Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen - Nyktinasti - Nyktitropism - Nykvarn (pappersbruk) - Nykvarn (vattenfall) - Nykyrka (Skaraborgs län) - Nykyrka (Södermanlands län) - Nykyrka (Viborgs län) - Nykyrko (Åbo och Björneborgs län) - Nyköbing - Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Nyktinasti—Nyköping
16
ska staten, är från dess grundläggande 1907
en svensk, prof. J. Bergman; sekr. och
direktör är dr R. Hercod i Lausanne. — Se
även Maltdrycksbeskattning och
Spritdryckslagstiftning.
Litt.: J. Bergman, »Den svenska
nykterhetsrörelsens historia» (3:e uppl. 1913) och
»Geschichte der Antialkoholbestrebungen»
(1903—04; 2:a uppl., under titeln »Geschichte
der Nüchternheitsbestrebungen», 1923—25;
även på sv. under titeln »Nykterhetsrörelsens
världshistoria», 2:a uppl. 1928); V. Skarstedt,
»Nykterhetsrörelsens banérförare» (1903—06).
Off. har genom Skolöverstyrelsen utgivits en
av Th. Dahlgren, K. Nordlund och E.
Sjövall utarbetad »Handbok i nykterhetsfrågan»
(1924). Av Centralförbundet för
nykterhets-undervisning utgives genom A. Ljunggren en
tidskr. för nykterhetsfrågans studium,
Tir-fing. Se även »Nykterhetskommitténs
betän-kanden», I—X (1914—20). Bibliogr. av F.
Schulthess, »Svensk nykterhetslitteratur 1557
—1877» (1900), och N. Nordén, »Svensk
nyk-terhetsbibliografi 1878—1905» (1916). J. Bgn.
Nyktinasti, bot-, se N a s t i och
Ket-ningsfysiologi.
NyktitropFsm, bot., se Re tn in g äf y si
o-1 ° g i- . .
Nykvarn, pappersbruk i Turinge socken,
Stockholms län, vid N :s station på N.
Södermanlands järnväg, v. om Södertälje; omkr.
700 inv. (1931). Äges av a.-b. N:s bruk
(firman gr. 1848, nuv. a.-b. 1924), aktiekap.
800,000 kr., 265 arb., årstillv. 12,000 ton
papper. — Ett stångjärnsbruk anlades här 1590,
vilket 1678 och 1699 även fick privilegier på
mässings- och kopparsmide; nedlades på
1860-talet. Bland dess ägare märkes Abr.
Cron-ström (se Kock, sp. 937). Det äldsta
pappersbruket anlades på en avsöndrad lägenhet
1848—50. Det forna godset N., som bl. a. ägts
av släkterna Tham och Leijonhufvud,
styckades på 1880-talet. Litt.: Monogr. om Turinge
socken av J. Ekström (förf. 1806, utg. av T.
Dufwa 1930).
Nykvarn, vattenfall, se M a 1 f o r s
kraftverk.
Nykyrka, socken i Skaraborgs län,
Vartof-ta härad, på ömse sidor om sjön Stråken (207
m ö. h.) i Tidans övre dal; 29,79 kvkm, 946
inv. (1931). Kuperad skogsbygd, intill 319
m ö. h. 383 har åker, 1,820 har skogsmark.
Vid Mullsjön i s. ö. Mullsjö fiskodling (se
Fiskodling, bild 8). Egendomar:
Ryfors-bruk övre och Ryforsbruk nedre (med
kraftstationer). Ingår i Sandhems, Härja,
Ut-vängstorps och N. pastorat i Skara stift,
Redvägs kontrakt.
Nykyrka, socken i Södermanlands län,
Jön-åkers härad, n. v. om Nyköping; 28,72 kvkm,
416 inv. (1931). Omfattar det odlade, smala
näset mellan Hallbosjön och Långhalsen samt
en mera bergig halvö i den senare. 847 har
åker, 860 har skogsmark. Egendomar:
Hormesta m. fl. Ingår i Stigtomta och N.
pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt.
