Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novikov, Nikolaj Ivanovitj - Novikova, Olga Aleksejevna - Novi Ligure - Novipazar (Novi Pazar, Novibazar) - Novis - Novi Sad - Novitiat - Novitier - Novo Georgievsk - Nowogródek - Novoje - Novoje Vremja - Novokain - Novonikolajevsk - Novorossijsk - Novosibirsk (Novonikolajevsk) - Novosiltsev, Nikolaj Nikolajevitj - Novotjerkask - Novum (testamentum) - Novus - Novyj - Nový Jičín - Nowy Sacz - Nox - Noxa - Noyades - Noyon - N. P. - N. P. D. - N. S. (Nova Scotia) - N. S. (Namnlösa sällskapet) - n. sp., nov. spec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Novikova—n. sp.
1300
öppnade boklådor oeh bibliotek samt utövade
en storartad välgörenhet. Med sin dragning
åt mysticismen blev N. på 1770-talet
frimurare rnen därigenom snart misshaglig för
Katarina II. Efter åtskilliga trakasserier
inspärrades N. 1792 i Schlüsselburg för
konspiration o. a. uppkonstruerade förbrytelser
men frigavs av Paul I 1796. A. A-t.
Novikova [navikå’va], Olga
Alekse-j e v n a, rysk skriftställarinna (1840 el. 1848
—1925). Förfäktade i böcker (»Is Russia
wrong», 1878, m. fl.), broschyrer och en mängd
artiklar i pressen Rysslands sak inför engelsk
publik, ivrade för ett engelskt-ryskt
närmande och samverkade med Gladstone i
slaviska frågor. Jfr [W. T. Stead] »Olga
Novi-koff. M. P. for Russia» (benämning, given
henne av Disraeli; 1909).
Novi IJgure [nå’vi li’gore], stad i it. prov.
Alessandria, 60 km n. n. v. om Genua; 19.724
inv. (1921). Sidenindustri. Här slogo
österrikarna och ryssarna under Suvorov
fransmännen 15 aug. 1799.
Novipazar [nå’vi-], även Novi Pazar
och Novibazar, stad i Jugoslavien, på
platsen för den gamla serb, staden Rassa,
vid Ibars biflod Raska. 1921 hade N. 11.207
inv. — N. var före 1913 huvudort i det
turkiska sandjaket N. mellan Serbien och
Mon-tenegro. Enl. Berlinkongressens beslut 1878
och en turkisk-österrikisk konvention 1879
fick Österrike-Ungern lätt att hålla
sandjaket besatt, vilken ockupation upphörde i
samband med annexionen av Bosnien och
Herce-govina 1908. Sandjaket delades 1913 genom
freden i Bukarest mellan Serbien och
Monte-negro. Under världskriget var det 1915—18
besatt av österrikiska trupper.
Novis (fr. novice, av lat. novidus,
nybliven), den, som före avläggandet av
klosterlöftena genomgår en provtid (n o v i c i a t,
novi t i a t) i klostret på minst ett år. Under
denna tid stå n. under uppsikt av en n o v i
s-mästare. Under och efter provtiden står
det n. fritt att utträda ur klostret.
Novisinrättningens ursprung härledes vanl. från
500-talet. (Hg Pl.)
Novi Sad [nå’-], ty. Neusatz, huvudstad i
banatet Donau, Jugoslavien, vid Donau;
51.000 inv. (1922). Säte för grek.-ortodox
biskop och armékårskommando. Flyghamn.
Järn- o. a. industri. Handel med livsmedel
(frukt, spannmål m. m.), sten och trä. N. var
före föreningen med Jugoslavien (1918) ett
kulturellt centrum för serberna i Ungern (jfr
M a t i c a).
Novitiat [-tsiä’t], se Novis.
Novi’tier, se Nation, sp. 740.
Novo Geo’rgievsk [nå’va-], se Modlin.
Nowogrödek [nåvågro’dek], huvudstad i
polska vojevodskapet N., ej långt från Njemen;
6,367 inv., mest judar. Under medeltiden säte
för en litauisk furste.
Novoje [nå’vajo], neutr. av ry. novyj, ny.
