- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
1293-1294

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nousis - Nouveauté - Nouvelle-Calédonie - Nouvelle Revue Française, La - Nouvelles Littéraires, Artistiques et Scientifiques, Les - N. O. V. - Nowaczyński, Adolf - Novae - Novaja - Novaja Zemlja - Novák, Arne - Novák, Vítězslav - Novaković, Stojan - Novalis - Novantik - Novara - Nova Scotia (Nya Skottland)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1293

Nouveauté—Nova Scotia

1294

Henrik (se d. o., sp. 868), lär enl. egen önskan
ha blivit begraven i N., varifrån hans ben
efter 1300 överflyttats till Äbo. O. Brn.

Nouveauté [novåte’], fr., nyhet; mode-,
varu-, boknyhet.

Nouvelle-Calédonie [novä’1-kaledåni’], se
Nya Kaledonien.

Nouvelle Revue Frangaise, La [la novä’l
rovy’ fräsa’z], litterär månadsskrift i Paris,
uppsatt 1909 av G. Gallimard, A. Gide o. a.
med J. Rivière som red. (d. 1925), därefter
J. Paulhan.

Nouvelles Littéraires, Artistiques et
Scien-tifiques, L e s [lä novä’l literä’r artisti’k e
siätifi’k], veckotidskrift i Paris, uppsatt 1923,
främst ägnad litteraturkritik; redaktörer J.
Guenne och M. Martin du Gard.

N. O. V., förk. för Nykter hetsorden
Verdandi.

Nowaczynski [nåvatfy’njski], Adolf, polsk
författare och publicist (f. 1876). Väckte
uppseende genom satirer och pamfletter med
kvicka skällsord och har sedan skrivit en
mängd dramer, i regel utan dramatiskt
innehåll men med briljant tidsfärg, god dialog
och stora möjligheter för skickliga
skådespelare. A. A-t.

Növae, nya el. temporära stjärnor (se d. o.).
Novaja [nå’-], fem. av ry. novyj, ny.

Novaja Zemlja’ [nå’-], »nya landet», till
sovjetryska regionen Nordlandet hörande
dub-belö i Ishavet, mellan 70° 30’ och 77° n. br.,
genom Kariska sundet skild från ön Vajgatj
vid Nordrysslands kust. Sundet Matotjkin
sjar delar N. i Nordön (50,515 kvkm) och
Sydön (40,955 kvkm). N. bildar en
vecknings-kedja, vilken är att anse som en fortsättning
av Uralkedjan. N. är i s. täml. lågt, men i
närheten av Matotjkin sjar nå talrika höjder
omkr. 1,200 m ö. h. Kusten är merendels
sönderskuren av fjordar, det inre från omkr.
75° n. br. helt istäckt, medan Sydön har
del-glaciärer och i s. upptages av en låg tundra.
Klimatet är strävt med stormar och dimmor.
I Karmahuli på v. kusten (72° 23’ n. br.) är
medeltemp. för vintern —16° C, för de tre
sommarmånaderna 4,3° C; ö. kusten är
kallare. Växt- och djurvärlden är fattig och
helt arktisk.

N. har aldrig hyst någon inhemsk
befolkning, och koloniseringsförsök ha misslyckats.
F. n. leva på ön omkr. 100 samojeder som
jägare och fiskare. V. kusten är genom
inflytande av en gren av Golfströmmen en tid
isfri och besökes då av fiskare. — N. blev
bekant i Västeuropa genom Burroughs resor
1556, ehuru ryska jägare redan förut kände
till ön; den besöktes 1594 av W. Barents.
Bland nyare expeditioner må nämnas
Roz-myslovs 1769, Nordenskiölds 1875, Holtedahls
1920. — Litt.: »Report of the scientific results
of the norwegian expedition to Novaya
Zem-lya 1921» (3 bd, 1924—30); jfr art. av O.
Holtedahl i Nord. Tidskr. 1931.

