Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norunda kontrakt - Norunga - Norvagism - Norvegia - Norwich - Norwich school - Norwid, Cyprjan - Nosaby - Nosairier el. Nusairier - Nosari, Navsari - Nosemasjuka - Noshornsbagge - Noshörningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Norunda kontrakt—Noshörningar
1284
Norunda kontrakt ingår numera i U 11 e
r-åkers och Norunda kontrakt (se
d. o.).
Norunga, socken, se N å r u n g a.
Norvagi’sm, norsk språkegendomlighet, som
nyttjas i annat språk än norskan.
Norvègia, latiniserat namn på Norge.
Norwich. 1. [nå’rid$.] Huvudstad och eget
stadsgrevsk. i eng. grevsk. Norfolk, vid
Wen-sum nära dess förening med Yare; 124,700
inv. (1928; garnisonen ej inräknad). N. är en
ålderdomlig, vacker stad Utom katedralen
(gr. 1096), som bevarat siti normandiska ur
sprung mer än andra eng. kyrkor, finnas i
N. 37 kyrkor samt flera andra intressanta
byggnader, bl. a. en normandisk borg
(1100-talet), nu inrymmande geol., arkeol. o. a.
museer. Industrien producerar skodon, stärkelse,
senap (Colman’s), choklad, konstsilke
(schalar), jordbruksmaskiner och öl. — Under
normandisk tid en av landets största städer, var
N. redan under 1300-talet bekant för sin av
flamländare tidigare införda vävnadsindustri.
2. [nå^itj.] Stad i s. ö. Connecticut, U. S.
A., vid Thames; 23,021 inv. (1930).
Bomulls-och yllefabriker, tillv. av skjutvapen,
läder-och gummivaror. — N. grundlädes 1659 av
eng. kolonister genom landköp från
mohikanerna och kallades först Mohikan.
Norwich school [nå’rid-§ sköT], seCrome, J.
Norwid [nå’rvit], C y p r j a n, polsk skald,
filosof, konstnär (1821—83), emigrant,
under senare år bosatt i Paris. N:s romantiskt
mystiska alster rönte först långt efter hans
död uppskattning; mest bekant är den
platon-ska dialogen »Promethidion» (1851). A. A-t.
Nosaby, socken i Kristianstads län,
Vil-lands härad, på Kristianstadsslätten,
närmast ö. om Kristianstad; 29,14 kvkm, 2,288
inv. (1931). 2,194 har åker; skog saknas. N.
kyrkby har omkr. 500 inv. Egendom:
Ham-mar«hüs. Pastorat i Lunds stift, Villands
kontrakt.
NosäTrier el. NusaPrier (arab, nusairije,
småkristna), ett i Syrien bosatt folk. Deras
religion är en blandning av urgammal
soldyrkan, gnostisk kristendom och schiitisk
mu-hammedanism. Den panteistiskt fattade
gu
domlighetens inkarnation är Ali
(Muhammeds måg), som sju särskilda gånger, bl. a.
som Adam, Mose och Jesus, uppenbarats i
mänsklig gestalt. Vidare tro de på de 12
imamerna (se I m a m), en kommande Messias
(el-mahdi), ett slags själavandring m. m. De
uppskattas till 120,000—150,000, och deras
språk är arabiska. Se R. Dussaud, »Histoire
et religion des nosairis» (1900). K. V. Z.*
Nosari, N a v s a r i, stad i britt.-ind.
vasallstaten Baroda, vid järnvägen Bombay—
Baroda; 17,982 inv. (1921); en av parsernas
äldsta huvudorter i Indien, berömt
»eldtempel».
Nosemasjuka, se Bin, sp. 307.
Noshornbagge, zool., se Jättebaggar.
Noshörningar, Rhinocerotidae, familj bland
hovdjuren, stora djur med tjock, sparsamt
hårklädd hud, grov kroppsbyggnad,
långsträckt skalle med stora luftrum och med 1
el. 2 horn. Dessa ha konisk, ofta något
till-bakaböjd form ooh bestå av en solid massa
förhornade epidermisceller. Det främsta
hornet sitter på de sammanvuxna näsbenen,
det bakre på pannbenet. Benen äro korta
och grova med tre hovbärande tår och en
elastisk trampdyna på varje fot. Svansen
är täml. kort, hoptryckt från sidorna med
starkare hårväxt längs kanterna. ögonen
äro små, öronen uppstående, hårkantade.
Fram- och hörntänder vanl. starkt
reducerade. Kindtänder vanl. 7 i varje käkhalva. —
Under tertiärtiden utgjorde
noshörningsdju-ren en synnerligen talrik och formrik grupp
med utbredning från Nordamerika genom
Asien och Europa. På förstnämnda kontinent
dogo alla ut redan tidigt under pliocen tid,
under det att rätt många kvarlevde i de
båda andra ännu en tid och även några in
vandrade till Afrika norrifrån. Några
arter av släktet Coelodonta funnos t. o. m.
under istiden. De hade en tät hårfäll (u
11-håriga n.), såsom man funnit av hela
kadaver dels i jordvaxgruvor i Galizien, dels
infrusna i Sibirien. Näshornet hos dessa var
mycket långt (över 1 m), och för att
uppbära det bättre var skiljeväggen i näsan starkt
förbenad. — Nutidens n. utgöra blott en svag
spillra av 5 arter, fördelade på 4 släkten. De
leva enstaka eller några få tillsammans.
Ehuru tröga och sävliga, då de äro ostörda,
kunna de utveckla en betydande snabbhet och
stundom utan synbar orsak skrida till anfall.
Deras syn är dålig, hörseln god och lukten
utmärkt. Vissa arter taga gärna gyttjebad.
Sumatranoshörningen,
Dicerorhi-nus sumatrensis, är den minsta (1,2 m hög,
2,1 m lång) och mest håriga med 2 korta horn,
1 övre framtand och 1 undre hörntand.
Utbredning från Assam till Sumatra och
Bor-neo. Släktet Rhinoceros har blott 1 horn, 1
framtand i över- och underkäke samt 1
hörntand i den senare. Den tjocka huden är av
djupa, permanenta veck delad i vissa fält.
Detta är mest utpräglat hos den indiska
noshörningen, R. unicornis, som blir
över 3 m lång, 1,7 m hög. Den är nu nästan
utrotad och torde knappt finnas mer än i
skogar i Cooch Behar. Javanoshörningen,
R. sondiacus, är mindre, omkr. 2,5 m lång,
mera hårig med högst 25 cm långt horn, som
skall saknas hos honan. Huden är ej så knö-
NORUNDA H?
Skala 1:500 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
