Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Älvsborg - Nybaktriska riket - Nyberg, Henrik Samuel - Nyberg, Ivar Gustaf Julius - Nyberg, Julia Christina, född Svärdström (Euphrosyne) - Nybergh, August - Nybergs gruv a.-b. - Nybildningar - Nyblæus, släkt - Nyblæus, Gustaf - Nyblæus, Johan Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Nybaktriska riket—Nyblæus
1334
tillbakaslogs Tordenskiold, som lyckats smyga
sig förbi N., av Strömstierna närmare
Göteborg och blev vid återtåget verksamt
beskjuten från fästningen. Ett nytt anfall av
Tordenskiold tillbakaslogs vid N. 1719. N.
försågs 1762—66 med bombfast välvda
kasemat-ter. 1869 utdömdes fästningen. Verken
användas delvis till förrådslokaler och bostad
för personal. Fästningen i övrigt underhålles
nödtorftigt. L. W:son M. (L. af P.)
Nybaktriska riket, dets. som
Grekisk-baktriska riket (se d. o.).
Nyberg, Henrik Samuel, orientalist (f.
1889 28/i2), docent i semitiska språk i Uppsala
1919, fil. dr 1920. N. har bl. a. skrivit
»Klei-nere Schriften des Ibn al-rArabi» (1919),
»Hilfs-buch des Pehlevi», I (1928), en värdefull
handbok i medelpersiska, samt »Västasiens
historia» (i Bonniers »Världshistoria», I, 1926)
och »Bysans och Islam» (i Norstedts
»Världshistoria», bd 6, 1929).
Nyberg, Ivar Gustaf Julius, målare
(1855—1925), i Stockholm elev av Konstakad.
och Perséus, studerade 1881—83 vid École
des beaux-arts i Paris och var från 1884
bosatt i Stockholm och Leksand. N. gjorde sig
på 1880-talet känd genom några kärnfullt
studerade figurtavlor, »Gumma från Grez»
(Göteborgs museum), »V. Andrén vid sitt
arbete» (Nationalmuseum) och framför allt
»By-skräddare» (1886). Därefter följde
Ijusskens-studier i pastell (Nationalmuseum),
koloristiskt starka landskapsstudier och porträtt (A.
Malmström i Konstakad.). G-g N.
Nyberg, Julia Christina, född
Svärdström, skaldinna under märket
Euphro-syne (1785—1854), vart 1809 g. m.
handlanden J. H. Asping, skilde sig efter ett
olyckligt äktenskap
1820, ingick 1822
äktenskap med
inspektören V. Nyberg (d.
1851) på Skultuna.
Hon fick dikter
införda i Atterboms
Poetisk Kalender
1817—22, utgav
»Dikter» (1822), det
dramatiska poemet
»Vu-blina» (1823), »Nyare
dikter» (1828),
»Samlade dikter» (2 bd,
1831—32) och »Nya
dikter» (1842). Förledd av Atterboms råd,
sökte fru N. åstadkomma större romantiskt
berättande el. dramatiska diktverk men
misslyckades. Däremot gav hon okonstlad och
behaglig, melodiös form åt smärre motiv ur
hjärtats el. naturens värld. Monogr. av E.
Runnqvist (1882). R-n B.
Nybergh, August, finländsk jurist (1851
—1920). Blev 1899 senator i justitiedep. men
avgick 1900 och landsförvisades av Bobrikov
1903. I Mechelins senat var N. chef för
justitieexpeditionen 1905—09 och blev efter
marsrevolutionen 1917 viceordf. i justitiedep.,
sedan president i högsta domstolen. N. var
1894 och 1897 vicetalman i borgarståndet och
1910—13 representant för Svenska
folkpartiet i enkammaren. H. E. P.
Nybergs gruv a.-b. äger ett antal, delvis av
ålder brutna järnmalmsgruvor i Norrbärke
socken, Kopparbergs län, och har vid
Nyberget nära Smedjebacken uppfört ett
anriknings- och briketteringsverk enl. Gröndals
metod. En 7,2 km lång, smalspårig järnväg
förenar anläggningen med Morgårdshammars
station vid
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg. Bolaget, som har ett aktiekap.
av 2 mill. kr., tillhör Johnsonkoncernen i
Stockholm (se Johnson, A. Ax:son). G.H-r.
Nybildningar (Neopla’smer), se Svulst.
Nyblæus, svensk släkt, urspr. från Nyble
by, Sköllersta socken (Närke). Namnet
antogs av bl. a. kyrkoherden i Sköllersta Olof
N. (1668—1710). Hans sonsons son
justitie-rådet Gustaf N. (1783—1849) var far till
översten Gustaf N. (d. 1902), se nedan.
Dennes son Gustaf Adolf N. (1853—1928)
var överste och chef för Livreg:tets husarer
1904—13, blev generalmajor 1912 och var
kavalleriinspektör 1912—15. Brorson till
justi-tierådet G. N. var filosofen J. A. N. (se nedan).
Nyblæus, Gustaf, militär, gymnast (1816
—1902); jfr släktart. Blev 1836
underlöjtnant vid Svea art.-reg:te, erhöll 1839
transport till Dalreg:tet, nådde där 1855
kap-tensgraden samt blev
1862 major i armén,
1864, då han tog
avsked från regementet,
överstelöjtnant och
1872 överste i armén.
Sistnämnda militära
hedersbefordringar
stodo i samband med
den ställning N. vid
denna tid intog som
den svenska
gymnastikens främste
målsman. N., som 1836
kommenderats att ge
nomgå Gymnastiska centralinstitutet, där
han starkt påverkades av Ling, var 1842—62
fäktmästare vid Lunds univ. och 1864—87
föreståndare för Gymnastiska
centralinstitutet. På dessa poster verkade han för
fäkt-konstens höjande samt genomförande av en‘
tillämpad gymnastik med militär och
idrottslig betoning. Utom en rad fackskrifter,
handböcker i gymnastik o. s. v. skrev N. också
skönlitterära arbeten, »Dalkarlssången» (1840),
»Vers och prosa» (1897) m. fl. Jfr F. Wulff i
»Under Lundagårds kronor. Ny samling»
(1921). Å. S-n.
Nyblæus, Johan Axel, filosof (1821—
99), kusin till G. N.; prof, i praktisk
filosofi i Lund 1856—86. N. tillhörde den
Boströmska skolan och behandlade särskilt
religionsfilosofi och
sam-hällslära (»Om
statsmaktens grund och
väsen», 1864). Hans
mest betydande verk
är »Den filosofiska
forskningen i
Sverige» (4 dir, 1873—97),
den enda större
framställningen av svensk
filosofi. N. söker i
den svenska filosofien
uppvisa en
kontinuerlig utveckling från
Boethius och Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
