Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyland (Finland) - Nyland (Ångermanland) - Nylander, John William - Nylander, Karl Uno - Nylander, Oskar Erik - Nylander, Sixten Oskar - Nylander, William - Nylandres (Alméns) reagens - Nylands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Nyland—Nylands län
24
Enda betydande vattendrag är Kymmene älv
(se d. o.). Om berggrund se kartan vid art.
Fennoskandia. Klimatet är maritimt
med vårtorka och sensommarregn;
sommarnattfrosterna äro relativt fåtaliga.
Växtligheten är rikast i v. skärgården och den
natursköna Lojotrakten, vilka falla inom
ekregionen. Jämte havre odlas främst råg. Om
N :s svensktalande befolkning se karta vid
Finland, sp. 373—374. N. är synnerligen
rikt på herrgårdar. — Västra N. var redan
under stenåldern bebott. Under vikingatiden
skedde den svenska bosättningen i N.;
bebyggelsen utbredde sig under medeltiden över hela
landskapet; jfr A. Hackman i Hist. Tidskr.
för Finland 1917. N., vars v. del fordom
bildade ett slottslän under Raseborg och vars
ö. del omväxlande var lagd under Tavastehus,
Viborg och Åbo, bildade från 1640 Nylands
län med Helsingfors till residensstad. Redan
1648 förenades dock största delen av N. med
Tavastehus län. Av N:s östligaste socknar
jämte delar av Tavastland och Savolaks
bildades Kymmenegårds län. Genom freden i
Åbo 1743 kom N. öster om Kymmene älv till
Ryssland och har sedan dess tillhört Viborgs
län, jämte vilket det 1811 återförenades med
Finland. Vid länsregleringen 1831 skildes N:s
och Tavastehus län; se vidare Nylands
län och Viborgs län. G. R-ll; B. H-d.
Nyland, municipalsamhälle i Ytterlännäs
socken, Ångermanland, vid innersta delen av
Ångermanälvens mynningsfjord; 59 har, 586
inv. (1931), med omgivande tättbefolkade
bygd omkr. 2.500 inv. (s. å.). Tingsställe,
sågverksort, station på Härnösand—Sollefteå
järnväg, djuphamn och lastageplats med
betydande handel och småindustri, ö. om
älvmynningen Sandslåns sorteringsbom (9
tim-merbuntningsverk). Tax.-värde å fastighet
1,393,000 kr. (1929), tax. inkomst 803.210 kr.
Nyländer, John William, finländsk
författare (f. 1869 23/s), brorson till W. N. Har
bl. a. utgivit målande och väl iakttagna
skildringar ur sjömanslivet i »Sjöfolk» (I
saml. 1901; II 1906; III 1912; IV 1921) och
från grekisk-turkiska kriget 1897 i »Bland
frivillige» (1898) samt »Den stora deputationen»
(1899; jfr Finland, sp. 412) och pojkboken
»Pojkarne på Metsola» (1908).
Nyländer, Karl Uno. orientalist och
teolog (1852—1901), bror till S. O. N. Docent
i Uppsala i semitiska språk 1882 och i G. T:s
exegetik 1894, s. å. teol. lektor i Strängnäs
och 1897 domprost där. N. utgav bl. a.
»Lärobok i hebräiska språket» (1887), länge använd
vid univ., »Semitiska studier i Sverige under
flydda tider» (i Ny Sv. Tidskr. 1889) och
»inledning till Psaltaren» (1894). P. L.
Nyländer, Oscar
Erik, exportman.
politiker (f. 1885 30/i),
fil. kand, i Uppsala
1908, sekr. i Sveriges
allmänna
exportförening 1909,
handels-attaché i
Konstan-tinopel 1911, verkst.
dir. i Sveriges
allmänna exportförening
sedan 1915. N. har
anlitats vid ett
flertal kommittéutred
ningar samt vid handelstraktatsförhandlingar
med Tyskland och Frankrike. N. är sedan
1918 en av Stockholms representanter i
Andra kammaren, där han tillhör
Lantmanna-och borgarepartiet (led. av
bevillningsutskottet sedan 1927). Bland N:s skrifter märkas
»Exportteknik» (1911), »Levantens
handelsförhållanden» (1915) och »På kommersiell
studiefärd i Sydamerika» (1929).
Nyländer, Sixten Oskar, ingenjör,
riksdagsman, statsråd (1853—1920), bror till
K. U. N.; från 1879 verkst. dir. för Axelfors
fabriks a.-b. N. var led. av Andra kammaren
1891-—1911 och av Första kammaren för
Älvsborgs län 1915—20. I Andra kammaren
tillhörde han Lantmannapartiet och dettas
förtroenderåd. Sina insatser i riksdagsarbetet
gjorde N. främst i bankoutskottet och
statsutskottet samt i försvarsutskottet 1901 och
rösträttsutskottet 1907. Han var
jordbruksminister i Lindmans ministär 1909—11. L. K.
Nyländer, William, finländsk botanist
(1822—99), blev med. dr 1847, sysslade en tid
med insekter men ägnade sig sedan helt åt
botaniken, främst lavarna. N. vistades 1850
—58 utomlands, mest
i Paris, var 1857—63
prof, i botanik i
Helsingfors och återvände
sedan till Paris, där
han levde i små
omständigheter. Inom
lavsystematiken var
N. på sin tid ledande;
han förbättrade dess
bestämningsmetoder,
och hans
lavherbarium — nu i
Helsingfors — var sin
tids främsta. Som
en
vis motståndare till Schwendeners teori om
lavarnas byggnad (se Lavar, sp. 872) bröt
han med den moderna lavforskningen och
bekämpade hätskt dess representanter.. Bland
N:s skrifter märkas »Essai d’une nouvelle
classification des lichens» (1855; på sv. i
Botaniska Notiser s. å.), »Synopsis methodica
li-chenum» (1858—86; ofullb.), »Lichenes
Scan-dinaviae» (1861; i Societas pro fauna et flora
fennicas förhandi.). Biogr. av J. P. Norrlin
(1913; i Finska vet.-soc:s Acta, 44). E-kN-d.
Nyländers (Alméns) reagens nyttjas till
kvantitativ bestämning av druvsocker i
vätskor, särskilt i urin. N. beredes genom
upplösning av 2 g basiskt vismutnitrat och 4 g
seignettesalt i 100 g 10-procentig
natrium-hydroxidlösning. Tillsättes härav till en
lösning, innehållande druvsocker, mörkfärgas
lösningen vid upphettning. I. B.
Nylands län, i Finland, sammanfaller i det
närmaste med landskapet Nyland; 12,139
kvkm, därav 775 kvkm (6,7 %) vatten. Av
befolkningen (498,268 pers. 1930) voro 1920
61,4 % finsktalande och 37,9 % svensktalande.
Residensstad: Helsingfors.
Landareal (1929) : Odlad jord 261,152 har (23 %),
är.gar och hagmarker 33,818 har (3 %), skog och
impediment 841,430 har (74 %).
Brukningsdelar (1920) : 16,407 st.
Skörd (medeltal ton 1926—28) : Råg 31,662, vete
6.820, havre 86,957, korn 8,274, potatis 96,608,
andra rotfrukter 81,308, hö 348,849.
Husdjur (1928) : 39,425 hästar, 172,910
nötkreatur, 70,669 får, 92 getter, 47,519 svin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
