Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping - Handel, sjöfart, kommunikationer - Banker - Historia - Litteratur - Norrköpings besluts gods - Norrköpings kontrakt - Norrköpings landsförsamling - Norrköpings norra församling - Norrköpings stadsbibliotek och konstmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239 Norrköpings besluts gods—Norrköpings stadsbibliotek och konstmuseum 1240
handelsstad. Östergötlands och
Södermanlands handelskammare har här sitt säte
(sedan 1913), och sedan 1659 verkar här det
gamla »Handelsgille», som nu bär namnet
Handelsföreningen i N., landets äldsta.
Kommunikationerna till lands utgöras —
utom av det vittförgrenade omnibusnätet
— av ö. stambanan samt av de från östra
stationen utgående smalspåriga banorna till
Arkösund, Valdemarsvik och Örebro.
Vidsträckt reguljär sjöfart på svenska och tyska
hamnar m. m.
Banker med huvudkontoren i N. äro: N :s
sparbank, N:s folkbank, Vikbolands sparbank.
Avd.-kontor finnas av riksbanken m. fl.
Historia. Redan under bronsåldern voro
nuv. N:s högre belägna delar bebyggda. 1185
synes namnet N., i varje fall S:t Olofs kyrka
i N., ha omnämnts av påvliga kurian. Äldsta
kända privilegier äro av Albrekt av
Mecklenburg, 1384. Till försvar anlades vid
1300-talets ingång två fasta slott i strömmen,
Ringstadholm (se d. o.) och Knäppingsborg,
det senare rivet redan 1310. Det på
1530-talet uppblomstrande järnsmidet i Vånga och
Hällestads bergslager sökte sig
avsättningsort och utskeppningshamn i N.
Gustav Vasa anlade i N. en kungsgård.
Under Gustav II Adolf grundades den nuv.
storindustrien vid Holmen genom L. De Geers
anläggande av mässingsbruket; skeppsvarv,
gevärsfaktori, luntmakeri, en betydande
textilindustri för armén, exporthamn för n.
Östergötlands gruv- och järnindustri m. m.
anlades. Folkmängden steg därvid till omkr.
5,000 inv. Under senare 1600-talet följde ett
kännbart bakslag, då bl. a. mässingsbruket
kom på obestånd. Pesten 1711 och
ödeläggel-sen genom ryssarna 1719 lyckades ej knäcka
N:s motståndskraft, delvis till följd av
borgmästaren J. Ekebohms insats. Folkmängden
nedgick dock till omkr. 2,600 inv. Under
frihetstiden vann tobaksodlingen insteg i staden,
där näringen länge förbands med namnet
Swartz. Riksdagar ha hållits i N. 1604 — då
Karl IX blev konung—, 1769, 1780 och 1800;
den sistnämnda var Gustav IV Adolfs
krö-ningsriksdag. N. var en av de tre städer, i
vilka Gustav III tillät judar att slå sig ned
(1782). Från 9,089 inv. 1800 steg
folkmängden till 41,008 1900. Under 1900-talet har
tendensen till växande industriell
konsolidering varit påfallande.
Litt.: Det arkeol. materialet i A. Nordén,
»Östergötlands bronsålder» (1926) och
»Östergötlands järnålder», I: 1 (1929), samt uppsats
i Fornvännen 1925. Ett diplomatarium för N.
är A. Nordéns »N:s medeltid» (1918). Yngre
historia: Fr. Hertzman, »Historisk-statistisk
beskrifning öfver N:s stad» (1866); E.
Ringborg, »Till Norrköpingskrönikan», I—VI
(1917—23), och »Hamnbron och
hamnutveckling i N.» (1915); K. G. Lundqvist, »N:s hamn
1850—1903» (1904); V. Loos, »Ur N:s
näringsliv» (1921); Hj. Lundgren, »Två gamla
beskrifningar öfver N.» (1916); Hilda
Danielsson, »Stycken ur N:s historia» (1917); A.
