Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyttig kostnad - Nyttjandeförordningen - Nyttjanderätt - Nytt Juridiskt Arkiv - Nytt och Gammalt - Nyttokonst - Nützel, Hieronymus - Nyvall, David - Nyvitalism - Nyvång - Nyx - Nyzeeländskt lin - Nyåker - Nyårsdagen - N. Z. - Nåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyttjandeförordningen—Nåd
47
målet till denne andre, äger han få n. ersatt,
om han i god tro (se God tro) förmenat
sig som ägare befogad att göra utgiften.
Ersättningen bör dock begränsas till den genom
n. vunna värdeökningen. I motsats till n.
talas om nödig kostnad och överflödig
kostnad: det förra avseende utgifter, som
varit oundgängliga (t. ex. för föda åt levande
djur), det senare åter utgifter, som varit
varken nödiga el. nyttiga. Ersättning för
nödig kostnad kan tillkomma innehavare även
utan god tro; däremot behöver aldrig
överflödig kostnad gottgöras. C. G. Bj.
Nyttjandeförordningen, en 1915 utgiven
författning med senare ändringar angående
vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av
fartyg, vilka åtgärder avse bemanningen,
förandet av passagerare och vissa laster m. m.
Nyttjanderätt, jur., rättighet att nyttja och
bruka annans sak, med el. utan befogenhet
att tillgodogöra sig dess avkastning. I sv.
rätt är n. knappast reglerad annat än då
den gäller fast egendom; dock behandlar 1930
års testamentslag även n. till ett helt
egen-domskomplex. N. till fast egendom är
antingen tidsbegränsad (såsom arrende, hyra,
tomträtt, vattenfallsrätt) eller »ständig»
(gällande för all framtid; så bostadsrätt, ständig
besittningsrätt, åborätt). Som n. räknas även
rättighet att på visst område bryta sten, taga
grus, skära torv, jaga el. fiska el. avverka
skog. Jfr Ensittarlagen,
Inteckning och Ofri grund. C. G. Bj.
Nytt Juridiskt Arkiv, juridisk tidskrift,
som fr. o. m. 1874 utkommer i Stockholm.
N. redigerades 1874—1909 av G. B. A. Holm
(se d. o.), 1910—26 av H. Westring och S.
Skarstedt (se dessa ord) och redigeras nu av
Skarstedt och A. Edelstam. Tidskr.
utkommer i två avd.: för lagskipning, som
lämnar uppgift ang. alla av Högsta domstolen
meddelade domar och utslag, för
lagstiftning m. m., som innehåller redogörelse för
viktigare nya lagar och översikt av andra
nya författningar. S. S-dt.
Nytt och Gammalt, se Lunds Dagblad.
Nyttokonst (ty. Nützkunst),
konsthantverks-och konstindustrialster för det vardagliga
livets behov, alltså möbler, bordskärl o. dyl.
Nützel, Hieronymus, tyskfödd
koppar-stickare, en tid verksam i Sverige. 1584—85
utförde N. ett par porträtt i Nürnberg. Han
kom sedan i markgreven Johan Georgs av
Brandenburg tjänst. 1593 graverade han i
Sverige ett större blad över Johan III:s
likprocession med en utsikt av Stockholms slotts
inre borggård, som har stort kulturhistoriskt
intresse. N. utförde sedan flera andra blad,
bl. a. hertig Karls porträtt (1596) och Tegels
»Arbor genealogica» (1598). (E. L-k.)
Nyvall, David, svensk-amerikansk
författare och skolman (f. 1863 19/i). N. är född i
Värmland, blev student 18S2, studerade i
Uppsala och Stockholm och reste 1886 till
Nordamerika. Han var en av grundläggarna
av North Park college (se d. o.) i Chicago
och dess rektor 1894—1905 och 1912—23 samt
prof, i skandinaviska språk och litteratur vid
statsuniv. i Washington 1910—12. N. har
utgivit dikter m. m.
