Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nummerhäst - Nummerlotteri - Nummuliter - Nummulitformationen - Nummulitkalksten - Nummus - Nunatakker - Nunc est bibendum - Nuneaton - Nunes, Pedro - Nuñez, Rafael - Nuñez de Arce, Gaspar - Nunna - Nunnan - Nunnefjärilar - Nunneört - Nuntie - Nuolja - Nuorajärvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Nummerhäst—Nuorajärvi
1308
Nummerhäst kallas i Sverige vanl. varje
kronan (el. rusthållare, rotehållare) tillhörig
häst, som är insatt vid trupp, där hästar
skola finnas på stat.
Nummerlotteri, se Lotteri, sp. 208.
N ummulitkalksten.
Nummullter, Nummulites (av lat. nu’mmus,
penning, och grek, li/thos, sten), huvudsaki.
tertiärt släkte av fossila foraminiferer (se d.
o.). N. äro runda, vanl. tillplattade, ganska
stora, flertalet över 1 cm i diam., enstaka
arter 6—10 cm i diam.; deras skal är bildat
av en i spiral kring skalets kortare axel
upprullad kalkskiva, och mellanrummet
mellan vindlingarna är genom tvärväggar delat
i ett stort antal kammare. — N. förekomma
mest i kalkstenar, som ofta till allra största
delen bestå av nummulitskal
(nummulitkalk-sten); pyramiderna vid Giza äro mestadels
uppbyggda av nummulitkalksten. K. A. G.
Nummulitformationen, numera föråldrat
namn på tertiärsystemet med anledning av
den talrika förekomsten av nummuliter.
Nummulitkalksten, se Nummuliter och
Kalksten, sp. 168.
Nummus, lat., mynt, särskilt myntet
s e s t e r t i e (se d. o.).
Nunatakker (eskimåiska), över landisen (se
d. o.) uppstickande partier av den
underliggande berggrunden, se Grönland, sp. 1181.
Nunc est bibe’ndum, lat., »nu skall man
dricka»; citat från Horatius’ ode I: 37.
Nuneaton [nani’tn], stad i England, vid
Coventrykanalen, omkr. 28 km ö. n. ö. om
Birmingham; 41,894 inv. (1921).
Kolbrytning, järnverk, textilindustri.
Nunes [no’ni.f], Pedro, portugisisk
astronom (1492—1577). Var verksam som prof, i
Lissabon och Coimbra. N. var den förste, som
studerade loxodromens (se d. o.) egenskaper.
För skärpande av noggrannheten i
vinkelmätningar konstruerade N. ett hjälpmedel,
som dock avviker från den efter hans
latiniserade namn N o n i u s uppkallade nonien (se
N o n i e). K. Lmk.
Nuiiez [no’njäp], Rafael (1825—94),
president i Colombia 1880—82 och 1884—95, se
Colombia, sp. 1245.
Nuiiez de Arce [no’njäp öä a’rpä], Gaspar,
spansk författare (1834—1903), fick redan vid
15 års ålder ett drama uppfört. N. ägnade sig
först åt journalistiken, väckte
uppmärksamhet som krigskorrespondent under
Marocko-kriget och beklädde sedermera flera höga
administrativa poster, bl. a. som
kolonialminister under Sagasta. N. var en tid, särskilt
efter Campoamörs död, Spaniens mest läste
och beundrade möderne skald. Hans diktning
utmärkte sig för måttfullhet, formskönhet,
hög flykt och manligt ädelt allvar.
Diktsamlingen »Gritos de combate» (1875; 10:e uppl.
1891) hade en politisk-fosterländsk
anstrykning. Bland N:s många andra dikter må
nämnas den högstämda »Raimundo Lulio»
(sv. övers, av G. Björkman, 1892) samt en
mängd kortare, halvt episka dikter, som
ut-gingo i en mångfald uppl. och samlades i hans
»Poemas» (1893 och 1898). N. författade även
dramer, bl. a. det ypperliga historiska
dramat »El Haz de lena» (tr. i N :s »Obras
dra-mäticas», 1879). K. A. H.
Nunna, kvinnlig medlem av ett kloster.
Nunnekloster grundades redan av Pachomios
i österlandet och av Benedictus av Nursia i
Västerlandet. Se vidare Klosterväsen
och art. om de olika ordnarna. Hg Pl.
Nunnan, Lyma/ntria, insektsläkte, se L ö
v-skogsnunnan och Nunnefjärilar.
Nunnefjärilar, i vidsträckt mening
benämning på spinnarfjärilar, tillhörande fam.
Ly-mantriidae. De egentliga n. äro dock blott
lövskogsnunnan (se d. o.) och
vanliga nunnan el. barrskogsnunnan,
Lymantria monacha. Den senare förekommer
i Europa och Asien och anses som en av
barrskogarnas svåraste fiender. I Sverige, där
den förekommer i Götaland och s. Svealand,
hör den lyckligtvis icke till de allmännare
arterna och har ej heller mer än en enda
gång anställt svårare skadegörelse, näml. 1898
—1902, då den, samtidigt med
lövskogsnun-nans uppträdande i Kalmar län, härjade
mycket svårt i Södermanland och Östergötland
(Kolmården). Nunnan utmärkes av röd,
svart-fläckig bakkroppsspets samt vita men med
svarta, tandade tvärlinjer tecknade
fram-vingar. Bakvingarna äro vanl. ljusgrå,
stundom svartgrå, i vilket fall framvingarna ha
mörkbrun grundfärg. Äggen äro tillplattade,
runda, ej fullt 1,5 mm breda, till färgen
glänsande gråvita. De läggas i stora samlingar
i ojämnheter el. under barkflisor, lavar o. dyl.,
företrädesvis på trädstammarnas nedre del.
Larverna, som vanl. i maj framkläckas ur de
övervintrande äggen, leva mestadels på
barrträd, helst gran. De äro brungula el.
grågröna med fyra rader blå, hårbärande vårtor
samt en långsträckt, vit ryggfläck bakom
mitten. Larvstadiet varar omkr. 2 mån., varefter
förpuppningen sker på skyddade ställen
nedtill på stammen el. i markbetäckningen kring
densamma. Nunnan bekämpas med limringar
(se d. o.). Se bild på pl. vid art. Skog s t r
ä-dens skadedjur. O. A-g.
Nunneört, Cory’dalis, släkte av fam.
vallmoväxter, mycket närstående jordrökssläktet
men med enrummig kapsel (ej nöt). Vilda i
Sverige äro fem arter, tidigt på våren
blommande, fleråriga lundväxter med knölrot el.
underjordisk stamknöl. Vanligast är C.
inter-media. Som prydnadsväxt odlas här och där
den högvuxna, gulblommiga C. nobilis (från
Sibirien), även förvildad i parker. G. M-e.
Nuntie [nu’ntsio] (lat. nu’ntius, sändebud),
fast påvlig ambassadör (jfr Legat). —
Nuntiatür, en nunties syssla och
beskick-ningspersonalen.
Nuolja, se N j u 1 j a.
Nuorajärvi, långsträckt sjö i Jukkasjärvi
socken, Norrbottens län; tills, m. Kallojärvi
och Oinakkajärvi 15 kvkm, 322 m ö. h. Ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