Novoje Vre’mja [nå’vaje-], ry., »Nya tiden»,
tidning i Petersburg, uppsatt 1865, övertogs
1876 av A. S. iSuvorin (1834—1912), som
gjorde den till ett nationalistiskt blad med
stor spridning. Den upphörde efter
bolsjevik-revolutionen 1917 men utgavs sedan någon
tid i Belgrad.
Novokaln, aminobensoesyredietylaminoetyl-
ester, ersättningsmedel för kokain men 6—8
gånger mindre giftigt och fritt från lokalt
retande verkningar. Försatt med helt litet
adrenalin, blir n:s lokalt smärtstillande
verkan långvarigare och starkare och ger i
detta avseende för många fall bland nu kända
medel det bästa praktiska resultatet.
Medlet är upptaget i Sv. farmakopén. C. G. S.
Novonikola’jevsk, se No vo sib ir sk.
Novorossi’jsk, stad i ry. regionen
Nordkau-kasien, vid Svarta havet; 67,995 inv. (1926).
Luftkurort. Stora cementfabriker och
petroleumraffinaderier. Utmärkt hamn. Stor
export av spannmål och petroleum.
NovosibiTsk (f. d. N o v o n i k o 1 a j e v s k),
huvudstad i sovjetryska regionen Sibirien,
vid Ob; 120.701 inv. (1926). Knutpunkt på
Sibiriska banan; regionens kommersiella
centrum. Stora sågverk, livsmedelsindustri
m. m. Betydande spannmåls- och
kreaturs-handel. N. grundades 1896.
NovosiTtsev, Nikolaj Nikolajevitj,
rysk ämbetsman (1761—1836), slutligen greve.
Deltog i svenska kriget 1788—90, anlitades
av Alexander I i flera politiska och
diplomatiska värv och var 1813—31 verksam i Polen,
där hans förföljelser mot den polska
ungdomen anses ha påskyndat utbrottet av polska
upproret 1830—31. N. uppgjorde 1820 ett
märkligt förslag till rysk författning. A-dJ.*
Novotjerka’sk, stad i ry. regionen
Nordkau-kasien, vid en gren av Don, n. ö. om Rostov;
62,274 inv. (1926). Klädes- och
maskinfabriker, stapelort för spannmåls-, vin- och
timmerexport. — Anlagt 1805 och förr huvudstad
i Donkosaekernas land, var N. 1918—20
huvudhärd för den antibolsjevikiska rörelsen.
No’vum (t e s t a m e’n t u m), lat., Nya
testamentet.
No’vus, lat., ny. — N o’v u s h o’m o, »ny
person», nykomling.
Novyj [nå’-], ry., ny.
Novy Jicfn [nå’vi jPtJin], ty. Neutitschein,
stad i n. ö. Mähren, Tjeckoslovakien, 33 km
s. v. om Moravskä Ostrava; 13,785 inv. (1930;
1921: 31 % tjecker, 68 % tyskar). Betydande
textilindustri (bl. a. stora hattfabriker).
Nowy Sacz [nå’- såTJ], stad i po.
vojevodskapet Kraköw, vid Dunajec; 26,280 inv.
(1921; omkr. 9,000 judar). Kvarnar och
järn-vägsverkstäder. Nära N. petroleumkällor.
Nox, lat., natt; som gudinna se N y x.
No’xa, lat., enl. romersk rätt skadegörande
handling, särskilt av slav el. djur, stundom
även sådan skada själv el. ersättning därför.
Noyades [n<naja’d], fr., »dränkningar», under
franska revolutionen förekommande
avrättningar genom dränkning; jfr C a r r i e r, J. B.
Noyon [ncoajå’], stad i fr. dep. Oise, vid
järnvägen Paris—-Bryssel; 5,408 inv. (1921;
7.277 inv. 1914). Märklig katedral med kor
från 1100-talet. I N. föddes J. Calvin. N.
är de av Caesar 57 f. Kr. besegrade
veroman-duernas stad, Noviomagus. — Om N. under
världskriget se Belgisk-franska
fronten, bl. a. sp. 1184 ff.
N. P., förk. för N o t a ri u s publicus.
N. P. D-, astron., se Polardistans.
N. S., förk. för Nova Scotia (se d. o.).
N. S., se Namnlösa sällskapet.
n. sp., n o v. s p e c., vid växt- och
djurnamn beteckning för no’va spe’cies, ny art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
