Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Guinea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1315
Nya Guinea
1316
Kusterna äro i regel jämna och utan större
inskärningar; undantag utgöra den av
Geel-vinkbukten avskilda n. v. halvön, genom
Berauviken uppdelad i Berau- (el. Vogelkop-)
halvön och Oninhalvön, och den av
Papuabuk-ten och Huonbukten begränsade s. ö.
halvön, som fortsätten av D’Entrecasteauxöarna,
Louisiaderna m. fl. Om
Bismarcksarki-pelagen se d. o.; störst bland kustöarna
äro Schoutenöarna i Geelvinkbukten och
Fredrik Hendrik-(el. Dolak-)ön på sydkusten. Ett
mäktigt centralt bergssystem genomdrager
under olika namn (Charles-Louisbergen,
Nas-saubergen, Oranienbergen, Viktor Emanuel
-bergen, Bismarckbergen, Owen Stanleybérgen)
ön i hela dess längd med brant stup mot s.
Många toppar nå över 4,000 m; som den
högsta uppgives Carstenszberget (4,788 m),
som t. o. m. har glaciärer. Systemet
uppbygges av eruptiv, kristallina skiffrar och
sedimentbergarter och har uppstått genom
veckning. Dess n. begränsning bildas av ett
sänkningsområde, markerat av floderna
Mam-beramo (med Idenburg), Sepik (förr även
kallad Kejsarinnan Augustas flod) och Ramu
(förr Ottiliafloden); mellan detta och n. kusten
ett sönderstyckat bergland av växlande
geologisk byggnad, vars högsta del är
Saruvaged-bergen i ö. (4,130 m). N:s s. delar kring Fly
river, Digoel m. fl. deltabildande floder
utgöra ett vidsträckt slättland, geologiskt en
fortsättning av Australkontinenten. Det inre
av N. tillhör jordens svårtillgängligaste delar
och är ännu ofullständigt utforskat. Klimatet
är tropiskt och till följd av hög luftfuktighet
mycket tryckande för européer. Årstiderna
äro föga utpräglade, då värmen är tämligen
konstant (Port Moresby har i aug. 25,3° C,
i dec. 27,7°). Under maj—okt. blåser
sydöst-passaden, under resten av året nordliga och
nordvästliga monsunvindar, varför nederbörd
i regel faller under alla årets månader (Port
Moresby på s. kusten har 1,166 mm, Keku på
n. kusten 3,061 mm årlig nederbörd). N. täckes
till största delen av svårgenomtränglig
tropisk regnskog. På låglandet har floran
male-sisk (se Asien, sp. 268) karaktär med bl. a.
Ficus-arter, anonacéer, meliacéer och palmer
(bl. a. sagopalmer). I berglandet överväger den
australiska floran med Dacrydium, Phyllocla-
dus, trädartade ormbunkar m. m.
Djurvärlden har australisk karaktär. Den inhemska
befolkningen tillhör dels papuas (se O c e
a-nien), dels de egentl. melanesierna. De förra
inneha hela det inre N., västerut även
kusttrakterna; de senare bebo huvudsakl. n., n. ö.
och s. ö. kusterna men ha även spritt sig inåt
land längs floddalarna. I det inre
förekommande dvärgstammar, ss. tapiro (se
Dvärgfolk), torde vara rester av N:s urbefolkning.
De infödda äro splittrade i många stammar,
som ligga i ständig inbördes fejd och i regel
stå på en låg kulturnivå; kannibalism föra-,
kommer alltjämt. Deras hyddor, uppförda på
pålar och med spetsiga tak, bilda ett
pittoreskt inslag i landskapsbilden. Antalet
européer uppgår till omkr. 4,000, ämbetsmän,
missionärer, köpmän och plantagepersonal; omkr.
2,000 asiatiska kulier ha införts till
plan-tagerna. Bland näringsväxter märkes främst
sagopalmen, som förekommer ymnigt på
sumpmark och lämnar sagomjöl för lokal
förbrukning, dessutom taro, jams och batater.
Kokospalmen odlas huvudsakl. vid kusterna dels
av infödingarna, dels på plantager och lämnar
stora mängder copra, N:s viktigaste
exportartikel. Dessutom odlas i mindre skala el.
försöksvis kautschukväxter, kakao, kaffe
m. m. Fiske och jakt äro av vikt för dé
infödda. Mineraltillgångarna äro ofullständigt
kända (guld, koppar, petroleum o. s. v.).
Samfärdseln går huvudsakl. sjöledes längs
kusterna; järnvägar och goda vägar saknas.
Politiskt är N. delat på tre områden: västra
N. tillhör Nederländerna, östra N. är
uppdelat på Nya Guineaterritoriet och
Papuaterri-toriet. Nederländska N. (416,828 kvkm,
197,064 inv. 1921; 237 vita) administreras
som en del av Nederländska Indien (guv.
Moluckerna) och har först på 1900-talet
börjat närmare utforskas och exploateras.
Huvudprodukterna äro copra och trepang; bland
handelsplatserna märkas Marokoeari, Sorong,
Fakfak och Merauke. — Nya
Guineaterritoriet (f. d. Tyska N.), australiskt
mandatområde under Nationernas förbund,
omfattar nordöstra N. (förr Kaiser Wilhelms
land; 181.286 kvkm, 172,148 inv.),
Bismarcks-arkipelagen (se d. o.), Bougainville och Buka
bland Salomonöarna m. m.; tills. 235,671
NYA GUINEA
Skala 1:25 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
