Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Wermlands-Tidningen - Nya världen - Nya världens apor - Nyaya - Nya Zeeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1325
Nya världen—Nya Zeeland
1326
50); den utges sedan 1917
sex ggr i veckan och har
även en
varannandags-uppl. Bland dess
redaktörer må nämnas C.
Kjel-lin (1850—73), med. dr A.
F. Ramström (1873—85),
A. Segerstedt (1889—91),
fil. dr C. R. Nordin (1899
—1902), H.
Wigert-Lund-ström (1909—11) och C.
W. Ericson (1915—21).
Verkst. dir. och ansvarig
utgivare är E. T. Ander
(f. 1878; från 1921).
Tidningens politiska hållning
är moderat.
Nya världen, se
Amerika, sp. 721.
Nya världens apor, zool.>
se Brednäsiga apor.
Nyäya, skt, »logik», det
sist utbildade av de sex
s. k. ortodoxa filosofiska
systemen i Indien (se
Indiens språk och
litteratur, sp. 535 ff.). Det
innehåller en utredning av den formella
logiken, och verklig kännedom om dess sexton
kategorier säges leda till förlossning ur
me-tempsykosen. N. är först kodifierat i
aforismer (sütras) av en viss Gotama el. A k s
a-päda (möjl. 200—300-talet e. Kr.); i senare
läroframställningar äro vanl. dess och
Vaise-sikas satser framställda tillsammans. Litt.:
Å. B. Keith, »Indian logic and atomism»
(1921); S. Dasgupta, »A history of indian
philosophy», I (1922). J. Ch-r.
Nya Zeeland [-sé’land], eng. New Zealand,
britt, ögrupp i s. Oceanien, omkr. 2,000 km
s. ö. om Australkontinenten; bildar med
underlydande, spridda oceaniska ögrupper D
o-minion of New Zealand; huvudstad:
Wellington.
ögruppen N. omfattar 266,534 kvkm med
1,343,907 inv. (1926) och delas av det breda
Cooks sund i två huvudöar, Nordön (North
island; 114,295 kvkm) och Sydön (South
island; 150,525 kvkm) ; längst i s. ligger
Ste-wart island (1,725 kvkm), skild från Sydön
av Foveauxsundet. Nordöns kustform
karakteriseras av fyra utspringande, stora halvöar.
Den nordligaste och största, vid Auckland
nästan avsnörd från huvudön, avslutas av
Nordkap och Kap Maria van Diemen. Den
västra upptages av Mount Egmont vid v.
inloppet till Cooks sund; den sydligaste, vid
sundets ö. inlopp, avslutas av Kap Palliser,
den nordöstliga av östkap. V. kusten är
jämn; enda större inskärningar äro Kaipara
harbour och Manukau harbour (vid
Auckland). N. kusten är i n. v. sönderskuren av
vikar, uddar och öar, ss. den stora
Ilauraki-bukten innanför Cape Colvillehalvön och
Great Barrier island; längre mot ö. den
öppna Bay of Plenty. På ö. kusten märkes
Hawke bay, längst i s. Port Nicholson (vid
Wellington). Nordön genomdrages på
östsidan av en serie smala, markerade
bergskedjor (Kaimanawa range m. fl.), skilda av pass
och genombrottsdalar. Härtill ansluter sig i
öns centrum en vidsträckt vulkanplatå, i n.
Berglandskap på Sydön, Nya Zeeland.
nående Bay of Plenty. I dess mitt ligger ett
stort instörtningsbäcken, upptaget av den
natursköna Tauposjön (626 kvkm; 369 m
ö. h.), som avrinner genom Waikato river,
N:s längsta flod (355 km); s. härom resa sig
de högsta vulkantopparna, Ruapehu (2,797 m),
Ngauruhoe o. a- Berömt för sin naturskönhet
och rikedom på vulkaniska fenomen är
sjöområdet vid Rotorua längre i n., ett
motstycke till Yellowstoneparken i U. S. A.
Gejs-rar i stort antal förekomma; mest känd
var den numera försvunna Waimangu, som
torde ha varit jordens största (90—150 m
hög). Det småkuperade v. kustlandet domi-
Vulkanen Ngauruhoe på Nordön, Nya Zeeland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
