Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbottens län - Norrbottens norra kontrakt - Norrbottens regemente (I. 19) - Norrbottens södra kontrakt - Norrby - Norrby, Carl Johannes - Norrby, Carl Julius - Norrby, Georg - Norrby, Ida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrbottens norra kontrakt—Norrby
1231
från 18,43 % till 15,87 %. Lapparna voro 1920
ännu i majoritet i Karesuando (se d. o.)
socken, de finsktalande i alla övriga
kommuner i Torneå domsaga utom Haparanda stad
samt i Jukkasjärvi och Gällivare socknars
rena landsbygd. Av de finsktalande leva 2/3 av
jordbruk och skogsbruk, de övriga främst av
industri (gruvdrift, sågverksrörelse); av
lapparna var 1920 omkr. hälften nomader och
renägare, de övriga huvudsakl. jordbrukare.
Större delen av lappmarken ligger ovan
od-lingsgränsen (se Lappar, sp. 765, och karta
vid Lappland) och omkr. hälften ovan
barrskogsgränsen. Jordbruket, huvudsakl.
inskränkt till kustlandets och älvdalarnas minst
frostlänta marina lerområden, är främst
inriktat på odling av foderprodukter samt
sex-radigt korn. Boskapsskötseln (nötkreatur av
vit fjällras) är av största vikt; vinterfoder
fås bl. a. från de betydande naturliga ängarna
och utdikade myrar. Främsta binäring är
skogsbruk; därjämte fiske. Mer än hälften
av skogen äges av staten, och hälften av
Sveriges statsskogar ligger i N. Om den
statligt understödda jordbrukskolonisationen
samt regleringen av förhållandet mellan
bondejord och bolagsjord m. m. se
Norrlandsfrågan. Flottningen är ej
obetydlig (se art. om resp, älvar); trävaruindustrien
vid kusten kämpar dock flerstädes, särskilt i
n. i Nederkalix och Nedertorneå, med stora
svårigheter. De flesta större sågverken i
södra N. lyda under Munksunds a.-b. (se d. o.).
I lappmarken ligga de betydande
järnmalmsfälten Gällivare, Koskullskulle, Kierunavaara,
Luossavaara och Tuolluvaara, N:s förnämsta
naturtillgång. Tills, erhöllos 1929 8,038,635
ton prima järnmalm, varav det mesta
exporterades över Narvik och Luleå (se dessa ord).
N :s betydande vattenkrafttillgångar, främst i
Porjus m. fl. fall i Stora Lule älv (se Lule
ä 1 v), ha medfört en storartad elektrifiering
av industri, järnvägar och även landsbygden.
Kommunikationsväsendet har på senaste tiden
utvecklats snabbt genom tillkomsten av nya
järnvägar, landsvägar, postdiligens- och
om-nibusleder, telefonlinjer m. m., men alltjämt
ha väldiga områden av Lappland ytterligt
primitiva förbindelser med yttervärlden. N:s
hamnar äro under vinterhalvåret spärrade av
isen. De flesta äro exporthamnar för
träindustrien, Luleå dock främst för järnmalm.
Folkhögskolor finnas i Sunderbyn (Nederluleå) och
Matarengi (se d. o.), varjämte Lapplands
folkhögskola ambulerar i N. och Västerbottens
län. Nomadlapparnas barn undervisas i s. k.
nomadskolor (se Lappmarkens
ecklesiastik verk och bilder vid F o 1 k s k
o-1 a). Om N:s arbetsstugor se Arbetsstuga.
Länslasarett finnas i Luleå, Piteå, Haparanda
och Gällivare, länssanatorium vid Sandträsk
(Edefors) och sinnessjukhus vid Piteå,
Furunäsets sjukhus. N. tillhör övre Norrlands
militärområde (Norrbottens
inskrivningsom-råde), Luleå stift, Svea hovrätt, bildar tills,
m. Västerbottens län valkrets till Första
kammaren (9 representanter), egen valkrets till
Andra kammaren (7 representanter) och eget
hushållningssällskaps- och landstingsområde.
— N. avskildes 21 maj 1810 från
Västerbottens län. Se Lappland och
Västerbotten, med kartor och litt.-förteckn.
