Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näringsfysiologi - Näringslagstiftning, Näringspolitirätt, Näringsrätt - Näringslösning - Näringspolitirätt - Näringspreparat - Näringsrätt - Näringssubstrat - Näringstvång - Näringsvärde - Närke (Nerike) - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Näringslagstiftning—Närke (Naturförhållanden)
66
ämnen förbisetts är, att de erfordras i så små
mängder, att de föroreningar av dem, som
följa med övriga ämnen i en vattenkultur, i
vanliga fall äro tillräckliga för att täcka
behovet. — Underskott av ett ämne kan endast
inom snäva gränser ersättas genom överskott
av ett annat. Är ett ämne i förhållande till
de övriga representerat i otillräcklig mängd,
säges det vara i absolut minimum och
begränsar då tillväxten. Ju mer det befinner
sig i minimum, desto större effekt på
tillväxten har en höjning av dess koncentration.
Detta förhållande brukar betecknas som
»lagen för minimet» (jfr Assimilation, sp.
336). Beträffande förloppet vid
näringsämnenas upptagning och transport hänvisas till
vad som är sagt vid orden O s mo s och
Transpiration. Bildning och
nedbrytning av organisk substans ha behandlats i
art. Assimilation, Andning och J ä
s-n i n g. Kvävehushållningen finnes skildrad
i art. Kväve (jfr även Mykorrhiza).
För de heterotrofa växterna hänvisas till P
a-r a s i t e r och Saprofyter. — De ämnen,
som icke direkt tagas i anspråk för
tillväxten eller energiomsättningen, upplagras i
form av reservnäring (se d. o.). — Vid
ämnesomsättningen uppstå en del biprodukter,
som icke kunna utnyttjas för den vidare
tillväxten. Som sådana kunna betraktas t. ex.
kalciumoxalatkristaller, glykosider, hartser,
mjölksafter, alkaloider och flyktiga oljor,
vilka i många fall ha speciella biologiska
uppgifter, t. ex. som skyddsmedel. N. Jn.
Näringslagstiftning, Näringspolitlrätt,
Nä r in g s r ä 11, lagstiftningen för
näringarna och den rätt, som däri stadgas. I
Sverige ingår n. till stor del i »Konungens
ekonomiska lagstiftning» (se Ekonomisk
lagstiftning). — P o 1 i t i r ä 11
benämndes förr den del av den offentliga rätten, som
avsåg att på bästa sätt ordna de offentliga
förhållanden, som angingo rättssäkerheten
(polis i egentlig mening) ävensom handel,
näringar och dessas hjälpmedel
(omsättnings-och kommunikationsmedel o. dyl.), hälsovård,
sjukvård, undervisning o. s. v. I st. f.
benämningen politirätt brukas numera, efter franskt
mönster, oftast förvaltningsrätt (se
d. o.). — Näringsrätt, en benämning,
som torde förekomma endast i svenskt
rätts-språk, har vidsträcktare omfång och
inbegriper även stadganden av civilrättslig natur,
ss. ang. gruvor, jakt, fiske, jorddelning och
vattenrätt. Jfr Ekonomirätt. (C. G. Bj.)
Näringslösning, bot., se
Näringsfysiolog i.
Näringspolitlrätt, jur., se
Näringslagstiftning.
Näringspreparat, särskilt beredda
födoämnen åt sjuka och klena. Genom intensiv
reklam för diverse dylika preparat ha deras
värde och användning delvis överdrivits och
allmänheten blivit utan motsv. gagn oskäligt
pungslagen. Ett rikligt bruk av
fabriksmäs-sigt digererade och mycket koncentrerade
födoämnen har ej sällan visat sig störa
magens förrättningar och kunna vålla abnorm
jäsning och förruttnelse i tarmens nedre
delar. N. böra därför lämpligen ges i små
portioner, bäst inmängda i el. fogade till vanlig
föda. — Bland n. urskiljas olika grupper,
näml, äggvite-, kolhydrat- och fettpreparat
ävensom medel, vari ämnen, tillhörande
samtliga dessa grupper, ingå, t. ex. mjölkpreparat.
I flertalet av dessa medel förekomma även
de vanliga, i födan ingående salterna, de
s. k. närsalterna (se d. o.). I somliga
ingå vitaminer (se d. o.) såsom särskilt
betydelsefulla beståndsdelar. C. G. S.
Näringsrätt, jur., se
Näringslagstiftning.
Näringssubstrat, bot., se Bakterier,
sp. 738.
Näringstvång, se Näringsfrihet och
Skråväsen.
Näringsvärde, se Fodermedel och F
ö-d o ä m n e n.
Närke (äldre form N e r i k e), landskap i
mell. Svealand, mellan 58° 40’ och 59° 28’
n. br. samt 2° 11’ och 3° 43’ v. Igd från
Stockholm. Landskapet, som tillhör Örebro län,
har en areal av 4,357,58 kvkm, därav 4,167,89
kvkm land, samt 139,834 inv. (1930).
INNEHÅLL:
sp.
Naturförhållanden .... 66
Geologi............. .. 67
Klimat, växt- och
djurvärld ............... 68
Bebyggelse och
näringsliv .................. 68
Förhistoria ........... 68
Kyrklig konst.......... 69
Etnografi ............. 69
Historia .............. 70
Litteraturanvisningar... 70
Närkes vapen.
I rött fält tvenne i form av
andreaskors ställda, med
silverspetsar försedda, gyllene
pilar, åtföljda av fyra
fem-bladiga rosor av silver.
Naturförhållanden. N:s höjd ö. h. växlar
mellan 22 m vid Hjälmaren och 279 m på
Kilsbergen. Genom tydligt framträdande
förkast-ningsbranter avgränsas den bördiga och tätt
befolkade N ä
r-kesslätten, som
upptar omkr. 4/i0
av hela
landskapet, från
Kilsbergens skog-klädda höj dparti
på gränsen mot
Värmland o.
Västmanland i n. v.
samt södra N:s
bergland, som i
flera avsatser
höjer sig mot s. och
övergår i
Tivedens och T y 1
ö-skogens öde
gränsskogar på
ömse sidor om n.
Vättern. I n. ö.
kantas slätten av
Hjälmaren (se
d. o.). Från
Hjäl
maren höjer sig landet mot n. till Käglans
skogsplatå (111 m ö. h.), som brant stupar mot
västligaste delen av Mälarslätten. Utmed
branten bilda Dyltaån, sjön Väringen och
Ar-bogaån N:s gräns mot Västmanland.
Slättbygden uppdelas av sträckvis skogbevuxna
el. -planterade n.—s. rullstensåsar och
särskilt i s. v. drumlins (se d. o.).
Hydrografien har på Närkesslätten starkt
förändrats genom sänkning, avtappning eller
igenväxning av de flesta sjöarna, bl. a. Hjäl-,
maren, ö. och V. Kvismaren. Flerstädes ha
sjöarna efterlämnat försumpade områden; dy-
XV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
