Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan - Norrlandshäst - Norrlandskommittén - Norrlandslagen - Norrlands-Posten - Norrlandsrissla - Norrlandssnipa - Norrlands trängkår (T. 3) - Norrlin, Johan Peter - Norrljusne - Norrländska förudslagen - Norrländska tvärbanor - Norrman, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Norrlandshäst—Norrman, H.
1248
ning, har blivit ett nytt skede av
jordbrukets framsteg även i skogsregionen.
Sedan en följd av år anvisar riksdagen
anslag (1930/31 27,300 kr.) även för
vetenskapliga undersökningar rörande de
norrländska skogarnas föryngring. N. har även
påverkat det övriga rikets jordfråga. De
överklagade missförhållandena funnos i
större el. mindre omfattning i landets
flesta skogsbygder. Därför upptogs snart (från
1907 i riksdagsmotioner) frågan om
Norr-landslagstiftningens »utsträckning till det
övriga riket». Regeringen tillsatte den s. k.
jord undersök ningen (1912—15), som
avgav två betänkanden om Värmland, vilka
1917 ledde till Norrlandslagarnas (utom
arrendelagen) utsträckning till Värmland.
Sedan bl. a. jordundersökningens arbete
avbrutits, återupptogs det sålunda avbrutna
arbetet genom inrättandet av j o r d ko mmi
8-sionen (1918—23; se d. o.).
Litt.: H. Forssell, »Norrland 1571—1870»
(i »Studier och kritiker», 1875);
»Norrlands-kommitténs betänkande» jämte reservationer
och bilagor (6 dir, 1904); C. Lindhagen,
»Norrlandsfrågan» (1906); A. G. Högbom,
»Norrlandsfrågan», och E. Kinberg,
»Norrlandsfrågan, Norrlandskommitténs betänkande» (båda
i »Svensk politik», 1906); F. Kempe,
»Skogshushållning i Norrland» (1909); H. östman,
»Norrlands ekonomiska utveckling sedan
mitten av 1800-talet» (1911; med rik bibliogr.);
J. Widén, »Den norrländska
förbudslagstift-ningen och dess verkningar» (1913); P.
Hellström, »Norrlands jordbruk» (1917);
»Åbo-kommitténs betänkanden», I—IV (1918—20);
B. Boethius, »De stora skogarnas historia»
(1921). (Schg.)
Norrlandshäst, se Nordsvensk häst.
Norrlandskommittén, seN o r r la n d s f r
å-g a n, sp. 1244.
Norrlandslagen, dets. som norrländska
förbudslagen, se Norrlandsfrågan, sp. 1244.
Norrlands-Posten, tidning i Gävle, uppsat-
»Vid åkanten.» Målning av Herman Norrman 1898.
I Göteborgs museum
tes 1837 som halvveckotidningen
Norrlands-Posten, vars titel delvis till följd
av indragningsmaktens ingripande flera ggr
ändrades, till Nya Norrlands-Posten, Sjette
Norrlandsposten o. s. v. Den utkommer
sedan 1897 sex ggr i veckan och har även en
varannandagsuppl. Dess förste red. var med.
fil. kand. A. P. Landin (1837—69), dess nuv.
är E. S e r r a n d e r (f. 1883 11/o; sedan 1916).
Norrlandsrissla, se S 1 ä d d o n.
Norrlandssnipa, se Snipa.
Norrlands trängkår (T. 3) tillhör Norra
arméfördelningen och är förlagd till Sollefteå (från
1898). — Kåren började uppsättas 1893
under namnet Norrlands
trängbatal-j o n och fick sitt nuv. namn 1902.
Norrlin, Johan Peter, finländsk
botanist (1842—1917). Var 1879—1903 prof, i
botanik i Helsingfors. N. ökade genom talrika
resor i Finland väsentligt kunskapen om dess
flora. Tills, m. W. Nyländer utgav han
exsic-katverket »Herbarium lichenum Fenniæ». Som
florist och systematiker utredde han bl. a.
med stor skarpsynthet Finlands hieracier samt
utgav exsickatverken »Herbarium
pilosella-rum Fenniæ» och »Hieracia exsiccata». I
»Bidrag till sydöstra Tavastlands flora» (1871)
och »Flora Kareliæ onegensis» (1871—72),
bägge i Societas pro fauna et flora fennicas
förhandlingar, ägnade han den största
uppmärksamhet åt växttopografien. Han utövade
ett i flera avseenden grundläggande
inflytande på växtgeografien i Finland. C. S-g.
Norrljusne, se Ljusne-Voxna a. - b.
Norrländska förbudslagen, se Nor r
lands-frågan, sp. 1244.
Norrländska tvärbanor, järnvägsförbindelser
mellan N. stambanan och Inlandsbanan samt
den förr Norrländska tvär b anan
benämnda linjen Sundsvall—Storlien—norska
gränsen. Den sistnämnda (äldsta), 363 km,
är från Sundsvall framdragen över Ange—
Bräcke—Östersund-—Storlien—norska gränsen
(3,8 km v. om Storliens station), där den
anknyter till norska statsbanorna. Sträckan
Ange—Bräcke ingår numera jämväl i Norra
stambanan (se d. o.). Benämningen
Tvärbanan genom Jämtland avser
endast linjen
Ange—Bräcke—Östersund—Storlien—norska gränsen, 268 km. Sträckan
Sundsvall—Torpshammar (inköpt enskild,
1874 öppnad, smalspårig bana) öppnades
som normalspårig 1886, Torpshammar—
Bräcke 1878, Bräcke—norska gränsen 1879—
82. — Om de övriga tvärbanorna se I
n-1 ands banan, sp. 613. Linjen Hällnäs—
Storuman, 167 km, fullbordades 1930.
Tvärbanan från Jörn till Arvidsjaur kommer att
anslutas till Inlandsbanan, som får en
östligare sträckning än den tidigare beslutade, vid
Arvidsjaur, varför tvärbanan ej kommer att
utbyggas till Gubblijaure. — Jfr även
Malmbanan. F. P.
Norrman, Herman, målare (1864—1906).
I sin ungdom snickar- och yrkesmålarlärling,
var N. en kort tid 1885—86 elev vid
Konstakad. och därefter av C. Larsson vid
Göteborgs museums konstskola. N. begav sig 1887
till New York, därifrån till Paris, slog sig
1890 ned i Tranås och levde där som
möbelsnickare och målare. Han hade till en början
försökt sig med små porträttfigurer i interiör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
