finnar (el. finsktalande). Svenskarnas
andel av N:s befolkning har stigit från 75,97
% 1870 till 81,71 % 1920, medan lapparnas
nedgått från 5,60 % till 2,42 % och finnarnas
NORRBO HB
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
