Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping - Kommunala verk - Hälso- och sjukvård m. m. - Undervisningsanstalter - Tidningspress - Näringar - Handel, sjöfart, kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Norrköping
1238
Bild 18. Norrköping under 1600-talets senare hälft. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna» efter
teckning av Erik Dahlbergh.
tenledningsverket anlades efter donationer av
enskilda; 1866 donerade brukspatron J. v.
Leesen 300,000 kr. under villkor, att staden
avgiftsfritt tillhandahölle hushållsvatten, och
bruksägaren H. Trozelli skänkte ett
vattenfall vid Fiskeby nära Glan, där reningsfilter
och pumpverk anlades. Frågan om
donations-bestämmelsernas upphävande är f. n. oavgjord.
Hälso- och sjukvård m. m. Stadens
sjukhus fick 1923—26 nya, tidsenliga lokaler.
Barnbördshus och barnsjukhus äro anslutna
härtill jämte Pensionsstyrelsens
upptagningsanstalt för reumatiskt sjuka. Dessutom
märkas epidemisjukhus, Trozellisjukhuset för
tuberkulossjuka, sinnessjukhus vid arbets- och
försörjningsinrättningen vid Sandbyhov. N.
äger tills, m. landstinget en tredjedel i
Kol-mårdssanatoriet. Enskilt är John och
Ma-thilda Lennings sjukhem för ålderstigna
obotligt sjuka från staden (från 1888).
Kommunalt varmbadhus finnes. Bland
välgörenhetsinrättningar märkas Gustavianska barnhuset
från 1772, Reutersköldska barnhuset,
Blomska stiftelsen för pauvres honteuses m. fl.
Undervisningsanstalter. I N. finnas ett
högre allm. läroverk (med anor från åtm.
1552) med ett för flickor öppet, fullständigt
latin- och realgymnasium, två flickläroverk,
kommunal mellanskola, handelsgymnasium,
Tekniska skolan med Ebersteinska
söndags-och aftonskolan, Lenningska vävskolan,
Swart-ziska friskolan (för yrkesutbildning m. m.),
Moberg-Eggerska flickskolan för utbildning
av tjänarinnor (tills, m. Fröbelinstitutet även
barnsköterskor och kindergartenledarinnor).
Folkskoleväsendet i N. daterar sig från 1846.
Bland offentliga samlingar märkas utom
stadsbiblioteket och museet stads- och
rådhusarkiv. Teatrar äro dels N :s teater (arkitekt
A. Anderberg), dels Arbetarföreningens teater.
Tidningspress. Tre dagliga tidningar
utkomma i N.: Norrköpings Tidningar (se d. o.),
Östergötlands Dagblad (höger, morgontidning),
Östergötlands Folkblad (socialdemokratisk,
kvällstidning-).
Näringar. N. är ett av landets största
industricentra. Främst står textilindustrien med
omkr. 4,700 arb. Bland producenterna märkas
Förenade yllefabrikerna (1,300 arb.),
omfattande följ, äldre firmor: B. Wahrens a.-b..
Ströms a.-b., D. Brücks och Bergsbro a.-b.;
vidare Drags a.-b. (stadens äldsta klädesfabrik,
från 1642), a.-b. Nyborgs yllefabrik, a.-b.
Tör-nell och Ringström, a.-b. C. L. Svensson och
söner, a.-b. Max Hellman, Wadström &
Inde-betou, Gamlabro a.-b. m. fl. Inom
bomullsindustrien är Norrköpings bomullsväveri a.-b.
det mest betydande företaget (1,100 arb.).
Dessutom märkas Norrköpings tricotfabrik,
Nya a.-b. Pappersfilt, a.-b. Axel K. Bergvall
& söners trikå- och vaddfabrik samt Holmens
bruks och fabriks a.-b. (se d. o.). Bland övriga
industrier märkas kvarn, tillhörande a.-b.
Ståhlbom & co., Litografiska a.-b. (700 arb.),
Kooperativa förb:s margarinfabrik, a.-b.
Svea-choklad, snusfabriken (nedlägges 1931), a.-b.
Swenssonsskodon, Pianofabriks-a.-b.
Gustafsson och Ljungqvist, a.-b. Norrköpings
strå-och filthattsfabrik, Trävaru-a.-b. Norrköpings
exporthyvleri, Norrköpings tapetfabrik, a.-b.
Ljungqvists tapetfabrik, mek. verkstäder,
tillhöriga bl. a. W. Söderströms gjuteri och mek.
verkstads a.-b., a.-b. International Harvester
co., a.-b. Textilmaskiner, a.-b. Kardbeslag.
Därjämte märkas omkr. tjugu snickeri- och
möbelfabriker.
Ilandel, sjöfart, kommunikationer. N:s
hamn är f. n. en av Sveriges förnämsta.
Sammanlagda kajlängden är 4,060 m, segelrännans
djup uppgår till 6,5 m och skall ökas till
7 m. En ypperlig maskinell utrustning
möjliggör betjänandet av en stor trafik.
Isbrytare hålla seglationen öppen även under svåra
isförhållanden. 1929 ankommo och avgingo
tills. 5,178 fartyg om 1,877,433 nettoton,
därav 1,503 om 1,232,831 i utrikes fart.
Tullupp-börden utgjorde 4,7 mill. kr. 1929—30. 1930
omfattade stadens egen handelsflotta 32
ång-och motorfartyg om 27,460 ton.
Näst Stockholm är N. östkustens största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