Nyvitali’sm, nutida naturfilosofisk riktning,
som söker återupptaga vitalismens (se d. o.)
48
förklaring av livsföreteelserna.
Representanter: Driesch, Bergson m. fl. G. O-a.
Nyvång, se Höganäs-Billesholms a.-b.
Nyx, grek. (lat. Nox, natt), grek, och rom.
myt., nattens gudinna. Redan hos Homeros
förekommer N. som en personifikation av den
nattliga sömnens allbetvingande makt. Hos
Hesiodos är N. en kosmisk princip, som
uppstår ur Kaos jämte Erebos (Mörkret), med
vilken hon föder Luften och Dagen. Hon
näm-nes även som moder till Döden och Sömnen,
till Drömmarna samt till Fördärvet och
Jäm-mern o. a. mörka makter. I äldre grekisk
konst skall hon ha framställts som en kvinna,
vilken i sin famn höll två barn, föreställande
döden och sömnen. Denna idé har upptagits
av Thorvaldsen i hans berömda
medaljong-relief »Natten». M. Pn N-n.
Nyzeeländskt lin, bot., se Liljeväxter
och Textilväxter.
Nyåker, stationssamhälle i Nordmalings
socken, Västerbottens län, vid Stambanan genom
övre Norrland; omkr. 300 inv. (1921). Är
tingsställe för Nordmalings och Bjurholms
tingslag. I N. Evangeliska
fosterlandsstiftelsens (se d. o.) kristliga folkhögskola.
Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag,
i alla kristna länder samt i Japan 1 jan.
Under medeltiden och i vissa länder långt in
i nyare tid betraktades inom kristenheten
juldagen, påskdagen el. 25 mars (i England
till 1752) som n. Hos icke kristna folk har
n. förlagts till olika tidpunkter. Än har man
räknat årets början från vintervilans inträde
efter jordbruksarbetets avslutning, än har
vintersolståndet (Rom i äldre tid) el.
vårdagjämningen (Babylonien) bildat årsskifte. I
Rom, där n. efter julianska kalenderns
införande firades 1 jan., gav man denna dag
kejsaren o. a. inflytelserika personer gåvor.
Seden fortlever delvis i våra julgåvor och
nyårsönskningar. Den kristna n. firades
urspr. blott som åttonde dagen (oktaven)
efter jul, sedan — för att undantränga de
hedniska nyårsfesterna — som Kristi
omskärelses och namngivnings fest. Först långt in i
nyare tid får tanken på årsskiftet en mera
betydande plats i nyårspredikan. T. A-æ.
N. Z., förk. för New Zealand.
Nåd (grek. cha’ris, iat. grätia). 1. (Jur.)
»N. i brottmål» innebär eftergift el. mildring
av straff, som ådömts genom utslag, vilket
vunnit laga kraft. Lika med straff böra
härvid anses påföljder, som trätt i st. f. straff, t.
ex. tvångsuppfostran el. internering (se d. o.).
N. behandlas i lagstiftningarna ofta såsom
något extraordinärt, men möjligheten till
benådning utgör likväl i de flesta
länder en oumbärlig säkerhetsventil mot
ojämnhet och brister i strafflagstiftningen el. dess
tillämpning. Beträffande frihetsstraff
förekommer benådning ofta såsom villkorlig, d.
v. s. beroende av att den benådade under viss
tid avhåller sig från nya (svårare)
lagöverträdelser. Jfr Benådningsrätt. R. B-l.
2. (Tool.) Stundom ung. liktydigt med Guds
»godhet», »barmhärtighet» el. dyl.; i
noggrannare språkbruk Guds kärleksfulla
sinnelag och handlingssätt mot syndarna eller,
närmare bestämt, Guds kärlek, då den trots
människornas synd genom förlåtelsen för dem
öppnar tillgången tul sin gemenskap och
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
