Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nylands län - Nyliberala partiet - Nyliberala sällskapet - Nüll, Eduard van der - Nylund, Felix - Nyluteranism - Nylågtyska - Nyläst - Nymalthusianism, Neomalthusianism - Nyman, Alf Tor - Nyman, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Nyliberala partiet—Nyman, C. F.
26
Mejerihantering (1929) : 60 mejerier, därav 32
andels-; tillv. smör 1,100 ton, ost 2,478 ton.
Skog- Beräknad virkesmassa 57 mill. kbm (3,5 %
av Finlands virkesmassa).
Indelning: Städer: Helsingfors, Hangö, Ekenäs,
Borgå, Lovisa. 6 köpingar (Karis, Lojo, Grankulla,
Haga, Kerava, Hyvinkää) och 44 landskommuner,
fördelade på 4 härad. 6 domsagor med 22 tingslag,
samtliga under Äbo hovrätt.
N. är Finlands minsta men tätast
befolkade län (43 pers, per kvkm land) och utgör
till stor del gammal odlingsbygd med
rationellt drivet jordbruk; Helsingfors utgör en
god avsättningsort för mjölk och
trädgårds-alster från stora delar av länet. Vid kusten
och i skärgården är fisket, särskilt
strömmingsfisket ävensom, i västra N.,
vassbuks-fisket, av stor betydelse. Därjämte har
industrien nått en större omfattning än i andra
län. Helsingfors är landets förnämsta
industristad. Vid länets ö. gräns, Kymmene
älv, ligga flera industriella verk: av dessa
ligga inom länet främst Kymmene a.-b:s (se
d. o.) stora anläggningar. Vid kuststräckan
Borgå—Kymmene älv finnas flera fabriker
för träförädling, dock ingen av större mått.
V. delen av länet är av ålder ett centrum
för järnhanteringen med flera bruk, bl. a.
Fiskars, Billnäs och Högfors. Hangö (se d. o.)
är landets förnämsta vinterhamn och
smörexporthamn, Helsingfors landets mest
betydande importhamn.
Den svenska och den finska bosättningen i
länet äro ej längre skarpt avgränsade från
varandra och språkgränsen ej lika markerad
som i Österbotten. Finska inflyttare ha
flerstädes slagit sig ned i urspr. rent svenska
trakter, främst i städer och industricentra,
och utflyttningen från Helsingfors till de i
stadens omnejd liggande villasamhällena och
förstadsområdena har bidragit till att denna
trakt förlorat sin tidigare språkligt
enhetliga prägel.
Länet bildades 1831 (se N y 1 a n d, sp. 23),
varvid samtidigt med Nylands län förenades
några områden, som tillhört Kymmenegårds
län O. Brn.
Nyliberala partiet, ett vid 18G8 års riksdag
bildat parti av Andra kammarens liberala och
radikala stads- och landsbygdsrepresentanter.
Bland medlemmarna märktes från städerna
A. Blanche och L. J. Hierta samt från
landsbygden J. Andersson i Häckenäs, O. Jönsson
i Kungshult, K. J. Svensén och A. W. Uhr.
Partiprogrammet påyrkade borttagande av
census för valbarhet till båda kamrarna och
för rösträtt till Andra kammaren, allmän och
lika kommunal rösträtt, avskaffande av
biskopsämbeten, generaldirektörs- och
presidentbefattningar m. m. Vid 1869 års val stärktes
partiet i städerna genom inval av A.
Gumæ-lius, S. A. Hedin och J. Mankell, men på
landsbygden föllo J. Andersson och K. J.
Svensén igenom. Partiet upplöstes efter några
få år, vartill splittring i försvarsfrågan
väsentligt bidrog. V.M.*
Nyliberala sällskapet, politisk
diskussions-förening, bildad i Stockholm 1866 för att ur
en radikalt liberal utgångspunkt diskutera
det nya politiska läget efter 1865 års
representationsförändring. Bland dess stiftare
märktes A. Blanche, S. A. Hedin, L. J. Hierta,
J. Mankell, A. W. Uhr och S. M. ödmann.
På grund av personliga motsättningar
upp
löstes N. efter kort tid. Från dess krets
ut-gingo de mer framstående medlemmarna av
det 1868 bildade Nyliberala partiet. B. E-r.
