Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrlandsfrågan
1245
tighet blir tjänlig för det med styckningen
avsedda ändamålet, har 1909 års lag upphävts.
— 4) Förslag om en särskild arrendelag för
Norrland och Dalarna, avsedd för bolagens
och enskilda skogsspekulanters
utarrenderade hemman. Genom lag 25 juni 1909 har
stadgats, att arrendetiden ej skulle få
understiga 15 år, att arrendatorn äger ovillkorlig
rätt till husbehovsvirke och bete m. m.
liksom rätt att verkställa nyodling samt erhålla
ersättning därför vid arrendets avträdande,
att jordägaren har nybyggnadsskyldighet o.
s. v. Denna lag gäller för hela Norrland och
vissa delar av Kopparbergs län (jfr lag 10
maj 1912). — 5) Till förekommande, att
föreskrifterna om ägostyckning kringginges,
föreslogs, att högst 1I5 av hemmans ägovidd
finge avsöndras. Härav föranledd ändring
(1907) i § 20 mom. 1 av lagen 27 juni 1896
har avlösts av 1926 års jorddelningslag (se
ovan 3). — 6) Förslag om införande av
van-hävdslag för vederbörande fastigheter. 1909
kom, i sammanhang med arrendelagen, en
sådan vanhävdslag, kallad »uppsiktslag», till
stånd. Se vidare
Jordbrukskommis-s i o n. — 7) Förslag till expropriationslag
för utbrytning av odlingslägenheter å
trävaruindustriens fastigheter. Förslaget har
hittills ej lett till påföljd. — 8) Förslag om
åtgärder för upplåtelse av odlingslägenheter å
kronomark. Se Odlingslägenheter på
kronoparker. — 9) Förslag om
lättnader i väghållningsbesväret, som för Norrlands
jordbruksbefolkning varit särdeles
betungande. Fr. o. m. 1929 har repartitionstalet för
vägskatt så ändrats, att inkomst påföres en
vägfyrk för varje 15 kr. (förut 30 kr.).
Härigenom och genom automobilskatten har
fastigheternas relativa andel i vägskattebördan
avsevärt minskats, samtidigt som genom
kommunikationernas förbättring jordbruket fått
bättre avsättningsförhållanden. — 10)
Förslag om nya grunder för skogsbeskattningen.
Huvudsaken vore, att inkomsten av
skogsavverkning beskattades i de kommuner, där
skogarna äro belägna. Detta önskemål har
till en del vunnits genom införande av
skogs-accis (se d. o.). Enl. kommunalskattelagen
28 sept. 1928 utgår för skogsfastighet
kommunalskatt dels som fastighetsskatt, dels, i
den mån den överstiger 4 % av skogsvärdet,
såsom inkomstskatt. — 11) Förslag om
ändrade anordningar i fråga om
flottningsvä-sendet, där skogsbolagen ansetts ha
begagnat sin makt till att gynna sig själva.
1919 infogades i 1918 års vattenlag ett kap.
(6) om allmän flottled och utfärdades en
särskild lag om flottning i allmän flottled (se
Vattenlagen). — 12) Kostnaderna för
laga skiften av de väldiga skogsvidder, som
genom avvittringen tillädes hemmanen, hade
flerstädes uppgått till orimliga belopp, oeh
bolagen hade begagnat sig av böndernas fruktan
för skifte till att med hot om begärande av
laga skifte tvinga dem att sälja för vrakpris.
Kommittén föreslog nu statslån för
bestridande av skifteskostnaderna, revision av
lantmäteritaxan. 1906 års riksdag beslöt, att
understöd till utflyttning till följd av laga
skifte kunde av allmänna medel erhållas utan
återbetalningsskyldighet med hälften av den
uppskattade utflyttningskostnaden jämte
1246
visst tillägg. F. n. gäller k. kung. 8 juni
1923 (med ändring 18 juni 1925).
Lantmäte-rikostnaderna ha reglerats genom
lantmäte-ritaxa (senaste av 25 nov. 1927). — 13)
Kommittén föreslog bildande av
skogsallmänning-ar och skogsmedelsfonder. Den skog, som till
följd av avvittringarna tillfallit
hemmansägarna, hade till stor del gått dem ur
händerna. Ett medel att behålla skogskapitalet
i befolkningens besittning vore bildandet av
skogsallmänningar, planmässigt skötta under
allmän kontroll. Dylika allmänningar och
fonder ha bildats för vissa socknar i
sammanhang med avvittringen. 1926 års lag
om delning av jord å landet har möjliggjort
bildande av s. k. gemensamhetsskogar i
samband med skifte. Riksdagen har 1930 med
bifall till en k. prop. beslutat inrättande av
en ko mmun sk o g s 1 ånef o nd för
finansiering av inköp åt kommuner av olika
slag av mark med otillfredsställande
skogs-tillstånd inom områden, på vilka
skogsvårdslagen äger tillämpning. För ändamålet ha i
riksstaten för 1930/31 bland utgifter för
kapitalökning anvisats 200,000 kr. Se k. kung.
27 juni 1930. — 14) Förslag om avsättande av
en dikningsfond för de fyra nordligaste länen,
varav lämnas anslag utan
återbetalningsskyldighet till högst hälften av kostnaden för
vat-tenavledning. Dessutom borde en
nyodlings-fond inrättas till främjande av uppodling av
jord. F. n. beviljas anslag ur statens
avdik-ningsanslag (budgetåret 1930—31 3,800,000
kr.) samt lån ur statens avdikningslånefond
(30 juni 1930 utgörande 44,623,000 kr.; se
Av-dikningsanslag, Nyodlingsfond
och Odlingslånefonden). — 15)
Kommittén föreslog för jordbruksundervisningens
höjande tillsättande av 22 kringresande
lant-brukskonsulenter. För dessa, numera kallade
jordbrukskonsulenter och till antalet 53,
utgör årliga anslaget (1930/31) 297,000 kr. (jfr
Konsulent). Även utgår anslag till
vand-ringsrättare (se d. o.), f. n. (1930/31) 120,000
kr. Antalet vandringsrättare är f. n. 80. Även
må nämnas, att kemiska stationen i Luleå
1909 förändrades till fristående
kemisk-växt-biologisk anstalt (se Luleå, sp. 299). —
16) Kommittén uttalade vissa önskemål, ss.
om Inlandsbanans byggande; se
Inlandsbanan. — Av reservanter mot vissa delar
av kommittébetänkandet framställdes förslag,
bl. a. om sänkning av bolagens kommunala
rösträtt, ett önskemål, som numera
realiserats (se Kommu n, sp. 1030 ff.), och
rättshjälp åt lantbefolkningen.
Till N. kunna ock räknas åtskilliga andra
större och mindre ekonomiska och sociala
spörsmål ang. Norrland, t. ex. frågan om de
norrländska malmfälten samt därvarande
malmers brytande och utskeppning, statsinköp
av skogbärande mark, skogsvårdsavgift (se
d. o.), vissa delar av gruvlagstiftningen,
utnyttjandet av de norrländska vattenfallen
m. fl. vattenrättsfrågor, inrättande av
skydds-skogar, utredning av de norrländska
skogsarbetarnas levnadsförhållanden,
folkundervisningen i de finska trakterna,
lappbefolkningens vidmakthållande. — Resultatet av
den ovan skisserade lagstiftningen och av
den upplysningsverksamhet, som energiskt
bedrivits bland Norrlands
jordbruksbefolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
