Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November - Novemberförfattningen - Novembertraktaten - Noverre, Jean Georges - Nové Zámky - Novgorod (Velikij) - Novial - Novibazar - Noviciat - Novikov, Nikolaj Ivanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Novemberförfattiiingen—Novikov
1297
naden med ett dagantal av 30 i den numera
allmänt giltiga kalendern.
Novemberförfattningen, den av ministären
Hall nov. 1863 genomförda grundlagen för
Danmarks och hertigdömet Slesvigs
gemensamma angelägenheter. Utåt betydde n. det
slutliga genomförandet av de
nationallibera-las Eiderprogram, inåt var den uttryck för
samma partis efter 1849 tilltagande ovilja
mot den allmänna rösträtten. Preussen och
Österrike krävde n:s upphävande, och
Danmarks avslag ledde till kriget 1864. Efter
freden bortföll n. 1866. P. E-t.
Novembertraktaten är den vanliga
benämningen på det fördrag, som 21 nov. 1855 i
Stockholm avslöts mellan Sverige-Norge å
ena samt Frankrike och England å andra
sidan. Krimkriget (se d. o.) medförde ett
livligt intresse från västmakternas sida att
draga Sverige-Norge till sig, en tendens,
som vann anklang både hos Oskar I och en
del av den svenska allmänheten, som
reagerade mot Rysslands sedan 1812 gärna
hävdade anspråk på inflytande över Sveriges
utrikespolitik. Ett alliansanbud från
västmakterna 1854 ledde ieke till resultat. I stället
öppnades följ, år förhandlingar om en
garantitraktat, som i nov. slutfördes. Enl. den
s. k. n. förband sig Sverige-Norge att ej
till Ryssland avstå eller med Ryssland utbyta
eller låta Ryssland besätta någon del av de
förenade rikenas områden samt att ej heller
åt Ryssland medge betes-, fiske- eller annan
dylik rätt inom sagda områden eller utmed
svensk-norska kusten. I gengäld lovade
Frankrike och England att vid behov bistå
Sverige-Norge att avvisa ryska anspråk i denna
riktning. N., som ratificerades 17 dec. 1855,
uppfattades allmänt som ett tecken till
Sve-rige-Norges snart förestående direkta
anslutning till Rysslands fiender. Detta intryck
förstärktes därigenom, att den franske
generalen Canrobert (se d. o.) strax före
traktatens undertecknande vistades i Stockholm och
med Oskar I diskuterade planer på vidsträckta
krigsoperationer i Östersjön för 1856.
Krim-krigets inom kort inträffade avslutning
hindrade dessa planer att taga fastare former. N.
kom emellertid att formellt äga bestånd, tills
den för Norges del ersattes genom
integritets-traktaten av nov. 1907 (se Norge, sp. 1206),
medan den för Sveriges räkning förklarades
upphävd genom en i samband med Nord- och
östersjödeklarationernas avgivande 23 april
1908 i Stockholm undertecknad akt. —
Traktaten trycktes i Svensk Författningssamling
1855 (n:r 105) samt är senare åter tryckt i
»Sverges traktater», XI (1898). Litt.: C.
Hal-lendorff, »Oscar I, Napoleon och Nikolaus»
(1918), »Konung Oscar I:s politik under
Krimkriget» (1930) och samme förf, i »Sveriges
historia till våra dagar», XII (1923). C. H. H.*
• Noverre [nåva/r], Jean Georges, fransk
balettmästare (1727—1810). Var anställd vid
Opéra-comique i Paris och därefter vid flera
utländska scener, bl. a. i London, och slutligen
1776—80 vid Stora operan i Paris. N. var
balettens reformator (se Balett, sp. 764).
Han utgav bl. a. »Lettres sur la danse et
sur les ballets» (1760). — Biogr. av C. E.
Noverre (1882). T. N.