Niill, Eduard van der, österrikisk
arkitekt (1812—68), prof, i ornamentik vid
Wiens akad. 1844—65; en av
upphovsmännen till den speciella Wienstilen. Under
samarbete med A. S. v. Sicardsburg utförde
han i Wien Karlteatern, Palais Larisch,
kommendantsbyggnaden i arsenalen samt
hovoperahuset. Det sistnämnda, uppf. 1861—69 i
fransk renässans, väckte ytterst hetsig kritik
men har dock vunnit internationellt
erkännande. G-g N.
Nylund, Felix, finländsk skulptör (f. 1878).
Genomgick konstföreningens ritskola i Åbo
och konstakad. i Köpenhamn, där han senare
länge vistats och tagit djupa intryck. Bland
större gruppskulpturer av N. märkas »Mot
morgongryningen» (Ateneum, Helsingfors),
»En man och en kvinna» (Åbo konstmuseum)
samt »Tre smeder» (skall uppställas på
Studenthustorget i Helsingfors). H. E. P.
Nyluterani’sm, teologisk riktning i
Tyskland och Sverige under mitten av 1800-talet;
programmet var att i motsättning mot
samtidens kyrkoupplösande tendenser stärka
kyrkomedvetandet genom anslutning till
Luthers kyrkoidé. N. tolkade denna
institu-tionalistiskt och representerade så en lutersk
»högkyrklighet». Bland dess representanter
märkas i Tyskland Kliefoth, Vilmar, Löhe,
i Sverige E. G. Bring, Sundberg, Flensburg.
Den svenska n:s organ var Svensk
Kyrkotidning, utg. i Lund 1855—63. G. A-n.
Nylågtyska, se Tyska språket.
Nyläst, se Läst 2.
Nymalthusianksm, N e o m a 11 hu siani’sm,
såväl den praktiska rörelse som den
teoretiska lära, som avse inskränkning av
familjernas storlek, icke genom sena giftermål och
återhållsamhet, såsom Th. R. Malthus (se d.
o.) förordat, utan genom s. k. preventiva
medel för att hindra befruktning. Som folksed
uppenbarade sig n. i nyare tid tidigast i
b rankrike i form av det s. k.
tvåbarnssyste-met (se D e m o g r a f i, sp. 712, och
Födelsefrekvens). Som teoretisk lära
förkunnades n. först i England, där 1877 en
Malthu-sian league i sådant syfte bildades. N:s mest
bekanta apostlar ha i Sverige varit prof.
Knut Wicksell och red. Hinke Bergegren. Jfr
G. Alegård, »Befolkningsfrågan genom
tiderna» (1926; Verdandis Småskrifter, 301; med
litt.-anv.). p. E. F-k.*
Nyman, Alf Tor, filosof (f. 1884 12/3), fil.
dr i Lund 1914, prof, i teoretisk filosofi där
sedan 1930. Skr.: »Kämpande intelligens»
(1911), »Kants väg» (1919), »Antinomierna i
Aristoteles’ fysik» (1921), »Rumsanalogierna
inom logiken» (1926), »Schema och slutsats»
(1928) m. fl. N. är i sin filosofi särskilt
påverkad av Vaihingers fiktionalism. Han har
även varit verksam som musikkritiker. G.O-a.
Nyman, Carl Fredrik, botanist (1820
—93), konservator vid Riksmuseets bot. avd.
i Stockholm 1855—89. Utgav åtskilliga
flo-ristiska arbeten och några läroböcker. N:s
viktigaste verk äro »Sylloge floræ europææ»
(1854—55; suppl. 1865), »Utkast till svenska
växternas naturhistoria eller Sveriges
fa-nerogamer» (2 bd, 1867—68), »Conspectus flo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