1232
Litt.: J. A. Englund, »Bidrag till
Norrbottens läns historia t. o. m. 1721» (1905; ny
uppl. 1911); »Norrbotten», utg. av N:s
jubileumsutställnings bestyrelse (2 bd, 1921); A.
Pallin, »Lappland. I. Norrbottens lappmarker
och kustland» (1921); E. S. Berglund,
»Malmtillgångar i Norrbottens län» (Statens Off.
Utredningar 1924: 33); G. Bergfors och A.
Neander, »Norrbotten» (2 bd, 1928). G. R-ll.
Norrbottens norra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar 8 pastorat: överkalix; övertorneå;
Korpilombolo; Hietaniemi;
Nedertorneå-Ha-paranda; Pajala, Junosuando och
Muoniona-lusta kapell; Tärendö; Karl Gustav.
Norrbottens regemente (I. 19) tillhör
Bodens besättningstrupper och mottager
värnpliktiga från Norrbottens inskrivningsområde;
förlagt till Boden. — Om reg:tets tidigare
historia se Västerbottens r e ge m e
n-t e, som 1841 delades i två kårer,
Norrbottens fältjägarkår och
Västerbottens fältjägarkår. Den förra var
roterad inom Norrbottens län; dess mötesplats
blev från 1883 Notviken, 7 km n. v. om Luleå.
Enl. 1892 års härordning utvidgades
fältjägarkåren till reg:te och fick sitt nuv. namn.
Förflyttningen till Boden skedde 1907. — Litt.:
»Norrbottens och Västerbottens fotfolk.
Minnesskrift» (1924). M. B-dt.
Norrbottens södra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar 12 pastorat: Piteå landsförsaml.;
Piteå stadsförsaml.; Norrfjärden; Hortlax;
Älvsby; Nederluleå; Luleå; Nederkalix; Töre;
över-luleå (med Boden); Edefors; Råneå.
Norrby, socken i v. Uppland, Simtuna
härad, Västmanlands län, närmast ö. om Sala
och Sagån; 98,70 kvkm, 1,516 inv. (1931).
Slättbygd, uppdelad av skogspartier. 3,974
har åker, 5,038 har skogsmark. Pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra s. kontrakt.
Norrby, Carl Johannes, präst (f. 1870
18/s), brorson till Carl Julius N. Blev
biträdande pastor vid Ersta diakonissanstalt 1899,
kyrkoherde i Lovö 1904 och föreståndare på
Ersta 1910. N. blev teol. dr 1927. Han har
utgivit bl. a. »Knut Henning Gezelius v. Schéele»
(1925), »Tro och liv, dagliga betraktelser»
(s. å.), »Minnesblad från diakonissanstalten»
(1926), »Ur djupen» (2 bd, 1927—28). B. A.
Norrby, Carl Julius, präst, akademisk
lärare (1831—1918). Prästvigdes 1855, blev
lektor vid Högre lärarinneseminariet 1864,
kyrkoherde i Närs, Visby stift, 1872, teol.
assistent i Uppsala 1879, var e. o. prof, i
praktisk teologi 1882—96 och blev teol. dr vid
jubelfesten i Uppsala 1893. N. utgav bl. a.
»Om det onda» (1881), »De nya
högmässotexterna» (2 årg., 2 dir, 1896), »Kyrkoårets
evangelier» (2 bd, 1897—98), »De nya
högmässotexterna» (1 årg., 2 dir, 1898). (B. A.)
Norrby, Georg, skådespelare (1816—98).
Var anställd 1842—54 vid Nya teatern i
Stockholm och 1854—92 vid de kungl. teatrarna.
N :s av humor och naturlighet präglade
framställningskonst verkade med små men äkta
medel. Bland hans roller märkas dödgrävaren
i »Hamlet», Jeppe i »Erasmus Montanus» och
Aslaksen i »En folkfiende». G. K-g.
Norrby, Ida, matlagningsexpert (f. 1869).
Efter att ha utbildats till skolkökslärarinna
i Kassel och Edinburgh blev hon
föreståndarinna för Fackskolan för huslig ekonomi i Upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