Nové Zåmky [nå’vè zä’mki], magyar. Érse-
1298
kujvår, ty. Neuhäusel, stad i Tjeckoslovakien,
v. Slovakien, vid nedre Nitra och järnvägen
Bratislava—Budapest; 22,741 inv. (1930;
1921: 41 % slovaker, 50 % magyarer).
Järnvägsknut, kvarnar. Fordom stark fästning,
slopad 1724—26.
Novgorod [nå’vgørøt] (N. V e 1 i’k i j, »stora
N.»), stad i sovjetryska Leningradregionen,
vid den segelbara Volchov, 3 km från dess
utlopp ur Ilmen, 160 km s. s. ö. om
Leningrad; 32,764 inv. (1926). Sågverk,
skofabriker, bryggerier m. m. Den muromgärdade
staden ligger på en höjd, omgiven av
slättland. Den delas av floden i två delar,
»han-delssidan» (Torgovaja) på ö. stranden och på
den västra Kreml och Sofiastaden, som har
namn av N:s värdefullaste hist. minne,
Sofia-kyrkan, påbörjad 1045 och nu inrymmande
en avd. av N:s museum för äldre konst. Inom
Kreml finnas ett statens hist. museum, flera
äldre kyrkor samt ett monument, rest 1862
till 1000-årsminnet av ryska rikets
grundläggning. På »handelssidan», till vilken en
vacker stenbro leder över, ligga flera
märkliga kyrkor, ss. Nikolauskyrkan (gr. 1113),
museet för äldre konst (gr. 1913), även
inrymmande en avd. för ny rysk konst
(tavelgalleri öppnat 1925) samt ett
revolutionsmuseum. M.
Enl. krönikan skall N. (de nordiska
sagornas Holmgård) ha varit de inkallade
var-jagernas första huvudort. Efter Ruriks död
(879) blev Kiev det nya väldets centrum, och
N. stod länge i beroende av denna stad. Vid
1100-talets början frigjorde sig N.
fullständigt. Staden blev ett slags republik, styrd
av en folkförsamling (vetje) och en
borgmästare (posadnik). Under 1200- och
1300-talet var N. Östeuropas främsta handelsstad;
för hansan hade den oerhörd betydelse. Till
N. hörde då hela det nuv. n. v. Ryssland,
delat i fem pjatiny (»femtingar»). Mot
1300-talets slut kom N. i beroende av Moskva, och
1478 intogs det av Ivan III. Det kuvades
fullständigt av Ivan IV 1570. — Från
1100-talets senare hälft hade Sverige ofta krigiska
förvecklingar med N. (Birger jarl, Tyrgils
Knutsson). Med N. slöto svenskarna freden
i Nöteborg 1323, och i N. ingingo Gustav
Vasa och Ivan IV sitt fredsfördrag 1537.
1611 intog Jakob De la Gardie N. och
installerade sig där som ståthållare. — Redan
under 1100-talet fanns i N. ett väringarnas
(varjagernas) kvarter (s. delen av stadens
handelssida) med gotländskt faktori (gotskij
dvor), väringekyrka och väringarnas
(han-dels)hus. Ännu på stadsplaner från
1700-talet upptages en Väringegata. Litt.: J. J.
Mikkola i Hist. Tidskr. för Finland 1927 samt
(på finska) i Historiallinen Arkisto, bd 36
(1928). R. E-m.
Novia’l, av O. Jespersen (se d. o.) skapat
hjälpspråk; ordbok utgavs 1930.
Novibäzar, se N o v i p a z a r.
Noviciät, se Novis.
Novikov [navikå’f], Nikola j I v a n
o-vitj, rysk publicist (1744—1818). Utgav
från 1769 i Petersburg bl. a. tre satiriska
tidskrifter, ett ryskt författarlexikon (1772)
och ett fornryskt bibliotek. 1779 flyttade N.
till Moskva, där han arrenderade univ:s
tryckeri och tidning, startade ett stort bokförlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