Ridderstad i »Östergötlands beskrivning»
(1917); J. Hulting, »N.» (i »Sveriges städer»,
1915). A. N-én.
Norrköpings besluts gods, en form av
ärftliga län (jfr Län 1), vilka reglerades genom
bestämmelser på Norrköpings riksdag 1604.
De inneburo, att donationer i jordagods ej
finge ges av konung (el. hertig) på andra
villkor än följande: 1) Vid regentbyte skulle
mottagaren söka stadfästelse på godset hos
den nye regenten. 2) Innehavaren fick ej
försälja el. förpanta godset utan att först
ha hembjudit det åt regenten. 3) Om
mottagaren avlede utan manliga bröstarvingar,
skulle godset återfalla till kronan eller dit,
varifrån det kommit, och icke gå i bak- el.
sidoarv (jfr Arvsordning). 4)
Efterlämnade mottagaren dotter, skulle hon dock av
överheten erhålla brudskatt. Toge hon en
man, som regenten kunde nöja sig med, skulle
länet förlängas in på honom och bådas äkta
mansarvingar. Genom 1655 års
reduktionsbeslut förbjöds ånyo att framdeles ge
frälse-donationer annat än på Norrköpings besluts
villkor, varjämte alla sådana, som sedan
Gustav II Adolfs död givits på vidsträcktare
villkor, skulle förvandlas till Norrköpings
besluts gods. Se vidare Reduktion. Jfr
S. Clason, »Till reduktionens förhistoria»
(1895). S. C.*
Norrköpings kontrakt, i Linköpings stift,
omfattar 12 pastorat: Norrköpings S:t Olai
församl.; Norrköpings Hedvigs församl.;
Norrköpings n. församl.; Norrköpings S:t
Johannes församl.; Norrköpings Östra Eneby
församl.; Furingstad och Dagsberg; Krokek;
Styrestad och Tingstad; Kvillinge och
Si-monstorp; Kimstad; Kullerstad; Borg.
Norrköpings landsförsamling, äldre namn
på Norrköpings S:t Johannes församling.
Norrköpings norra församling, se
Norrköping, sp. 1236.
Norrköpings stadsbibliotek och
konstmuseum. Finspongsbiblioteket, grundat av L.
De Geer (d. 1758), inköpt 1904 av
Norrköpings stad, sammanslogs 1913 med stadens
folkbibliotek, folkskolornas bokförråd och
stora delar av Norrköpings högre allm.
läroverks bibi, till ett Norrköpings stadsbibl., som
s. å. inflyttade i Villa Swartz, donerad till
staden av universitetskansler C. Swartz.
Genom inköp och gåvor har bokbeståndet
alltjämt ökats och utgör nu omkr. 120,000 bd
och smärre skrifter. Större donationer äro
förbundna med namnen C. B. Wadström, C.
Swartz, E. Ringborg m. fl. Handskrifterna
utgöras av resejournaler m. m. av
medlemmar av släkten De Geer, naturvetenskapliga
avh. av C. A. Westerlund och G. Adlerz, brev
av litterärt och personhistoriskt innehåll samt
äldre musikalier. En filial i Gamla
stadshuset öppnas 1931.
Norrköpings konstmuseum, även
inrymt i Villa Swartz, under samma ledning
som stadsbibl., innehåller uteslutande verk av
svenska konstnärer. Grundstommen utgöres
av en av bibliotekarien E. H. Segerstéen
sam-manbragt kollektion svenska målningar, av
fabriksidkaren Pehr Swartz donerad till
Norrköpings konstförening, som senare skänkt den
till staden. Museet kan uppvisa en jämn och
vacker översikt av svenskt måleri från
Ehren-strahl till våra dagar, svensk keramik, grafik
och något arkeologi.
Litt.: B. Lundstedt, »Katalog öfver
Fin-spongs bibliotek» (1883; med inl. om dess
historia); A. Romdahl, »Norrköpings museum»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