Nykyrka, fi. Uusikirkko, socken i Viborgs
län, Finland, Nyslotts stift; 260 kvkm, 12,910
inv. (1930), finsk talande. O. Brn.
Nykyrko, fi. Uusikirkko, socken i Åbo och
Björneborgs län, Finland; 271 kvkm, 4.137
inv. (1930), finsktalande. O. Brn.
Nyköbing, tre danska städer. 1. N y k
ö-bing F., på Falsters v. kust, Lolland-Falsters
stiftsstad och Falsters huvudort; 13,541 inv.
(1925). Järnvägs- (sedan 1875) och
landsvägsbro (1867) över Guldborgsund till Lolland.
Livlig industri (sockerbruk, gjuteri, maskin-,
tobaks- och margarinfabriker). Gotisk
medeltidskyrka, som tillhört N:s
gråbrödraklos-ter. — N. har uppvuxit kring en trol. på
1100-talet mot venderna anlagd borg. De av
svenskarna efter erövringen 1658 anlagda
försvarsverken underhöllos länge av
danskarna. Slottet var 1588—1714 tidtals
änkesäte för danska drottningar; det såldes
1767 och nedrevs.
2. Nyköbing M., på ö. kusten av Mors
i Limfjorden, Thisted amt; 8,440 inv. (1925).
N., som uppblomstrat efter genombrottet vid
Agger-Tange och järnvägens tillkomst, är
huvudort för Mors och centrum för
ostron-fisket i Limfjorden. Stort gjuteri,
tobaks-fabrik m. m. Nämnes som köpstad 1299; på
1300-talet anlades här Dueholms
johannit-kloster.
3. Nyköbing S., vid N. bugt av v.
Isefjord, på n. Själland, Holbæk amt; 3,988
inv. (1925). N., som är en av Själlands äldsta
städer och under medeltiden hade rikt
sillfiske, är nu obetydligt. Kyrka från
1200-talets början.
Nyköping, residensstad i^ Södermanlands län,
vackert belägen vid Nyköpingsåns utlopp i
Stadsfjärden av Östersjön, byggd på täml.
kuperad mark med större och mindre
bergklintar på ömse sidor
om ån, som delar N. i
två huvuddelar,
Väster och öster; 1,718
har, därav 1,700 har
land och 228,5 har
stadsplanerade enl.
1923 års stadsplan,
11,951 inv. (1931).
N:s stadsplan,
uppgjord på 1600-talet av
Jean De la Vallée, är
regelbunden men
bry-tes av bergshöjderna
och den slingrande ån.
Stadens centrum
bildas av det
monumentala Stora torget, från
vilket ö. och V.
Storgatorna utgå med
fortsättning i landsvägarna till resp.
Stockholm och Norrköping. En tvärgata till V.
Storgatan, Brunnsgatan, mynnar norrut i
vägar till Eskilstuna och Katrineholm, över ån
leda 8 broar, bl. a. Stadsbron (uppf. 1730),
på sin tid ansedd som Sveriges vackraste,
mellan ö. och V. Storgatorna, Folkungabron
(1915) och järnvägsbron förstambanan. Kring
Stora torget och vid V. Storgatan ligga de
flesta äldre byggnaderna, uppf. efter 1719 års
brand; vid torget det tornprydda rådhuset
(med grundmur från 1600-talet) mitt emot
landshövdingeresidenset (början av
1800-ta-let). Bland privathus från 1720-talet märkas
det Westerlingska (apoteket Fenix),
Sundler-ska och borgmästaren Baillets hus. Strax ö.
om torget reser sig S:t Nikolai kyrka (från
1100-talet, restaur. 1923), vars rödmålade
Nyköpings vapen.
I silverfält ett rött
borgtorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