Novåk [nå’väk], Arne, tjeckisk
litteraturhistoriker (f. 1880), prof, i tjeckiska
litteraturens historia vid univ. i Brünn, författare
till en serie förnämliga arbeten i tjeckisk
litteraturhistoria. Tills, m. J. V. Novåk har
han utgivit »Prehledné dèjiny literatury
ceské» (Tjeckiska litteraturens historia i
översikt; 3:e uppl. 1922), en vid studiet av

tjeckisk litteratur oumbärlig handbok. På
svenska föreligger »Tjeckiska litteraturen i
fågelperspektiv» (1928). Som raffinerad
konstkännare och utsökt stilist dokumenterar sig
N. i »Praha baroknl» (Barockens Prag, 1915;
fr. och ty. övers.). C. T-t.

Novåk [nå’väk], Vftèz sia v, bömisk
tonsättare (f. 1870), chef för tjeckiska
konserva-toriet i Prag 1919—22, framträdde som
kompositör i nationell anda med nyromantiskt
inslag och vann stor berömmelse genom
symfoniska dikter, uvertyrer, serenader, sviter (t.
ex. den berömda pianosviten »Pan», 1910,
senare instrumenterad), körverk och operor. T.N.

Novakovic [nåva’kåvitj], Stoj an, serbisk
statsman och filolog (1842—1915). Blev 1865
läroverkslärare i Belgrad, 1872
nationalbib-liotekarie, 1875 prof. N. var tre ggr
undervisningsminister, 1884 inrikesminister och under
bosniska krisen febr.—okt. 1909
konseljpresident, dessemellan bl. a. minister i
Konstan-tinopel, Paris och Petersburg. Han var en
mycket produktiv forskare, utgav en serbisk
bibliografi (1869), grammatik (2:a uppl. 1902)
samt en mängd avh. om serbisk litteratur och
historia, dikter, noveller m. m. A. A-t.

Novälis, pseud. för F. L. von Hardenberg
(se d. o.).

Novantik, se Nyklassicism.

Nova’ra [nå-]. 1. Prov, i Piemonte, Italien,
vid schweiz. gränsen; 3,591 kvkm, 384,342
inv. (1921). N. delen uppfylles av Alpernas
förberg, i s. utbreder sig ett slättland,
vattnat av Po och dess bifloder och genomdraget
av kanaler. — 2. Huvudstad i ovannämnda
prov., vid järnvägslinjen Turin—Milano;
56.260 inv. (1921). Biskopssäte. Till 1839
omgivet av spanska befästningsvallar, är N.
nu en modern stad. Katedralen (utom
dopkapellet) är ombyggd på 1860-talet. Kyrkan
San Gandenzio (1500-talet) har en kampanil
i barockstil. Rådhus från 1300-talet, museum
med rom. fornsaker. Silkesindustri. — N., den
romerska kolonien Novaria, var under
medeltiden en blomstrande stad. Vid N. slog
Ra-detzky 23 mars 1849 med 70.000 österrikare
(som dock vid olika tider anlände till
slagfältet) i grund den sardinska armén, 65,000
man, under konung Karl Albert.

Nova Scotia [n;Tu’vo skåu^a] (Nya
Skottland), off. förk. N. S., den sydöstligaste av
Kanadas maritima provinser, omfattar
halvön Nova Scotia och Cape Breton island (se
kartskiss vid New Brunswick); 55,496
kvkm, 523.837 inv. (1921), beräknad
folkmängd 1928 547,000; huvudstad: Halifax.
N. vetter i s. ö. mot Atlanten samt
begränsas i n. v. av den djupt inträngande Fundy
bay och Northumberland strait, en utgrening
av S:t Lawrencebukten; mellan dessa
förbinder Chignectonäset N. med New Brunswick.
Det smala Strait of Canso avskiljer Cape
Breton (se d. o.). Atlantkusten är inskuren av
talrika fjordar och har en örik skärgård;
långt ute till havs ligger den ensliga Sable
island. Det inre genomdrages av
Appalacher-nas utlöpare (kambrosilur- och karbonlager),
graniter m. m., täckta av glaeiala
avlagringar). — Klimatet påverkas av den kalla
Labra-dorströmmen och är för breddgraden tämligen
kyligt (Halifax: jan. —5,6° C, juli 18.2°);
årsnederbörden överskrider 1,000 mm; täta,
lång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free