Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notskrift - Notsystem - Nottaljeskänklingar (Nödtaljeskänklingar) - Nottebäck med Granhult - Nottingham - Nottingham, earl av, titel - Nottryck - Notturno - Notvarp - Notviken - Nougat - Nouméa, Numea (Port-de-France) - Nousis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Notsystem—Nousis
1292
Neumer (utan linjesystem) vid en liturgisk sångtext. lOOO-talet.
började mera allmänt användas på 900-talet,
och med lOOO-talet tillkom klaven, varigenom
intervallen fullt klart kunde framstå. Före
klaven användes en kort tid olika färgade
linjer för att markera vissa bestämda toner
(vanl. f och c). Denna sedan färdiga n. med
klaver saknade taktbeteckning och
takt-streck. Först med »mensuralnotskriften» (se
M e n s u r a 1 m u s i k) på 1100- och 1200-talet
löstes den rytmiska frågan. Den äldre
»koralnotskriften» (vanl. på fyra linjer) har levat
kvar inom katolska kyrkan, där den brukas
för den liturgiska mässången. — Jämte
skriften med nottecken har förut även använts
s. k. tabulatur, vilken antingen visar greppet
på ett stränginstrument (på halsen), angivet
i bokstav el. siffra (så t. ex. i luttabulaturen)
el. också tonens eget namn (så t. ex. i
orgel-tabulaturen). De rytmiska tecknen sattes då
ovanför. Av orgeltabulaturen har den nutida
n. lånat de vanliga beteckningarna: irm
m. m. Även äro vår n:s »kors» och »be»
förändrade bokstavsbeteckningar: J och l( av b
och j, av b, det förra kallat »b quadratum»,
det senare »b rotundum», det kvadratiska och
runda b. Ännu i våra dagar arbetas det på
att »förbättra» n., men i stort sett har man
stannat vid den form n. hade för 200 år sedan.
— Litt.: J. Wolf, »Handbuch der
Notations-kunde» (2 bd, 1913—19) och »Die
Tonschrif-ten» (1924). T. N.
Notsystem, sammanfattningen av alla
musikaliska skrivtecken (se Notskrift).
Nottaijeskänklingar (Nöd t al j
eskänk-lingar), kättingar el. tåg, fästa vid rodrets
akterkant på större fartyg och därifrån ledda
upp till fartygsrelingen. Om fartygets
styrledning havereras, huggas i n. taljor, de s. k.
nottal jorn a, medelst vilka fartyget
därefter kan nöjaktigt styras. ö-g.
Nottebäck med Granhult, socken i
Kronobergs län, Uppvidinge härad, kring källsjöar
till Mörrumsån, vid n. länsgränsen; 211,22
kvkm, 2,442 inv. (1931). Skogs- och
mossmarker, särskilt i n. kuperade. 1,135 har
åker, 13.998 har skogsmark. Egendomar:
Klavreström (se d. o.), Norrhults gjuteri och
Rosdala glasbruk. Pastorat i Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt. I Granhult Värends
enda bevarade medeltida träkyrka.
Nottingham [nå’tiqom]. 1.
(Nottingham-shire el. Notts.) Grevskap i mell. England;
2,186 kvkm, 641,134 inv. (1921; inkl,
stads-grevskapet N., se nedan). Frånsett Trentdalen
är N. i allm. kuperat med
spridda skogar. I s. The
wolds, en kullig
jordbruksbygd med mossar, i n.
dräne-rade och uppodlade
sump-trakter. De viktigaste
produkterna äro kol, gips,
järnmalm och kalksten.
2. Huvudstad och eget
stadsgrevskap i grevsk. N. på
sandstenskullar vid den
segelbara Trent, omkr. 180 km
n. n. v. om London; 266,800
inv. (1929); omgivet av
förstäder. I stadens mitt
Market place, Englands största
torg, omgivet av
ålderdom
liga hus. Borgen (1600-talet), på ett äldre
normandiskt fästes plats, inrymmer nu
konstmuseum. Rom.-kat. katedral (1842—44). N.
är säte för kat. biskop och University college
(med textilavdelning). Gammal fabriksstad,
från 1700-talet huvudort för eng.
strumptillverkning. Här uppsatte R. Arkwright (se d. o.)
1768 världens första spinnmaskin.
Spetsfabriker, maskin-, tobaks- och litografisk industri.
Velocipedfabriker. — N. erövrades 868 av
danskarna och blev en av Danelagens
huvudorter; var 1811 skådeplats för ludditernas (se
d. o.) uppror.
Nottingham [nåÄinom], earl av, se H
o-w a r d, Ch.; mest känd som lord Howard
of Effingham.
Nottryck skedde urspr. genom att man
utskar linjer och noter (först var för sig) i
träsnitt. Den äldsta boken med tryckta noter
är Missale romanum (Rom 1476).
Mensu-ralnoter i dubbeltryck (linjer och noter för
sig) använde först Petrucci i Venezia
(privilegium 1498; första boken 1501). Lösa typer
med noter och linjer satta tillsammans
utbildades i Frankrike (från 1525) av Haultin,
Attaignant och Ballard. 1586 utkom första
notboken stucken i koppar. 1755 förbättrade
J. G. Breitkopf trycket med lösa typer.
Lito-grafiskt tryck började användas omkr. 1800.
Numera förekommer mest zinketsning. Litt.:
W. Gamble, »History of musical engraving
and printing» (1923). T. N.
Notturno [nåto’rnå], it., mus., se N o
c-t u r n e.
Notvarp, se Varp 3.
Notviken, stadsplanelagt område av Luleå
(se d. o. och dess omgivningskarta). Var till
1907 mötesplats för Norrbottens reg:te.
Nougat [noga’], provens, (av lat. nucätum,
tillredning av nötter), även N u g a t, ett
slags knäck, som urspr. tillverkades i
Provence av honung samt vit och grön mandel.
Detta är vit n. Brun n. göres av brynt socker
och mandel. (D-e.)
Nouméa [nomea’], N u m e a, förr
Port-d e - F r a n c e, huvudstad i fr. kolonien Nya
Kaledonien, på öns s. v. kust; 10,415 inv.
(1926), därav 6,550 vita. Koloniens
huvudhamn. Ängbåtsförbindelse bl. a. med Sydney.
Nousis [nåo’sis], fi. Nou’siainen, socken i
Äbo och Björneborgs län, Finland; 196 kvkm,
3,076 inv. (1930), finsktalande. N.
församling är en av Finlands äldsta och var dess
första biskopssäte. Finlands apostel, biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
