Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nuorajärvi - Nuova Antologia - Nuphar - Nuragh, Nurage - Nureddin - Nurmes - Nurmi, Paavo - Nurmijärvi - Nursia - Nus - Nusku - Nut - Nutation - Nutriaskinn - Nutrientia - Nutrition - Nuttall, George - Nutzhorn, Bendix Conrad Heinrich Andersen von - Ny (astronomi) - Ny (dvärg) - Ny (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Nuova Antologia-—Ny
1310
nomflytes av Torne älv, som vid utflödet ur
sjöarna bildar Laxforsen.
Nuova Antologia [noå’va antålåd$i’a],
italiensk halvmånadsskrift för litteratur,
vetenskap och konst, gr. i Florens 1866, sedan
1878 utg. i Rom.
Nu’phar, bot., se Näckrosväxter.
Nuragh, N u r a g e, namn på mer el.
mindre runda tornbyggnader på Sardinien,
vilkas nuv. höjd växlar mellan 9 och 20 m;
yttre diam, vid marken är ofta omkr. 15 m.
Byggnadssättet påminner om det megalitiska
(se Megalitiska monument), i det
att de ofta flera ton tunga stenblocken icke
alls eller föga äro bearbetade och icke
sammanhållna av murbruk. Bottenvåningens
huvudrum är välvt genom överkragning;
övervåning och sidorum finnas stundom. De
äldsta n. härröra från stenålderns sista skede
eller kopparåldern (omkr. 2000 f. Kr.), men
de ha varit i bruk in i romersk kejsartid.
De utgöra otvivelaktigt på samma gång
fäst-ningstorn och hövdingebostäder, möjl.
samtidigt i vissa fall religiösa medelpunkter.
Litt.: O. Montelius i Antikvarisk Tidskr., 13
(1905), s. 234 ff.; F. v. Duhn, art. »Nurage» i
»Reallexikon der Vorgeschichte» (utg. av M.
Ebert), bd IX (1927). H. R-h.
Nureddin, trollkarl, se Aladdin.
Nurmes [no’r-]. 1. Socken i n. Karelen,
Kuopio län, Finland; 1,720 kvkm (inkl. N.
köping), 10,975 inv. (1930), finsktalande. —
2. Köping i N. sockens kyrkby, vid övre
ändan av sjön Pielisjärvi, gr. 1876. O. Brn.
Nurmi [no’rmi], Paavo, finländsk
idrottsman (f. 1897). Har i oräkneliga tävlingar i
hem- och utlandet, bl. a. vid olympiska
spelen 1920, 1924 och 1928 samt på en vidsträckt
turné i Amerika, framträtt som en av alla
tiders främsta löpare, vars världsrekord
räknas i tiotal. F. n. (1931) innehar han sådant
på 1, 3, 4 och 5 eng. mil samt på 3, 5 och 10
km ävensom 1 timmes löpning. På
beställning av Finlands regering utförde V.
Aal-tonen 1924 en staty av N. (i Ateneum,
Helsingfors). Litt.: T. T. Kaila, »Boken om N.»
(1925). — Jfr Löpning. H. E. P.
Nurmijärvi [no’r-], socken i Nylands län,
Finland; 376 kvkm, 7,238 inv. (1930),
finsktalande.
Nursia [noTsia], stad i Umbrien, Italien,
nära Spoleto, Benedictus’ av N. födelseort.
Heter nu N o r c i a, biskopssäte, 8,107 inv.
(1921).
Nus, grek., förnuft, se A n a x a g o r a s.
Nusku, babylonisk gudomlighet, se B a
bylo n i e n, sp. 662.
Nut, egyptisk himmelsgudinna, maka till
jordguden Keb. Enl. en myt skilde luftguden
Schu vid skapelsen de bägge makarna från
varandra och lyfte upp N. i rymden, där
hennes kropp bildade himlavalvet. Med Keb hade
hon barnen Osiris, Isis, Seth och Nephtys.
N. räknades även till dödsgudomligheternas
krets. På mumiekistorna avbildades hon ofta
med utsträckta armar och vingar såsom
skyddsgudinna. P.L-n.
Nutatiön (lat. nutätio, vaggande,
vacklande). 1. (Astron.) Oscillerande rörelse hos
jordens axel, varav verkan ger sig till känna
som en skenbar, periodisk förändring i
stjärnornas läge. SePrecession. K. Lmk.
Paavo Nurmi. Staty av V. Aaltonen.
2. (Bot.) Autonom rörelse el. krökning hos
växterna (jfr Retning sfysiolog i).
Nutriaskimi, se S u m p b ä v e r.
Nutrie’ntia, lat. (av nutrire, uppamma,
nära), närande läkemedel.
Nutrition, näring. — N u t r i t i v,
närande; som hänför sig till näringen.
Nuttali [na’tål], George, engelsk biolog
(f. 1862), prof, i biologi vid univ. i Cambridge
(England). Känd genom arbeten om
parasiter, bl. a. en monogr. över fästingar: »Ticks»
(1911). Jfr Ulen huth, P. L-e.*
Nutzhorn [no’tshårn], Bendix Conrad
Heinrich Andersen von, dansk
folk-högskolman och musiker (1833—1925). Blev
teol. kand. 1860, var historie- och sånglärare
vid Askovs folkhögskola resp. 1865—1904 och
1865—1910. N:s melodier till folkliga sånger
ha väckt stor anklang; han skrev även
psalmmelodier (»Melodisamling til den nye
salme-bog», 1900). N. utgav »Sangbog for höjskoler
og landbrugsskoler» (8:e uppl. 1917) och
stiftade 1901 De samvirkende
centralsangfor-eninger for blandet kor i Själland, Fyen og
Jylland, vars l:e dirigent han var till 1907.
N. utgav bl. a. det stora musikhistoriska
arbetet »Den dansk-lutherske menigheds
salme-sang» (1909—18). E. F-t.*
Ny, astron., dets. som nymåne, se Månen.
Ny, se Dvärg.
Ny, socken i Värmlands län, Jösse härad,
kring Jösseälven och Nysockensjön, n. v. om
Arvika; 105,35 kvkm, 1,656 inv. (1931).
Begränsas i v. av sjön Ränken; småbergig och
sjörik skogs- och jordbruksbygd. 1,499 har
åker, 5,188 har skogsmark. Kraftstation vid
Kroppstadfors. Ingår i Arvika
landsförsamlings, Älgå och N. pastorat i Karlstads stift,
Jösse kontrakt. — Se även Norra Ny,
Södra Ny, Västra Ny och östra Ny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
