Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya elementarskolan i Stockholm - Nya England - Nya Extra Posten - Nya filharmoniska sällskapet - Nya Finland - Nya födelsen el. Pånyttfödelsen - Nya Granada - Nya Guinea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya England—Nya Guinea
1313
rarna (bland dem märktes C. J. L. Almquist
och A. Fryxell) överenskommit om läroplan
och lärokurser, började Nya elementarskolan
15 sept. 1828 sin verksamhet. 1849 uppfördes
den på ord. stat, och i stadga av 14 aug. 1856
kallades den en provskola, där pedagogiska
reformidéer kunde prövas.
De nya grundsatser N. skulle förverkliga
voro: tillfälle till klassiskt lärd och högre
medborgerlig bildning i samma läroverk under en
för alla gemensam undervisning,
»ämnesläs-ning» dör såväl lärare som lärjunge, d. v. s.
undervisning av samme lärare i samma ämne
hela skolan igenom i förening med lärjungens
rätt att fritt fortgå i ett ämne (rätt att när
som helst under läsåret undergå examen samt
omedelbart därefter övergå till högre kurs,
»fri flyttning»), detta i motsats till den då
rådande »klassläsningen»; växelundervisning
och monitörsystem (se
Växelundervisning); utvidgning av de moderna språkens
studium, som började före latinläsningen
(latinet var valfritt och började läsas först i
2:a klassen, uppsköts sedermera till 3:e och
från 1851 till 5:e klassen). Enl. skolans
ursprungliga grundsatser skulle all överläsning
försiggå på lärorummet och endast
skriftliga uppsatser utarbetas i hemmet.
Disciplinen skulle, så långt möjligt, upprätthållas
utan kroppslig aga.
De idéer, för vilka N. blev en
försöksanstalt, gjorde sig snart gällande för den
svenska skolundervisningen i dess helhet, sådan
den ordnades genom k. cirk. 6 juli 1849. Men
på samma gång har N. själv under tidens
lopp rätt mycket modifierat den
ursprungliga planen. Monitörsystemet inskränktes och
upphörde alldeles på 1870-talet. Den s. k.
fria flyttningen upphörde i 3:e och 4:e
klasserna 1885 och 1886, i 5:e först 1896 samt
avskaffades helt genom k. br. 4 juni 1897.
N. började sin verksamhet med 6 lärare
och 3 »mästare» (övningslärare) samt ett
beräknat maximum av 100 lärjungar; de
sistnämndas antal bestämdes 1859 till 200 och
1862 till 300. Alltifrån början har N. varit
inrymd i kvarteret mellan
Mästersamuels-gatan och Hötorget samt nuv. Slöjd- och
Sergelgatorna. Efter fullbordandet av
skolhusets tillbyggnad 1899 har lärjungeantalet
ökats och uppgår nu (1931) till omkr. 400.
Bland i skolan gjorda nya rön må
nämnas hemarbetets lättande dels genom de
skriftliga arbetenas förläggande till
skolan, dels genom läxfrihet för
måndagarna; försöket med s. k. praktisk
avslutningskurs 1897—1903, som blev en
föregångare till den 1905 införda
realskol-examen; valfrihetens tillgodoseende dels
genom försök med alternativt fransk el.
engelsk språklinje fr. o. m. 4:e klassen (från
1896), dels senare med valfrihet mellan
engelska och tyska som första främmande språk
(upphörde med läsåret 1918—19) och med en
s. k. nyspråklig linje med ryska och
geografi i st. f. latin på latingymnasiet. Fr. o. m.
1915 finnes också en försökslinje med franska
i st. f. engelska som andra främmande
levande språk, öppen för alla lärjungar, vare
sig de tillhöra latin-, real- el. nyspråkliga
linjen.
1314
Skolans ställning ändrades genom ett av
K. m:t 2 dec. 1905 utfärdat regi. Den
sorterar nu liksom huvudstadens övriga
allmänna läroverk under Direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk oeh i
övrigt under Skolöverstyrelsen, som efter
skol-kollegiets hörande beslutar om pedagogiska
prov. Genom senaste skolreform beslöts
skolans förvandling till ett lyceum med latin-,
real- och nyspråkliga linjer. På grund av
brist på elever har ännu ingen lyceiavd.
kunnat upprättas. I st. f. den gamla
organisationen, som är under avskrivning, har man
t. v. inrättat en fyraårig realskolelinje.
Ditt.: G. Sjöberg, »Bidrag till Nya
Elementarskolans historia under de första femtio
åren af hennes tillvaro» (1878—85); H.
Wijk-mark, »Från Nya elementarskolans
ungdomstid. Festskrift» (1928); läroverkets
årsredo-görelser med därvid fogade Meddelanden från
Statens Provskola. Ho Hd. (H. W-rk.)
Nya England, eng. New England, de n. ö.
staterna i U. S. A., Maine, New
Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode island
och Connecticut; tills. 172,032 kvkm, 8,166,341
inv. (1930). Se de olika staterna och
Amerikas förenta stater..—- Befolkningen
i N. har i U. S. A. stundom fått uppbära
öknamnet yankees (av oviss härledning, även
en rätt vanlig europeisk benämning på
inbyggarna i samtliga staterna). Namnet skall
innebära en skämtsam antydan om den
smart-ness, parad med tilltagsen energi, som anses
utmärkande för nationallynnet. Under
inbördeskriget 1861—65 kallade
sydstatsmän-nen unionisterna för yankees. Om det starka
puritanska inflytandet i N. se J. Fiske, »The
beginnings of New England» (1889).
Nya Extra Posten, halvveckotidning i
Stockholm okt. 1819—mars 1821, uppsatt av
boktryckaren J. Imnelius, var organ för
Stockholms nyromantiker, L. Hammarsköld,
C. F. Dahlgren, P. A. Sondén m. fl.
Nya filharmoniska sällskapet, se F i 1 h a
r-m o n i s k.
Nya Finland, se Gamla Finland.
Nya födelsen el. Pånyttfödelsen är
i N. T. ett av de uttryck (vanligare är hos
Paulus »nyskapelse», hos Johannes »födelsen
av Gud» el. »från ovan»), varmed det kristna
livets av Gud verkade nya begynnelse
betecknas. Inom ortodoxiens teologi inställdes
n. såsom ett led i »nådens ordning» och
fattades närmast såsom ett etiskt komplement
till rättfärdiggörelsens domsakt. Pietismen
framhävde sedan ofta n. på ett sådant sätt,
att reformationens religiösa grundsyn, enl.
vilken Guds syndaförlåtande och
»rättfärdig-görande» nåd tillika innebär en
»pånyttfödelse», fördunklades (jfr ytterligare Nådens
ordning). E. Bg. (G. A-n.)
Nya Granada, se Colombia, sp. 1245.
Nya Guinea [-giné’a], eng. New Guinea,
holl. Nieuw Guinea, jordens näst Grönland
största ö och den förnämsta i Melanesien, n.
om Australkontinenten, skild därifrån av
Torres sund; 824,828 kvkm (med kustöar men
utom Bismarcksarkipelagen; enl.
sammanräknade off. uppgifter), omkr. 650,000 inv.,
oberäknat stammar i det inre utanför
administrativ kontroll, om vilka uppgifter saknas.
XIV. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
