Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ykterhetsrörelsen
13
genom riket som nykterhetstalare. Under
1840-talet uppnådde denna rörelse sin
höjdpunkt med över 100,000 medl. Rörelsen
avsatte ett viktigt lagstiftningsresultat genom
förordningarna av 18 jan. 1855, genom vilka
»husbehovsbränningen» bland allmogen de
facto avskaffades (se
Brännvinsbränning). 1855 års lagstiftning utbyggdes
vidare med det s. k. Göteborgssystemet
(se d. o.). N. tynade nästan alldeles bort
under Karl XV:s regering, men på 1870-talet
väcktes den till nytt liv, nu liksom tidigare
under påverkan från Amerika och England.
1879 infördes Godtemplarorden. Denna
blev inom kort den största av de
nyuppblomst-rande svenska nykterhetsföreningarna och
räknar f. n. (1931) omkr. 125,000 vuxna medl.
här (dessutom finnas ungdomsloger med omkr.
80,000 medl.). Flera nya, självständigt
verkande organisationer ha uppkommit: T e m
p-1 a r o r d e n (bildad i Amerika 1883 men
hu-vudsakl. verksam i Sverige) och
National-godtemplarorden (stiftad 1888) — år
1922 sammanslagna till
Nationaltemp-1 a r o r d e n (se d. o.) —, Ny k t erhet so
r-den Ve rd an di (se d. o.) och Sveriges
blåband sförening (stiftad 1886), f. n.
näst störst av de svenska
nykterhetssällska-pen (omkr. 50,000 medl.). Förutom dessa större
organisationer finnas i Sverige mindre
nyk-terhetssällskap i stor mängd, som verka inom
särskilda samhällsgrupper. Hit höra
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (S. S. U. H.),
Svenska läkares
helnykterhetsförbund, Svenska lärares
helnykterhetsförbund, Vita bandet,
kvinnornas speciella nykterhetssällskap,
Järnvägsmännens helnykterhetsförbund, Motorförarnes
helnykterhetsförbund m. fl. De olika svenska
nyk-terhetsorganisationernas sammanlagda
medlemsantal var enl. 1930 års rapporter omkr.
270,000. De största av dem ha bildat en
sam-organisation, Sveriges nykterhet
s-sällskaps representantförsamling, och samma organisationer jämte några
av de mindre ha för pedagogiska ändamål 1901
bildat en annan samorganisation,
Centralförbundet för nykterhetsunde
r-visning. Vart fjärde år sammanträder
förbudskongressen, ett allmänt
opi-nionsmöte, bestående av valda ombud från
landets förbudsvänliga organisatioher (även
de flesta religiösa samfunden deltaga däri)
för att överlägga om aktuella
nykterhets-politiska frågor. Permanent verkar i samma
syfte Sveriges nykterhetsvänners
landsförbund. — Bland framlidna
svenska märkesmän för n. framstå utom de
ovannämnda åtskilliga läkare och medicinska
vetenskapsmän, M. Huss, E. V. Wretlind, S.
Ribbing och C. Wallis m. fl., prästmän
och teologer, såsom P. G. Ahnfelt, A.
Sandberg, Jonas Janzon, J. H. Thomander, P.
Waldenström och W. Rudin, samt en
stor mängd lekmän ur skilda
samhällsklasser, överste O. J. Hagelstam, brukspatron
Carl Ekenstam, generalkonsul C. O. Berg,
direktör Ernst Beckman, generaldirektör S.
Wie-selgren m. fl. — Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling föranstaltade 1909
14
folkomröstning rörande allmänt
rusdrycksförbud, varvid 1,884,298 röster avgåvos för
totalförbudet. 1911 tillsatte regeringen en större
utredningskommitté under ordförandeskap av
S. H. Kvarnzelius (se d. o.) för att utarbeta
förslag till lag om lokalt v e t o (se d. o.)
och övriga restriktioner samt utreda under
vilka förhållanden allmänt rusdrycksförbud
kunde införas. — Ett reformförsök från
moderat nykterhetsvänlig utgångspunkt gjordes
av dr I. Bratt, som 1914 trädde i spetsen
för Stockholmssystemet (se vidare
Bratt, I.). 1920 framlade
nykterhetskommittén förslag om allmänt rusdrycksförbud.
Frågan underställdes 1922 allmän
folkomröstning, varvid 889.132 röster (49 %) avgåvos för
förbudet men 925,097 röster (51 %) emot.
Även i de övriga skandinaviska länderna
har n. fått fast fot. Norges första
totalav-hållsamhetsförening bildades 1859 i
Stavanger av Asbjörn Kloster. Den f. n. största
norska nykterhetsföreningen är Det
norske totalafholdsselskab (gr. 1859).
Därnäst kommer Godtemplarorden. I Norge
är den lokala folkomröstningen genomförd
beträffande brännvin men icke beträffande vin
och öl. Brännvinsförbud var infört i Norge
1916—26, en kortare tid även
starkvinsför-bud. — Danmarks största
nykterhetsorganisa-tion är Danmarks afholdsforening. Den
1912 införda »beværterloven» har lagt
betydande makt i de lokala representationernas
hand. Genom en stark beskattning, större
än i något annat land, har man numera högst
väsentligt nedbragt alkoholkonsumtionen. På
Island råder totalt rusdrycksförbud sedan 1
jan. 1912 (numera dock med ett av
Vinländerna framtvingat undantag för ett visst
kvantum vin; se vidare Island, sp. 783). —
Finlands lantdag hade två gånger voterat
totalförbud, som dock icke sanktionerats av
tsaren-storfursten, men 1919 infördes i
Finland totalförbudet, som ännu består. Landets
förnämsta nykterhetssamfund äro det
finskspråkiga Raittiuden ystävät och Finlands
svenska nykterhetsförbund. — I Ryssland
införde regeringen av finanspolitiska skäl
brännvinsmonopol (1893). Vid världskrigets
utbrott infördes allmänt förbud.
Sovjetregeringen har återinfört monopolsystemet. Även
Schweiz har ett dylikt beträffande
destillerade alkoholdrycker.
Med avseende på innebörden av den
absolutistiska ståndpunkten råder en viss
motsättning mellan de skandinaviska folken och
andra nationer, i det att i Norden även de
strängt prohibitionistiska föreningarna
tolerera bruket av vissa svagt alkoholhaltiga
maltdrycker (svagdricka under 2^4 %
alko-holhalt), vilket ogillas i England och Amerika.
Vartannat el. vart tredje år sammanträda
successivt i olika länder kongresser mot
alkoholismen (dem senaste 1928 i Antwerpen),
dit regeringarna och vissa större
nykterhets-organisationer pläga sända ombud. En
internationell byrå mot alkoholismen (Bureau
International contre 1’alcoolisme), understödd av
stater, föreningar och enskilda, utgör ett
centrum för den världsomfattande rörelsen
och samlar successivt alla viktigare dokument
rörande denna. Ordf, i denna f. n. i Lausanne
förlagda byrå, som även understödes av
sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
